Nr 1/16 2016-02-02

Bollnäs har lust att lära

Då friskolan drog igång fick Anders Ringård mest positiva reaktioner. Bra initiativ, sa politiker av olika färg. Kön växte från dag ett. Nu går omkring hälften av Bollnäs högstadieelever på Lust & Lära. – Hade politikerna lyssnat mer på sina rektorer, hade vi kanske inte suttit här idag, säger han.

Att vara ständigt närvarande, måndag till fredag är en av de stora fördelarna med att styra sin egen skola, menar Anders Ringård, som här i samspråk med Wilmer Alverhag. Foto: Katarina HanssonEn elev i sjuan vänder sig till sin rektor i korridoren: Det är klotter på en av toaletterna!
Hon låter upprörd och beskriver precis var skadegörelsen finns och hur den ser ut. Någon har skrivit ett namn, men det är inte den personen som har klottrat. Det är hon säker på!
Anders Ringård lovar att ta hand om frågan. Bra att du berättade, säger han och fortsätter med ett lite snett leende, till mig:
– Då får jag vara grafolog i alla fall då.
Han har just utmanat mig att leta efter klotter eller annan förstörelse i skolan under mitt korta besök. Lust & Lära berömmer sig om att i princip inte ha någon vandalisering. Lokalerna är påtagligt fräscha. Montrarna i korridorerna står olåsta och elevernas egen konst pryder väggarna. Alla tar av skorna i entrén där värmeslingor golvet ska förhindra slask och pölar. Den enda ordningsregeln lyder: Respektera dig själv och din omgivning.

Anders Ringård är tydligt stolt när han visar runt i de gamla sjukhuslokalerna, som rustades från topp till tå inför starten. Inte minst över rummet uppe under takfönstren, där stoppade stolar och runda bord ger känslan av konferensanläggning. Här håller skolans profilämne "personlig utveckling" hus.
Det är klart att det händer saker här också, precis som på alla skolor, säger han när vi har slagit oss ner i ett grupprum.
– Då tar vi tag i dem direkt. Eleverna vet vem jag är och jag kan namnet på alla. Det är viktigt för mig, det visar att jag är mån om att lära känna dem och skapa en relation.

Skolan är inne på sitt sjunde verksamhetsår. Den har cirka 380 elever i årskurserna 7-9, fördelade på 21 klasser (kallas studiegrupper här) och 52 anställda.
Omkring hälften av Bollnäs högstadieelever går nu på Lust & Lära. Och närmare 4 000 barn köar, enligt Anders Ringård. Föräldrar ställer sina nyfödda i kö inför en högstadiestart som ligger mer än ett decennium framåt i tiden.
– Vi har utrymme för fler, men jag vill inte vara rektor för en skola där man bara trycker in elever för att de ska generera så mycket skolpeng som möjligt.

När en efterlängtad upprustning inte blev av, beslöt Anders Ringård och fyra kollegor starta eget. Foto: Katarina HanssonAlltihop hade lika väl inte kunnat bli av.
Under sin tid som rektor för Gärdesskolan, den ena av Bollnäs kommunala högstadieskolor, drev Anders Ringård frågan om upprustning. Skolan var sliten, men beslutet dröjde. Det var oklart hur skolorganisationen skulle se ut framöver.
Hösten 2008 kom beskedet om planer på ett campus, dit olika skolor skulle lokaliseras i framtiden, så upprustningen måste vänta. (Campusplanerna har nu, 2016, tagit flera steg.)
Det blev droppen. Anders Ringård och de fyra lärarna i ledningsgruppen på Gärdesskolan beslöt att starta eget, en fristående skola i aktiebolagsform.

Kommunens skola var bra, poängterar han, drivkraften var att skapa något ännu bättre. De såg framför sig små undervisningsgrupper, trygga och kompetenta lärare med ett coachande förhållningssätt.
– Vi ville ha en familjär stämning, där alla blir sedda och lär sig ta ansvar. Det går att göra något riktigt bra av den här fantastiska åldern 13 till 16 år.
I januari 2009 fick de klartecken av Skolverket att starta till hösten.
– En fredagseftermiddag klockan 16 kom beskedet på mejlen. Vi bara skrek, vi fem. JAA! Och kände samtidigt: Vad är det vi har gjort?

Politikerna i utbildningsnämndens var positiva – oavsett partifärg, upplevde han.
– Alla jublade förstås inte, men de önskade mig lycka till. Det här är vad Bollnäs behöver, fick jag höra. Jag körde med öppna kort och höll hela tiden förvaltningen och nämnden informerade om vad vi gjorde.
Lust & Lära erbjöds att hyra det gamla sjukhuset som kommunen ägde, men som stått tomt i 15 år. Det byggdes om för att passa skolans önskemål, på kommunens bekostnad.
– Jag minns att vi tänkte, vad är det vi är med om? I en kommun där det inte har funnits pengar för att rusta skolan?

De räknade med att börja i liten skala, men kunde dra igång med över 230 elever.
– Vi hade kämpat för Gärdesskolan i flera år och inget hände. Politikerna kunde inte säga vad de ville med skolan i Bollnäs. Man fick inga besked. Och så kommer vi, fem rutinerade personer som många litar på, och talar om tydligt vilket slags skola vi vill driva.
Det ser han som förklaringen till köer utanför stadshuset den dag då valblanketterna för högstadiet skulle lämnas in. Anmälningsdag, geografisk närhet och syskonförtur avgjorde intaget.
För kommunen blev effekten påtaglig. Högstadieskolan de lämnade krympte till hälften, enligt kommunens årsredovisning. Nästa läsår lades den i "malpåse" i väntan på den nya skolorganisationen. Övertalighet fick lösas genom avtalspension för ett fyrtiotal anställda.

I våras överklagade Anders Ringård kommunens beslut om kriterier för fördelning av skolpengen, där socioekonomiska faktorer gavs större tyngd. Målet är inte avgjort än.
– Vi fick ungefär tre miljoner mindre än året före och ingen kommunikation i förväg. Det ska finnas viss skillnad mellan skolor, men vi har också elever med enormt behov av särskilt stöd. Vi får inte en spänn, eftersom föräldrarna har hög utbildning.
Han upplever att politikerna med åren har blivit mer tveksamma till Lust & Lära. Kritiken handlar om ökad segregering och sämre resultat i den kommunala skolan.

Anders Ringård förstår tankegångarna, men tycker att kritiken är orättvis. Lust & Lära har mer blandad elevsammansättning än många tror, säger han. Andelen med utländsk bakgrund ökar. Dessutom får skolan inte avvika från sina antagningsregler. Han frågade, då Skolinspektionen var på besök. Kan vi ta in ett antal flyktingbarn?
– Jag är ingen maskin. Vi vill hjälpa till, men svaret var tydligt. Vi får inte ta in några andra än de som står i kön, då kan de stänga ner oss. Men Skolinspektionen skulle ta med sig frågan, så det kanske blir en regeländring, vem vet.

Vad är den största skillnaden mot förr, frågar jag. Anders Ringård knackar i bordet.
– Jag är ju här! Måndag till fredag, 7 till 18. Jag lär känna alla elever, det är mycket värt.
Som kommunal rektor var han mycket i stadshuset.
– Vi tog fram beslutsunderlag till politiker som sedan inte vågade fatta beslut. Diskussionen om hur skolan ska se ut i framtiden bara tuggade runt. Det är alltid en känslig fråga vilka byskolor som ska finnas kvar när det är för få barn. Men för elevernas möjlighet att utvecklas måste politikerna våga ta i den. Annars, ursäkta ordet, offrar man eleverna.

Beslutsvägarna är en annan olikhet. Nu är de "en centimeter". Anders Ringård har också kontroll över budgeten. Hans förra skola kallades resultatenhet, men fick inte förfoga över sitt överskott.
– Vi kämpade och slet och i oktober hade vi 396 000 kronor kvar. Bra, vi satsar på nya datorer och möbler till matsalen! Då plötsligt kom förvaltningen in och sa att jag måste tänka koncernmässigt. Pengarna försvann till en skola som inte skött sin ekonomi.
Att själv få anställa personal känns också bra.
– Jag behöver aldrig sitta i fostrande samtal med vuxna människor om hur de ska bemöta eleverna. Alla lärare har, precis som elever och föräldrar, gjort ett aktivt val att vara här.
Han gick inte och drömde om att starta friskola. Men ångrat beslutet - icke.
– Det är det roligaste jag har gjort. Och det är hur mycket jobb som helst!

"Vi har fått en stor skolsegregation i vår kommun"

Kristoffer Lindberg (S) är ny som ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Bollnäs. Han svarar per mejl på Skolledarens frågor om hur han ser på Lust & Lära och vilka konsekvenser som friskolan har fått för den kommunala grundskolan. Han har ännu inte haft tillfälle att besöka skolan, skriver han.
– Min bild är att det är en bra skola med god måluppfyllelse. Lust & Lära är en populär skola, något som inte minst visar sig i deras kösystem.
De nuvarande reglerna för de fristående skolornas kösystem verkar segregerade, forsätter han.
– Konsekvenserna av Lust & Läras etablering är att vi på väldigt kort tid fått en stor skolsegregation i vår kommun. Det har påverkat resultaten i skolan negativt.
– Kommunen arbetar nu med en tydligare socioekonomisk viktning av resurserna för att kompensera detta. Samtidigt byggs nu en ny kommunal 7-9 skola för att öka attraktiviteten hos den kommunala skolan, skriver Kristoffer Lindberg.

Kommentarer

Det finns inga kommentarer för denna sida ännu.

Fler nyheter

Forskare slår larm om nätmobbning av chefer

2019-11-20

Skolledare och andra chefer utsätts för nätmobbning. Det var ett överraskande resultat i forskare...

Lärarutbildningen ses över

2019-11-20

Öka kopplingen mellan teori och praktik på lärarutbildning, mer metodik, fler akademiker till...

Pilotförsök med tre terminer

2019-11-20

Kortare sommarlov och tre terminer kan bli verklighet i vissa Enköpingsskolor nästa år....

Lösning med stöd av psykologer

2019-11-20

Det började som ett arbetsmiljöuppdrag – hälsan och trivseln dalade hos några av lärarna på en...

"Vi kan lära av varandra"

2019-11-20

Det är vanligt att jämföra resultat i finsk och svensk skola. Men varför stanna vid jämförelser?...

Fotnot

I den utredning om nyanlända elever som regeringen tillsatte före jul tas frågan upp om hur fristående skolor ska kunna ta emot nyanlända elever med tanke på skolornas köer.