Nr 2/16 2016-03-03

I långsam takt mot profession

God självkänsla, exklusivitet, hög utbildning och status i andras ögon. Det är kännetecken för yrken som brukar kallas professioner. Den gruppen vill många tillhöra, men vägen dit kan vara lång.

Vad och hur ett arbete ska utföras, det definierar professionella yrkesgrupper själva, menar professionsforskaren Ola Agevall, Linnéuniversitetet.När Sveriges Skolledarförbund lyfter professionsfrågorna och beskriver rektorer och förskolechefer som professionsutövare är man i gott sällskap. Flera fackförbund jobbar hårt för att olika medlemsgrupper ska betraktas som professioner – helst på samma självklara sätt som exempelvis läkare och advokater.
– Det är ett problem att exakt ringa in professionsbegreppet, eftersom det också lever ett parallellt liv i vardagsspråket, säger professor Ola Agevall, forskningsledare vid Forum för professionsforskning, Linnéuniversitet.
Ett kännetecken brukar vara att yrket kräver högre utbildning.

Professioner har dessutom ofta kontroll över både utbildningens kvantitet och kvalitet. De är med och skapar något slags monopol. Om det finns ett överskott av utbildade, minskar kårens möjlighet att få valuta för sina kunskaper. Om dess företrädare inte är tillräcklig bra, riskerar gruppen att tappa anseende i allmänhetens ögon.
– Hög lön och många hjärtinfarkter kan vara kännetecken, säger Ola Agevall. Man ser till att det alltid är brist på folk i yrket, samtidigt som man säger att ingen annan kan göra jobbet. Professionella yrkesgrupper definierar vanligen själva vilket arbete som ska utföras – och hur. Anställda läkare ingår i organisationer där ekonomin sätter ramar för jobbet. Men läkarna själva förfogar över de medicinska besluten. Bara andra läkare kan överpröva dem.
Det kan vara strategiskt rätt för en profession att säga nej till arbete som ligger vid sidan av kärnuppgifterna, även om det är välbetalt, konstaterar Ola Agevall.

När det brittiska arkitektförbundet bildades fanns en yrkesgrupp som räknade tegel på byggen. Jobbet var lukrativt, men innehavarna illa sedda. Arkitektförbundet ville inte förknippas med dem. Därför säger stadgarna att arkitekter får ha sådana uppdrag enbart på hus som de själva har byggt.
Drygt tjugo yrken i Sverige kräver statlig legitimation. Nästan alla är vårdrelaterade, med lärarlegitimationen som ett undantag. Ju farligare yrke, desto större chans att få igenom ett krav på legitimation eller licensiering, sammanfattar Ola Agevall lite skämtsamt.
– För att bli en profession bör man helst vara i ett yrke där man kan ha ihjäl folk.
Det är vanligt att professioner har en gemensam ideologi.
– Professionen är besjälad av att göra ett gott arbete, inte av att tjäna mycket pengar. Ofta finns en etik, en professionell uppförandekod som garanterar en lägsta kvalitet i yrket.

Dagens skolledare passar inte så bra in i den här professionsbeskrivningen, menar Ola Agevall. Men det finns också yrken som på många sätt liknar professioner. Lärare, socialarbetare och sjuksköterskor till exempel. Semiprofessioner eller välfärdsprofessioner brukar de kallas. Etiketterna behövs i forskarnas arbete, men är ingen värdering, betonar han.
– Ändå brukar det göra folk jättearga om man säger att ett yrke inte är en profession. Ingen vill ju vara semi.
Den obligatoriska rektorsutbildningen skulle kunna ses som ett steg på professionsvägen. Men det räcker inte, eftersom så många yrken idag förutsätter akademisk utbildning.
– Drivet efter utbildning behöver komma inifrån kåren, säger Ola Agevall.

Utmaningen för skolledarna är att både skilja ut sig från lärarna och precisera kårens speciella kompetenser, anser Mats Ekholm, professor emeritus vid Karlstad universitet och mångårig skol- och rektorsforskare.
– Att vara en profession handlar mycket om vad man är i andras ögon. Då blir det fråga om att gnaga fram vilka kvaliteter i skolledaryrket som gör att man kan utnämna sig till en profession.
En viktig egenskap är att arbetet bygger på förnuft, menar Mats Ekholm. Skolledare intresserar sig för orsak och verkan. De utvärderar, analyserar och gör insatser utifrån slutsatserna.

Han beskriver ett antal viktiga "domäner" i yrket. Det är till exempel att skapa överblick, ta ansvar, organisera, hushålla, förstå lärande, hävda skolans mål och uppdrag och slutligen, bedöma och utveckla kvalitet. Vetenskapligt står yrket på flera ben. En grund av psykologi och pedagogik krävs för att leda människor och lärande. Kunskap om hur lokala organisationer fungerar, som chefer också behöver, kan komma från exempelvis företagsekonomisk forskning.
Generellt använder skolledare ganska lite vetenskaplig kunskap i sitt arbete.
– Det finns stor utvecklingspotential, kan man säga.
Mats Ekholm ser rekryteringen till yrket som en förklaring. Nästan alla nyblivna rektorer har lärarbakgrund. Snittåldern är cirka 45 år.
– Vad som kommer in är lärare med 15, 16, 17 års erfarenhet, som ska byta yrke och bli rektorer. Det gör framväxten av en profession lite besvärlig om man ser det med systemögon. Det tar tid innan du kan ge ett ordentligt bidrag till professionen.

Skolledare bör rekryteras tidigare, så att de hinner växa in i rollen, anser han. Att de kommer ur lärarkåren har både för- och nackdelar. Men en nyckelfråga är att bryta läraryrkets dominans i deras huvuden. Professionella ledare har sin främsta lojalitet med organisationen och dess mål, inte med någon yrkesgrupp.
– Att bryta lärarskapet är ett viktigt syfte med den statliga rektorsutbildningen. Hej, du är skolledare nu! De här förväntningarna har vi på dig, och den här hjälpen kan vi ge dig.
Men många rektorer ser sin lärarbakgrund som en särskild merit?
– Ja, det är ju jädrigt synd att de inte säger samma sak om eleverna. 'Tänk så bra att jag var skolelev en gång i tiden, det perspektivet kommer jag att ha användning av nu när jag har blivit skolledare.'

Mats Ekholm avfärdar tanken att rektorer även bör undervisa. Det gynnar varken professionen eller kvaliteten i skolan. Håll på gränserna mot läraryrket, råder han.
En annan sak är att skolledare ska veta hur undervisningen fungerar, fortsätter han. Det tar de reda på genom att iaktta och ge återkoppling till lärare. De bör organisera sina lärare i kollegialt lärande och ta del av vad som kommer fram i deras observationer. En annan viktig rektorsuppgift är att se till att det finns underlag för en levande didaktisk diskussion på skolan, och att delta i den.
– Men rektorer är slut som lärare helt enkelt.

Han tycker också att skolledare bör satsa mer på att utveckla det systematiska vetande som ligger till grund för yrket. Gör fler "kliniska undersökningar", säger han och lånar ett uttryck från läkarkåren. Det vore bra om rektorer oftare gick ihop och metodiskt undersökte frågeställningar som är viktiga för professionen.
Den litteratur som finns om hur man leder skolor, förbättrar resultat eller hanterar specifika fenomen är oftast skriven av andra. Mats Ekholm anser att fler skolledare bör publicera texter som kolleger kan diskutera och ta ställning till, till exempel på nätet.
– Professionen behöver agera strategiskt för att bygga upp bilden av sig själv. I det ingår att skapa en levande professionslitteratur som till stor del är gjord av innehavarna själva.

"Professionen kommer inifrån"

Ett nationellt institut, som dels utvecklar professionell kompetens hos både skolledare och lärare, dels garanterar skolutveckling på vetenskaplig grund. Det behövs idag, anser Matz Nilsson, förbundsordförande.

Längre fram på resan ser han gärna en skolledarlegitimation.
Att vara rektor eller förskolechef innebär att man arbetar i en profession, anser Matz Nilsson. Samtidigt har skolledarkåren en bra bit kvar innan den kan räkna med professionsstatus i allmänhetens ögon, säger han. Det krävs eget, målmedvetet arbete.
– För mig kommer profession inifrån, från dem som har uppdraget. Det är inte en etikett som någon annan kan sätta på oss.
En betydelsefull ingrediens i professionsutveckling är att stärka yrkets koppling till vetenskapen. Skollagen säger att skolans arbete ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Skolledarförbundet driver frågan om ett nytt statligt institut för lärar- och skolledarutveckling. Kortfattat är tanken att institutet skulle ta ansvar för kunskapsfördjupning och professionell utveckling under yrkeslivet för de respektive yrkena. Det skulle vara knutet till ett universitet eller en högskola.
Matz Nilsson ser framför sig en trappa, gärna i tre steg. Den examen som skolledaren har, oftast som lärare, byggs på med en befattningsutbildning. Därefter är det möjligt att fortsätta mot magister och kanske forskning.
– Vi måste mycket bättre än idag säkerställa den formella utbildningsgrunden, säger han. Vi behöver koppla uppdraget till fördjupad kunskap. Till skillnad mot exempelvis läkare och advokater har vi ju inte haft en forskningsdisciplin i botten.

För att bli en profession krävs också att skolledarna själva definierar uppdraget, fortsätter han. Vad innebär pedagogiskt ledarskap? Vilken kompetens behöver man för att utföra det? Vilka förutsättningar måste finnas på plats?
– Vi måste formulera våra egna kriterier, driva dem och skapa en positiv auktoritet. Vi måste visa att vi står på egna ben och kräver våra egna insatser.
Det är vanligt, inte minst bland politiker, att se skolledaruppdraget som en förlängning av läraryrket. Helt feltänkt, anser Matz Nilsson. Skolledarens viktigaste uppdrag är att skapa förutsättningar för lärarnas undervisning och förskollärarnas organiserade verksamhet med barn.
– Det uppfyller man inte genom att undervisa själv. Man ska inte blanda ihop ledarskap och undervisning, det är två helt olika discipliner.

Naturvetarna väntade flera år

Flera yrken i vården har fått legitimation på senare år.
För landets cirka 300 sjukhusfysiker infördes den i slutet av 1990-talet. Det har betytt mycket för att definiera yrket i arbetslivet, menar Hans-Erik Källman, sjukhusfysiker och styrelseledamot i Naturvetarna.

Socialstyrelsens kompetensbeskrivning ger en gemensam bas för grundutbildning och fortbildning. Professionen har också fått det lättare att hävda sig lönemässigt bland andra legitimationsyrken på sjukhusen.
Naturvetarna drev frågan i många år före beslutet. Hans-Erik Källman förespråkar en långsam process.
– Det krävs mycket reflektion. Man får inte definiera yrkesrollen för snävt i en miljö som utvecklas så starkt som sjukvården.
Akademikerförbundet SSR har länge arbetat för legitimation för sjukvårdskuratorer och fick förra året riksdagens stöd i frågan. Regeringen har lovat besked senast i budgetpropositionen för 2017.
En komplikation är att legitimationsfrågor nu hanteras på EU-nivå, där det pågår ett arbete med att modernisera regler om yrkeskvalifikationer. EU:s grundinställning är att regleringar av yrken kan hindra den fria rörligheten för tjänster.

Fler nyheter

Forskare slår larm om nätmobbning av chefer

2019-11-20

Skolledare och andra chefer utsätts för nätmobbning. Det var ett överraskande resultat i forskare...

Lärarutbildningen ses över

2019-11-20

Öka kopplingen mellan teori och praktik på lärarutbildning, mer metodik, fler akademiker till...

Pilotförsök med tre terminer

2019-11-20

Kortare sommarlov och tre terminer kan bli verklighet i vissa Enköpingsskolor nästa år....

Lösning med stöd av psykologer

2019-11-20

Det började som ett arbetsmiljöuppdrag – hälsan och trivseln dalade hos några av lärarna på en...

"Vi kan lära av varandra"

2019-11-20

Det är vanligt att jämföra resultat i finsk och svensk skola. Men varför stanna vid jämförelser?...