Nr 1/16 2016-02-02

Minskat förtroende för politiker

Skolledare mer avvaktande till nya reformer

Hanteringen av lärarlegitimationsreformen har minskat rektorernas förtroende för politikerna, visar forskare vid högskolan i Gävle. De har studerat kravet på lämplighetsprövning av nya lärare, som togs bort efter bara tre år.

Göran Fransson, Anneli Frelin och Jan Grannäs, forskare i didaktik, har undersökt hur införandet av lärarlegitimationen – och särskilt kravet på lämplighetsprövning av nyexaminerade lärare – har påverkat rektorernas arbetssituation. Cirka 250 rektorer svarat på en enkät och forskarna har även intervjuat rektorer i två kommuner under den period då det fanns ett krav på lämplighetsprövning – och efteråt. Kravet på prövning togs ju bort från juli 2014.
I förväg var rektorerna i huvudsak positiva till idén med lämplighetsprövning, även om de insåg att arbetsbelastningen kunde öka. Bilden av hur reformen sedan togs emot är inte entydig, beskriver forskarna. Men en sak syns klart: Rektorernas tilltro till den nationella skolpolitiken har sjunkit rejält.

Nästan tre fjärdedelar svarar att deras förtroende för politikerna har minskat, eller till viss del minskat, genom att kravet på lämplighetsprövning togs bort. Färre än var tionde känner ökat förtroende för skolpolitiken efter riksdagsbeslutet.
– Flera skolledare säger i sina kommentarer att de ska vara mer avvaktande nästa gång det kommer en reform, säger Anneli Frelin.
Göran Fransson menar att det minskade förtroendet visar hur viktigt det är att reformer har legitimitet i de verksamheter där de ska genomföras – och att de också är väl genomtänkta. En kommun hade redan som uttalad strategi att inte omedelbart hoppa på förändringar, berättar han.
– Vi är inte 'early adopters' sa de. Vi låter andra gå före och göra misstag, så vi kan lära av dem.

Lämplighetsprövningen innebar ytterligare en prioriterad arbetsuppgift, men forskarna kan inte säga om just den fick någon effekt på rektorernas arbetsmiljö. Hur betungande den kändes berodde mycket på vilka rutiner skolan hade sedan tidigare. Vissa rektorer var vana att följa upp hur det gick för nyanställda lärare. För dem var det nya kravet ingen stor förändring.
– De som inte hade jobbat så tidigare var tvungna att skapa nya rutiner. De fick en längre startsträcka och de var inte heller alla gånger lika positiva till förändringen, säger Göran Fransson.
Den ena kommunen hade en central utvecklingsenhet, som gav stöd till alla skolledare. I den andra sågs skolor delvis som konkurrenter och ansvaret för att genomföra reformen låg på varje rektor. Skillnaderna i kommunal organisation ledde till delvis olika utfall, konstaterar forskarna.

Man bör vara medveten om att centralt beslutade reformer inte kan genomföras rakt av på lägre nivå, poängterar Anneli Frelin. Forskningen talar om "policy enactment", vilket ungefärligen betyder att reformer måste "gestaltas" då de omsätts i praktiken.
– Det är en komplicerad process. Utifrån lokala förutsättningar försöker människor aktivt tolka och 'göra reform' på bästa sätt. Det blir inte alltid precis så som de som skrev reformen tänkte, men det behöver inte betyda att det blir fel, säger hon.
Vissa rektorer i studien hade till exempel större fokus på att stödja de nya lärarna och tonade ner bedömningsdelen. De fick personlig kontakt och axlade då en del av den roll som enligt regelverket låg på mentorn. Ibland omtolkade de även kravet på antalet undervisningsobservationer. Det blev kanske bara två klassrumsbesök, medan den tredje observationen gjordes lite mer i flykten.

Enligt enkäten hade drygt 100 rektorer lämplighetsprövat sammanlagt 126 nyutbildade lärare under de år som reglerna gällde. Alla bedömdes som lämpliga, även om det fanns viss tveksamhet i cirka tio procent av fallen. Över lag kände rektorerna ingen olust inför prövningen. De verkade börja bedömningsprocessen redan vid rekryteringen, konstaterar Göran Fransson och Anneli Frelin. Flera sa att de inte skulle anställa någon som de inte trodde skulle klara jobbet.
Många var lättade när kravet på lämplighetsprövning avskaffades, eftersom det innebar en obligatorisk arbetsuppgift mindre. Samtidigt svarar nästan en fjärdedel att de tänker fortsätta att följa upp nyanställningar med de nya rutiner som de skapade för att leva upp till reformen. En ännu större andel ska kanske göra det.
– I vissa fall kan man säga att reformen tvingade in rektorerna i klassrummen, säger Göran Fransson. Men den gav dem också möjlighet att förmedla till de nya lärarna vilken verksamhet de vill ha. Därmed lyfte den det pedagogiska ledarskapet.

Kommentarer

Det finns inga kommentarer för denna sida ännu.

Fler nyheter

Kvartett tar över i Stockholm

2021-10-20

Ulf, Sofie, Emil och Tina – här medlem i Stockholm är dina nya lokala företrädare! Gruppen...

Frossan i titeldjungeln en import från affärsvärlden

2021-10-20

Skolchefen hamnar i kläm mellan nationell och lokal kontroll, konstaterade forskarna Olof...

Regeringen vill bara ha ett professionsprogram

2021-10-20

I mitten av sommaren hamnade förslaget om ett professionsprogram på bland annat Sveriges...

Hon hyllar traditionell undervisning

2021-10-20

”Jag anklagar…” Filippa Mannerheims uppgörelse med marknadsskolan gav rubriker. Hon blev en...

"Hela skolan har gjort en sådan resa"

2021-10-20

- Samverkan för bästa skola har varit fantastiskt. Och jag har utvecklats hur mycket som helst, säger Kristin Benerdal. Foto: Tobias Andersson - Samverkan för bästa skola har varit fantastiskt. Och jag har utvecklats hur mycket som helst, säger Kristin Benerdal. Foto: Tobias Andersson

Stöpenskolan organiserade till om till årskursvisa arbetslag, efter att ha ingått i en satsning p...