Nr 1/17 2017-02-03

Samförstånd, tydlighet, stabilitet - faktorer som ger framgång

Samsyn kring uppdraget, tydliga mål och stabilitet. De är tre kännetecken på framgångsrika skolor, visar ny forskning vid Göteborgs universitet. Skolor som inte har samma framgång kännetecknas snarare av bristande samordning och föränderlighet. Till viss del skyller de också sina resultat på eleverna.

Vad är det här för slags skola? Vilka är våra bärande idéer? Hur jobbar vi här? På framgångsrika skolor, där eleverna år från år lyckas förbättra sina resultat, kan både lärare och skolledare svara på den sortens frågor. Och de ger samstämmiga svar.

Detta har forskaren Maria Jarl sett i en nyligen avslutad studie. Hon är statsvetare, arbetar vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik och är ordförande i samordningsnämnden för lärarutbildning vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med kollegorna Ulf Blossing och Klas Andersson har hon jämfört fyra framgångsrika skolor med fyra som inte var framgångsrika. De ville ringa in kopplingen mellan skolans sätt att organisera arbetet och elevresultaten.

I urvalet utgick de från hur skolornas meritvärden hade utvecklats under 14 år. De valde skolor med ungefär samma förutsättningar. Skillnaderna mellan dem berodde alltså inte på att eleverna hade olika social bakgrund.

De intervjuade nuvarande och tidigare lärare och skolledare. Dessutom intervjuades skolchefer/styrelseordförande.

Framgångsrika skolor kännetecknas av samförstånd, sammanhang och stabilitet, sammanfattar Maria Jarl.

– Där finns en tydlighet om vad det är för typ av skola. Det finns vissa idéer, eller en viss anda, som alla sluter upp bakom. Det finns en samsyn kring vad det innebär att vara lärare eller rektor på den här skolan.

På de framgångsrika skolorna ställer lärare och skolledare uttalat upp bakom lärandeuppdraget. De sätter eleverna i centrum och arbetar kontinuerligt med att utveckla undervisningen. Fokus ligger hela tiden på vad skolan kan göra för att ge eleverna bättre förutsättningar att lära sig.

– Samsynen visar sig i att oavsett vilka lärare vi intervjuade, så gav de liknande beskrivning av hur man jobbar.

De framgångsrika skolorna är också bra på att kartlägga och följa upp elevernas resultat.

De mindre framgångsrika har till viss del motsatta kännetecken. De har inte en lika tydlig identitet och inte lika tydliga gemensamma värderingar.

– På de icke framgångsrika skolorna är bilden mera splittrad. Lärarna definierade sitt uppdrag på olika sätt, säger Maria Jarl.

På de framgångsrika skolorna fick forskarna många beskrivningar av hur skolan arbetar för att skapa goda förutsättningar för eleverna. På de icke framgångsrika såg lärarna och skolledningen resultaten mer som en följd av elevsammansättningen. De sökte förklaringar som låg utanför skolan.

– Vi mötte mer resonemang om att 'vi har de elever vi har'. Det sågs inte som lika självklart att skolans arbetssätt gör skillnad.

En annan olikhet var stabiliteten. De icke framgångsrika skolorna hade haft flera rektorer på ganska kort tid. De hade också varit med om ett antal omorganisationer, ofta på kommunledningens initiativ.

– Man kanske ser att något inte fungerar och organiserar om i förhoppningen att det ska bli bättre, säger hon.

Forskarna kan inte säga vilka enskilda faktorer som är viktigast för resultaten. Bilden är komplex. Men tydligt är, att de framgångsrika skolorna har fokus på resultaten och att de har en stark identitet. Det kan ge en god spiral. De tydliga förväntningarna – "så här gör vi" – skolar nya lärare in i värderingar och kollegialt samarbete.

Hur en skola får sin identitet är inte heller lätt att säga.

– Vi tycker oss se olika saker, säger Maria Jarl. Någon gång i historien har det funnit en aktör, som sätter en agenda som inte hotas utan fortlever. Det kan ha varit en skolledare, men också en grupp lärare som har haft en tydlig vision av mål och arbetssätt.

En rektor som vill förändra sin skola bör räkna med att det tar tid, fortsätter hon. Skolledarens och lärarnas inställning till yrket behöver hänga ihop. Det är viktigt att man drar åt samma håll.

– De idéer man har som rektor måste stämma överens med de historiska och kulturella traditioner som finns på skolan. På de icke framgångsrika skolor som ingick i studien såg vi exempel på hur nya rektorer försökt sjösätta förändringar, men upplevt för högt motstånd och slutat.

Diskussionen om skolans resultat handlar i hög grad om förändringar av de nationella systemen. Men det är också viktigt att titta på vad som fungerar lokalt – och vad som inte gör det, betonar Maria Jarl.

– Det går att lära mycket av de framgångsrika skolorna, säger hon.

Åtta skolor jämfördes

Projektet "Att organisera för skolframgång" finansierades av Vetenskapsrådet. I studien jämförs åtta skolor (kommunala och fristående) som valdes ut på basis av hur elevresultaten utvecklats under en längre tid. Studien var kvalitativt inriktad. Forskarna följde bland annat arbetet i skolorna genom intervjuer med både verksamma och tidigare verksamma lärare. Under våren 2017 ger de ut en bok med samma namn (Natur & Kultur).

Fler nyheter

Bättre lön, undervisningstid och miljö ska ge fler lärare

2018-12-03

De lärare som utbildade sig mellan 1990 och 2010 arbetar fortfarande som lärare. 85 procent finns...

Rektorers lärande - en nyckelfråga för utveckling

2018-12-03

Skolledare är betydelsefulla. Det är såväl politiker som forskare överens om – världen över....

Den fysiska formen på topp - tack vare skolhälsovården

2018-12-03

Behövs skolöverläkare? Ja, om elevernas hälsa är en prioriterad fråga. Folkhälsomyndighetens...

Låt det få ta tid

2018-12-03

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola...

Konsten att säga nej rätt

2018-12-03

Billiga flygbiljetter, viktiga idrottstävlingar eller släkt utomlands. Föräldrar har många motiv...