Nr 10/17 2017-12-08

Studier ska ge bättre arbetsmiljö

Hur har skolledarna det på jobbet egentligen? Den frågan ska en grupp forskare nu söka svar på. Syftet är att få en bild av hur vanligt det är med tidiga tecken på utmattningssyndrom. Och även peka på hur stressrelaterad ohälsa kan förebyggas.

Arbetsmiljöforskningen om skolan på senare år har mest handlat om lärarnas arbetssituation. Det finns betydligt färre studier av villkoren för rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer.

– Skolledarna har faktiskt blivit lite bortglömda, säger Roger Persson, Institutionen för psykologi, Lunds universitet.

Samtidigt har skolledare ett stort och brett ansvar, konstaterar han. De ska leda och fördela arbetet, ta hand om sina medarbetare och utveckla sin egen organisation.

Dessutom behöver de kunna förhålla sig till exempelvis föräldrar, politiker, massmedier och andra aktörer. Verksamheten befinner sig ständigt i hetluften.

Uppdraget har ju därtill blivit mer byråkratiskt och juridiskt komplicerat, i takt med ökande rättigheter för elever och vårdnadshavare i en rad frågor.

Ett tecken på pressade villkor är att en förhållandevis hög andel av skolledarna är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Omsättningen på skolledarposterna är också stor.

– Man vet inte riktigt av den beror på, säger Roger Persson. Är det en jakt på intressantare arbetsuppgifter, eller ett sätt att hantera en överbelastad arbetssituation?

Själv lutar han åt att rörligheten avspeglar den tuffa arbetssituationen.

Roger Persson har nu fått anslag från AFA Försäkring för att under två år studera skolledares arbetsmiljö, tillsammans med forskare från Centrum för skolledarutveckling, Umeå, och Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet.

En grupp skolledare ska under 2018 och 2019 få svara på två enkäter bland annat om arbetsmiljö, hälsa och sina möjligheter att skapa balans mellan jobbet och andra viktiga komponenter i livet.

– Vi vill se hur de uppfattar sin aktivitetsbalans, alltså balansen mellan å ena sidan lönearbete och å andra sidan hem- och familjesysslor, fritidsaktiviteter med mera. Och vi vill se hur det ser ut med deras möjligheter till återhämtning och vila, säger han.

Forskarna vill få en bild av hur stor andel av skolledarna som uppvisar tidiga tecken på utmattningssyndrom, och i vilken grad det förutsäger ohälsa efter ett år.

De hoppas även fånga upp vilka organisatoriska faktorer påverkar skolledarnas situation – positivt och negativt. Det kan handla om sådant som administrativt stöd och hur många medarbetare de har chefsansvar för.

De ska också göra gruppintervjuer och erbjuda workshoppar, där skolledare kan diskutera och lära av varandra.

– Tanken är att de ska identifiera problem och framåtsyftande åtgärder, som de vill prioritera. Vi utgår från att skolledarna är experter på sin egen arbetsmiljö, säger Roger Persson.

Fler nyheter

Nilssons viktigaste frågor kvar att lösa

2018-05-21

Med en varm applåd omvaldes Matz Nilsson till en ny treårsperiod när Sveriges Skolledarförbund...

Nej till motion om alkoholregler - men ja till höjd avgift och en ny utbildningspolicy

2018-05-21

Medlemsavgiften till Sveriges Skolledarförbund går upp med tio kronor den 1 juli, ingen ny...

"Vi är tydliga med vad vi gör - inte en massa krusiduller"

2018-05-21

En värmevåg möter Semira Vikström då hon öppnar skolgrinden. Förskoleklassen leker och dansar på...

Nya skolbibliotek ger bästa förutsättningar för lärande

2018-05-21

Skolbibliotekens nya uppdrag ökar likvärdigheten och ger eleverna högre kvalitet i undervisningen...

28 000 chefer saknas - så ska de hittas - och behållas

2018-05-21

För att kunna rekrytera och behålla de 28 000 nya chefer som saknas fram till 2026 behöver de...