Nr 7/18 2018-11-05

Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek i världsklass

Det är inte acceptabelt att hälften av Sveriges elever saknar skolbibliotek, skriver Anna Troberg, ordförande för DIK och presenterar åtta punkter för ett skolbibliotek i världsklass.

Barn och ungdomar som inte har tillgång till ett väl fungerande bemannat skolbibliotek går ut i livet med sämre förutsättningar än sina kamrater. I dag är det ett öde som drabbar omkring hälften av alla elever i Sverige. Det är inte acceptabelt. Alla barn och ungdomar förtjänar att gå ut i livet med de bästa möjliga grundförutsättningarna. DIK – facket för kultur och kommunikation – höjer därför ribban. Vi vill att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek i världsklass.

En absolut grundförutsättning för detta är att alla skolbibliotek bemannas. Våren 2018 presenterade DIK och Svensk Biblioteksförening en rapport som slog fast att det skulle kosta omkring 2 000 kronor per elev att bemanna skolbiblioteken. Totalt 1,5 miljarder kronor, det vill säga blott en procent av den totala kostnaden för Sveriges grund- och gymnasieskolor.

Det är en högst rimlig nota för att bidra till att jämna ut spelplanen för landets barn och ungdomar.

Det krävs också en attitydförändring. Medan politikerna år efter år funderar på om de har vilja och styrka nog att prioritera de bemannade skolbiblioteken, finns det runt om i landet skolledare som redan nu valt att göra det. 2018 fick 32 skolor utmärkelsen "Skolbibliotek i världsklass". De skolor som genom åren fått denna utmärkelse har två saker gemensamt: De har en kompetent skolbibliotekarie och en skolledare som verkligen förstår hens bidrag till elevernas måluppfyllelse.

Många skolledare är intresserade av att utveckla sina skolbibliotek, men även om de inte alltid saknar resurser, saknar de tillräcklig kunskap. Vi har därför samlat lärdomar från de skolor som fått utmärkelsen och konkretiserat dem i åtta enkla punkter – en snitslad bana, om man så vill – för varje skolledare som vill ha benet före på vägen till att ge sina elever ett skolbibliotek i världsklass.

  • Låt skolbibliotekarien komplettera undervisningen. Här kan skolbibliotekarien kliva in i klassrummet och komplettera lärarnas ämnesspecifika kunskaper.
  • Inkludera skolbibliotekarien i hela verksamheten – låt skolbibliotekarien finnas med i hela undervisningsprocessen.
  • Minst ett projekt om året tillsammans – integrera skolbiblioteket i undervisningen genom att bestämma att alla lärare ska genomföra minst ett projekt om året tillsammans med skolbiblioteket.
  • Låt skolbibliotekarien vara med i bedömningen – skolbibliotekarien träffar och ser alla elever på skolan, både på individ- och gruppnivå.
  • Låt skolbibliotekarien lära lärarna – skolbibliotekarien har en unik överblick över bokutbud, digitala resurser och användbara länkar och är därför en viktig resurs vad det gäller att hitta nya läromedel och kreativa arbetssätt.
  • Främja läsfrämjandet – lämna plats för skolbibliotekariens spetskompetens i att skapa ett lustfyllt förhållningssätt till läsning, genom böcker, men också genom andra berättelsebärare som ljud, bild, film och spel.
  • Tänk utanför rummet – lokalen är den minst viktiga faktorn. I digitaliseringens spår bör skolbibliotekets pedagogiska funktion vara i fokus.
  • Frigör skolbibliotekarien från biblioteket – för att skolbibliotekarien ska kunna vara ute i klassrummen så mycket som möjligt är det viktigt att i möjligaste mån låta administrativa uppgifter skötas av andra resurser.

Dessa punkter kan alla skolor med ett bemannat skolbibliotek börja jobba med redan idag och på så sätt också ge sina elever bättre förutsättningar att gå vidare ut i livet. Men, varje skola som väljer att nyttja skolbiblioteken som den pedagogiska funktion de är, banar också väg för att fler skolor ska kunna bemanna sina bibliotek och gå samma väg.

Politik tar tid, men den tenderar att gå lite fortare när man kan presentera ett alternativ som helt enkelt är för bra och billigt att hoppa över.

Fler nyheter

Ingen förbättring på tio år

2021-09-15

28 skolor som i tio års tid har haft många elever som inte nått godkänt i alla ämnen, har under...

Mer tid till undervisning

2021-09-15

”Undervisningens kvalitet är viktig. Men undervisningstiden kan inte borträknas om eleverna ska n...

"Det är viktigt att vi skapar en vi-känsla"

2021-09-15

Jan Jämsä Jan Jämsä

Hälften av lärarna på Råsunda skolas mellanstadium är nya, och nästan hälften av eleverna. Arbete...

Målmedvetet arbete gav grön flagg

2021-09-15

Eleverna i årskurs 4-5 rensar ogräs och funderar på vad som ska odlas i pallkragarna. I skolträdgården odlas bland annat potatis, jordgubbar och rabarber. Foto Fredsbergs friskola. Eleverna i årskurs 4-5 rensar ogräs och funderar på vad som ska odlas i pallkragarna. I skolträdgården odlas bland annat potatis, jordgubbar och rabarber. Foto Fredsbergs friskola.

Fredsbergs friskola utanför Töreboda nominerades 2020 till Grön Flaggs utmärkelse Årets hållbara...

Problematisk skolfrånvaro - hur möter vi utmaningen?

2021-09-15

Tobias Forsell är filosofie doktor i pedagogiskt arbete. Han har en bakgrund som förskollärare oc...