Nr 8/18 2018-12-03

Bättre lön, undervisningstid och miljö ska ge fler lärare

De lärare som utbildade sig mellan 1990 och 2010 arbetar fortfarande som lärare. 85 procent finns kvar i sektorn, visade en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i oktober. Men ändå står Sverige inför en lärarbrist.

Det råder också en stor brist på utbildad arbetskraft – det utbildas inte tillräckligt många ungdomar på yrkesprogrammen. Och råder det brist på lärare, ja då blir kompetensbristen ännu större.

Därför ser vi allt fler initiativ från näringslivet när det gäller lärarförsörjning. Nu senast har Svenskt näringsliv sammanställt en rapport som med den något optimistiska titeln Handlingskraft kan lösa lärarbristen.

Men då krävs till exempel förändringarna i skolans organisation, menar Elisabet Nihlfors, Uppsala universitet. Öka grundbemanningen i skolan, se nya tjänster som investeringar som visar röda siffror vid höstterminens början, men svarta vid sommaravslutningen.

Snabba upp valideringen av till exempel nyanländas examina, skräddarsy den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU, och se till att alla universitet får anordna det. Och ge rektor möjlighet att teckna avtal med det omgivande samhället så att till exempel en ingenjör kan bilda ett "lärarpar" tillsammans med en lärare. Universitet och högskolor måste också bli bättre på att informera sina studenter som redan har en examen om möjligheterna att arbeta i skolan,

Jan Löwstedt, organisationsforskare vid Stockholms universitet har länge studerat skolan som organisation. En nyckel till hur skolan ska attrahera, och kanske inte minst behålla lärare, är studera hur en attraktiv skola ser ut. Han drar sina slutsatser från projektet Attraktiv skola.

Tre tusen lärare tillfrågades av projektet.

De ansåg att en attraktiv skola är en där arbetsbelastning och stress är rimliga faktorer, och en skola där möjligheter till fortbildning och kollegialt stöd är stort. Det är en arbetsplats som man är stolt över och identifierar sig med. Det senare visade sig korrelera med kollegialt stöd och arbetstillfredsställelse.

Det är lika svårt att svara på frågan vilket det bästa sättet att vara skolledare och lärare på, som att svara på hur man organiserar en skola mest optimalt, menar Jan Löwstedt.

Det forskningen ger svar på är dock är varför en skola utvecklas åt ett håll, och inte åt ett annat.

Han har själv presenterat några förutsättningar för som styr och påverkar lärares arbete snarare än hur en eller flera formellt utsedda skolledares ledarskap påverkar.

Det är: förmåga till organisatoriskt lärande, utvecklade organisationsföreställningar (organisationsförståelse), att lärares arbete synliggörs, att arbetslag systematiskt utvecklar kunskap som sin verksamhet, kollektiv disciplinering och, slutligen, organisatoriskt ledarskap.

Organisatoriskt ledarskap innebär, enligt Löwstedt, en skolledare som leder aktiviteter och processer som styr och påverkar lärares arbete.

Det pedagogiska ledarskapet är inte något som Löwstedt ger särskilt mycket för.

Kan då en ökad digitalisering bidra till ett bättre läge för lärarrekryteringen.

- Nej, någon robot kommer vi inte se i klassrummet, menar Jan Hylén, som arbetat med skolans digitalisering i många år.

Lärarna kommer inte att ersättas av robotar, men det finns många sätt att frigöra tid för undervisning. Han exemplifierade med att allt fler digitala läromedel används, självrättande prov, smarta algoritmer som avlastar administration (till exempel hur administrationen av försörjningsstöd har kunnat rationaliserats), och en satsning på fjärrundervisning, en fråga som just nu är mycket aktuell.

"Mer tid bakom katedern än ratten", borde väl vara en bra utveckling, som Hylén uttrycker sig.

Gabriel Heller-Sahlgren har jämfört svenska lärare i en vidare internationell kontext. Han konstaterar att svenska lärare håller en relativt god kvalitet, om man ser till de baskunskaper som mäts med PIAAC (en undersökning av vuxnas kunskaper) och att lärarlönerna i Sverige hamnar i mitten av en jämförelse. Däremot är löneutvecklingen för svenska lärare sämre än i motsvarande länder. Totalt sett har svenska lärare en stor arbetsbörda, men andelen av arbetstiden som ägnas åt undervisning är relativ lägre i Sverige, utifrån ett internationellt perspektiv. Lärartätheten är också ganska hög.

Det som skiljer ut de svenska lärarna är att de har en sämre klassrumsmiljö än sina internationella kolleger, framför allt när det gäller ljudmiljön. De är också mer missnöjda överlag med sitt arbete, och näst mest missnöjda med läraryrket i sig bland jämfört med andra Oecd- länder (Talis-undersökningen).

Vad kan man då behöva förbättra, eller snarare vad behöver vi analysera mer?

De internationella undersökningarna ger några områden vid handen, sammanfattar Heller-Sahlgren: lärares löneutveckling, undervisningstiden i förhållande till total arbetstid och miljön i klassrummet.

Svenskt Näringsliv sammanfattar och anser att det måste finnas fler vägar in i läraryrket, det måste vara lättare att växla om till att bli lärare, och man borde kunna kombinera en lärartjänst med en karriär i till exempel näringslivet.

De som redan är lärare måste få villkor så att de stannar kvar och de som lämnat måste lockas tillbaka.

Och framför allt – vi måste diskutera de här frågorna nu!

Fler nyheter

Skolledare positiva till delat ledarskap

2019-08-30

Skolledare i Södertälje som delar ledarskapet pekar på flera fördelar. De får avlastning och är...

Vem vinner Stora Skolledarpriset?

2019-08-30

Nu börjar nomineringsperioden för Stora Skolledarpriset. I mars nästa år, Nordiska Skolledarkongr...

Högtryck hela sommaren på jourtelefonen

2019-08-30

Sommar – men också högt tryck på Sveriges Skolledarförbunds jourtelefon. Att det börjar bli tuffa...

"Ett enda krav till på rektorer och jag slutar"

2019-08-30

– Det finns inga vanliga dagar på jobbet, säger Maria Löfgren Nicolai, gymnasierektor i Göteborg....

Assisterande teknik bra inslag i läsundervisning

2019-08-30

Figur 1: Response to intervention (RTI)-modellen. Kursiverad text är föreslagna utökningar av...