Nr 8/18 2018-12-03

Den fysiska formen på topp - tack vare skolhälsovården

Behövs skolöverläkare? Ja, om elevernas hälsa är en prioriterad fråga. Folkhälsomyndighetens statistik talar också sitt tydliga språk. När det gäller den fysiska hälsan ligger svenska elever i topp, skriver fem skolläkare.

Hur goda resultat har skolans elevhälsa? Åsikterna i debatten går isär, men fakta ur Folkhälsomyndighetens statistik talar ett tydligt språk.

När det gäller att främja den fysiska hälsan ligger Sverige i topp. Svenska elever har tack vare elevhälsans vaccinationsprogram ett bättre vaccinskydd än unga i flertalet jämförbara länder. Vi riskerar inte mässlingepidemier med dödsfall och hjärnskador som följd. När 85 procent av eleverna vaccinerar sig mot HPV i skolan kan vi bli bäst i Europa på att minska sexuellt överförda infektioner och livmoderhalscancer.

Skolsköterskans regelbundna hälsokontroller gör att man tidigt kan hitta och åtgärda nedsatt syn eller hörsel, försenad pubertet, ätstörningar eller påverkad längdtillväxt.

Utformningen av hälsobesöken förebygger framtida hälsoproblem därför åtgärderna är baserade på vetenskapligt grundad kunskap om barns utveckling och hälsa.

Grunden i det förebyggandet arbetet, att identifiera lindriga svårigheter innan de utvecklats till allvarliga problem anses dock kontroversiellt när det gäller psykisk hälsa eller skolresultat.

Enligt många skolledare handlar det om att" vi ska inte leta efter fel hos våra elever ". Enligt många föräldrar är det ett svepskäl för att inte ta elever som inte passar in i skolans mall på allvar.

Åtgärdsprogram är ett bra exempel på att man väntar med att sätta in resurser först när eleven misslyckats. Ändå kan erfarna lärare identifiera unga som kommer att behöva åtgärdsprogram på ett mycket tidigt stadium.

Läs- och skrivsvårigheter är ett annat område där man inväntar ett misslyckande innan åtgärd. Som skolläkare hittar man inte sällan ungdomar med dyslexi vid läkarbesök på högstadiet. Svårigheterna att läsa och komma ihåg vad man läst kan ha funnits i åratal.

Avsaknaden av riktade hälsokontroller eller andra metoder att tidigt upptäcka och åtgärda skolrelaterad stress, bidrar med stor sannolikhet till att elever i det trygga Sverige uppvisar psykiska symptom i nästan samma utsträckning som barn i Ukraina och andra krisdrabbade länder i det forna östblocket.

Andelen 13-15 åringar som uppger att de besväras av oro, nedstämdhet eller sömnsvårigheter ligger, enligt Folkhälsomyndigheten, nära 50 procent. Det är en oacceptabel siffra i ett välfärdsland och borde ha resulterat i en nationell evidensbaserad handlingsplan för elevhälsan.

Svenska pedagoger engagerar sig mycket i enskilda elever som inte mår bra trots att lärarprogrammens utbildning i förebyggande hälsoinsatser varierar från obefintlig till bristfällig.

När all internationell forskning visar på att ju mer tid man ägnar åt datorsurf eller smartphones desto sämre skolresultat och psykisk hälsa, avfärdas detta av svenska professorer i pedagogik som "dravel".

Tunga vetenskapliga bevis att daglig fysisk aktivitet är effektivare än läkemedel mot nedstämdhet hos unga och dessutom förbättrar skolresultaten har inte medfört att fysisk aktivitet på skoltid genomförts annat än i enstaka skolor.

Denna och annan underbyggd hälsoinformation skulle rektorerna kunna få från sin skolöverläkare.

I Socialstyrelsen utbildningsmål för skolläkare ingår krav att den blivande specialisten ska behärska hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på livsstilsfaktorer stress och psykisk ohälsa. För att få sin utbildning godkänd måste kunskaperna verifieras med intyg på genomgångna kurser och godkända kunskapsprov.

Tanken bakom dessa omfattande kunskapskrav är att skolläkarna ska kunna bistå rektorn och skolledningen med råd kring vilka hälsofrämjande metoder som är utvärderade och visat sig fungera i skolmiljön. Syftet med att ha flera professioner i elevhälsan är att man har expertis inom olika områden och kan komplettera varandras kunskaper.

Skolöverläkarens uppdrag och expertis ligger på övergripande och samordnande hälsoinsatser.

Josef Milerad, docent och tidigare skolöverläkare, ordförande för Svenska Skolläkarföreningen

Ingemor Skoglund, tidigare skolöverläkare och vice ordförande för Svenska Skolläkarföreningen

Lars Cernerud, docent och tidigare skolöverläkare, vetenskaplig sekreterare i Svenska skolläkarföreningen

Emma Elfström Nordin, specialistläkare och skolläkare, ledamot i Svenska skolläkarföreningens styrelse

Helka Widengren, specialistläkare och skolläkare, ledamot i Svenska skolläkarföreningens styrelse

Fler nyheter

Politisk strid om Beos framtid

2019-05-27

Förra året innebar ett trendbrott för anmälningar till Beo, barn- och elevombudet. De minskade me...

Syv-utredning får kritik av förbundet

2019-05-27

Gör om, gör rätt – så skulle man kort kunna sammanfatta Sveriges Skolledarförbunds remissvar på...

Referenser allt mer viktigt i skolan

2019-05-27

Att ge positiva referenser om medarbetare är inte så svårt. Är du negativ blir det mer av en...

Återväxt hett ämne på skolriksdagen

2019-05-27

Två tusen politiker, skolchefer, rektorer och andra skolmänniskor samlades i Stockholm under två...

Elever i behov av stöd vittnar om otrygghet

2019-05-27

Lyssna. Prata med eleverna, inte om dem. Det var huvudbudskapet när Specialpedagogiska...