Nr 2/18 2018-02-26

Försterektor - ett lyft i Vallentuna

Vallentuna har bestämt sig. Kommunen ska bli en av Sveriges främsta skolkommuner, bland de 30 bästa. En väg går genom försterektorerna – ett uppdrag som man är först med i Sverige.

Vallentuna kommun, drygt tre mil norr om Stockholm är en gammal kulturbygd med runstenar i snart sagt varje ort, men idag också en östlig granne till ett av landets mest expansiva områden, med Arlanda flygplats som nav.

Det har en stor betydelse för kommunen som vill förändra imagen från en stillsam landsbygdskommun i storstadens närhet, till en attraktiv kommun för nya bostäder och invånare.

Skola och utbildning har en central funktion i byggande av den nya skolkommunen och verksamhetsplanen talar om en kulturresa – från åtgärder till främjande insatser, från resurser till metodutveckling, och med främjande, inkludering och eleven som unik, som ledord.

Dessutom ska hela kommunen bli en skolkommun i framkant. Därför inbegriper satsningen också de fristående huvudmännen. För eleverna ska ha rätt till en bra skola, oavsett huvudman.

I höstas inrättade kommunen en befattning som så kallad försterektor. Ett led i ett så kallat

inkluderande skolledarskap, berättar utbildningschefen Henrik Lennermark.

Det tar sig uttryck i att man ser ett gemensamt uppdrag för rektorerna, att vara en del huvudmannagemenskap utöver vara ledare på sin egen enhet, och genom att skapa goda relationer och gemensam delningskultur.

Huvudmannen är inte inne och petar i skollagens skrivningar om rektor, "den är ju ett skydd för rektor", menar Lennermark och kommunens delegationsordning finns ju också som reglerar uppdraget.

Men rektorerna bjuds in för att lyfta att vara med i det stora uppdraget för skolhuvudmannen, att utveckla skolan i stort. För att till syvende och sist förbättra elevernas resultat.

I kölvattnet av förstelärarna, växte tanken på försterektorerna fram.

De får under ett år (verksamhetens ska utvärderas i vår, perioden kan tänkas bli minst två år), ett särskilt ansvar att bidra till Vallentuna skolkommuns pedagogiska och organisatoriska utveckling.

- Man kan väl se dem som seniorrektorer, säger Henrik Lennermark.

En arbetsuppgift är att vara mentor för en ny skolledare, en annan att leda kompetensutveckling för kommunens skolledare, leda nätverk av förstelärare och vara stöd/coach för kolleger, oavsett huvudman, på speciella områden.

Några av försterektorerna jobbar enbart för den kommunala huvudmannen, eller som Henrik Lennermark uttrycker sig, i egen regi.

Det unika med Vallentunamodellen är alltså att försterektorstjänsterna också inkluderar de fristående rektorerna – det är en och samma skolkommun!

Försterektorerna träffas regelbundet i ett förvaltningsråd som leds av Henrik Lennermark.

Det är en sidekick till förvaltningen, en referensgrupp som lyfter aktuella politiska frågor.

Men det finns självklart också ett annat skäl till att inrätta tjänsterna. Det gäller att vara en attraktiv arbetsgivare som både attraherar nya skolledare, men också visar på utvecklingsmöjligheter för de som redan finns i organisationen.

Utveckling för en skolledare behöver inte bara vara byte av huvudman eller tjänst på en förvaltning.

Intresset och stödet från kommunens skolledare för försterektorsreformen i Vallentuna är stort.

- Jag ser inrättandet av försterektorerna är ett alternativ till delat ledarskap, säger Jonas Hård, ordförande för Sveriges Skolledarförbund i Vallentuna.

Det kompletterar på ett bra sätt rektorernas pedagogiska ledarskap på den egna enheten och ger samtidigt stöd till exempel i övergripande utvecklingsarbete.

De fackliga företrädarna har ett bra samarbete och gemensamt tänk kring utvecklingsarbetet, säger han.

Vallentunas attraktion som arbetsgivare har redan förbättrats. Antalet sökande till lediga skolledartjänster har ökat kraftigt.

Kommunen ser också utvecklingen för försterektorstjänsten som en utvecklingsmöjlighet för förstelärare att bli skolledare. Något som Jonas Hård är ett exempel på. Han är tidigare förstelärare som nu har blivit rektor. Dock inte försterektor än, det behövs lite mer tid som "bara" skolledare.

I höstas anställdes de första försterektorerna. Uppdraget som ligger utanför det vanliga jobbet, ersätts på sammas sätt som för förstelärarna, med fem tusen kronor extra per månad.

Intresset och stödet från friskolorna i kommunen har också varit stort. De har också sett behovet av att arbeta över hela kommunen, oavsett huvudman.

Den politiska enigheten har varit betydande, men försöket ska utvärderas i vår.

Får det en fortsättning, som både Henrik Lennermark och Jonas Hård verkar rätt övertygade om, är längden på uppdraget en fråga som kommer att ses över.

Ett år är i minsta laget.

Så blir du försterektor i Vallentuna

  • Avslutat och godkänt rektorsprogram
  • Tillsvidareanställd som rektor
  • Tillstånd av sin fristående huvudman att ha försterektorsuppdraget som bisyssla
  • Två år skolledarerfarenhet
  • En eller flera dokumenterade och/eller vitsordade specialistkompetenser/resultat
  • Delnings- och inkluderande perspektiv
  • Organisation av det egna arbetet så att försterektorskapet är möjligt
Fler nyheter

"Nu måste resultaten bli bättre"

2019-04-17

Viktigaste frågorna? - De gamla vanliga, svarar Anna Ekström. Kunskapsresultaten måste förbättras...

Fem frågor...

2019-04-17

...till Mats Gerdau, ks-ordförande i Nacka och ny ordförande i Sveriges Kommuner och landstings,...

Ökade krav slår hårt mot förskolan

2019-04-17

Förskollärarna möter många dilemman. Höga ambitioner och ett vidgat pedagogiskt ansvar krockar me...

Satsning på professionen

2019-04-17

En ledande profession. Det är utgångspunkten i en ny satsning från Sveriges Skolledarförbund. Und...

Direktväg till kansliet - snabb väg för chefer

2019-04-17

- Sveriges Skolledarförbund har en väl fungerande struktur när det gäller att skolledare företräd...