Nr 6/18 2018-09-20

Här ska alla bli digitala

Nu är det allvar. Elevernas digitala kompetens måste stärkas. I de reviderade styrdokumenten som gäller sedan 1 juli finns digitalisering med som en röd och stark tråd. Följ med till Lessebo i Småland och se hur digitaliseringen genomförs i förskola och skola.

I väntan på förvaltningschefen, står jag och tjuvlyssnar i receptionen i kommunhuset i Lessebo.

Men det har jag inte särskilt mycket för.

Den kommuninvånare som behöver hjälp och vägledning får svar på arabiska. Ett tecken på att Lessebo, som få andra kommuner i landet tagit ett stort ansvar för nya invånare.

Här fanns lediga lägenheter och skollokaler, här fick många nyanlända plats.

Några av kommunens små skolor stod inför en eventuell nedläggning, nu har flera fått fler elever och får leva kvar.

Lessebo ligger i Kronobergs län, gränsar till storkommunen Växjö i väster, Emmaboda i öster. Gillar man papper av olika slag, så slår namnet an – här finns finpappersbruket Lessebo. Men mer välkänt är nog glasbruken, både de som numera är mer försäljning än tillverkning, Kosta, till exempel, men också de som är i bruk, som Bergdala.

Lessebo tillhör Sveriges mindre kommuner med cirka 8 800 invånare. Samtidigt är storleken inget som statsmakten tar hänsyn till – här gäller samma bestämmelser som för till exempel den kommun som har 100 gånger fler innevånare, som Stockholm.

I Lessebo ska alla barn och elever få samma chans, ha samma villkor, och kunna nå lika långt. Också när det gäller digitalisering.

- Ja, vi har verkligen haft ett tryck från verksamheterna, säger förvaltningschefen för Therese Linnér. Och vi visste att det skulle komma i nya läroplaner och kursplaner.

Men någon egen strategi för hur förskolans och skolans digitalisering skulle ske hade inte kommunen. Nu var det dags att göra en egen. Och när den blev klar i våras gick kommunen ut mycket stolt med ett pressmeddelande och berättade om att den nu var på plats.

Klart man blir nyfiken!

- Vårt huvuduppdrag är kunskap och lärande, slår utbildningschefen fast.

Det råder absolut ingen tvekan om det.

- Det är vårt fokus och då är de digitala redskapen stöd till det.

Och den digitala strategin är en strategi för lärande.

- Vi ville undvika fokus på utrustningen, säger Therese Linnér.

Barn- och utbildningsnämnden var med på noterna. Den beslutade att digitalisering skulle vara ett av fyra mål som nämnden ställer upp för verksamheten. De övriga är ökat meritvärde, fler behöriga till gymnasiet och språkutvecklande arbetssätt.

- Utmärkt med så få mål, säger Therese Linnér.

I maj 2018 tog nämnden beslutet. Utgångspunkten är också den nya läroplanens skrivningar om vad varje barn bör kunna i förskola, på fritidshemmet, i grundskolan, särskolan och gymnasieskolan och komvux.

Men innan man drog igång, genomfördes ett pilotprojekt med fokus på vad vill vi uppnå med ett digitalt arbetssätt.

- Vi måste göra vår läxa själva, och fatta beslut på underlag, inte bara på antaganden, säger hon.

Alltför många beslut har fattats på lösa boliner.

Och med sitt första förvaltningsjobb efter lärarkarriären, som ansvarig för att utveckla skolornas systematiska kvalitetsarbete, grundar hon sin verksamhet i kunskap om hur det ser ut i verkligenheten.

Med hjälp av Skolverkets LIKA-verktyg (Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning), ska förskolechefer och rektorer enligt strategin, göra en årlig självvärderingsanalys om vilka styrkor och utvecklingsområden som man har, och i förekommande fall, få tillgång till en handlingsplan för att utveckla de områden man identifierat.

För lärarna gäller att på motsvarande sätt göra en självvärdering om den digitala vardagen och som leder till en handlingsplan med olika aktiviteter.

Strategin innefattar också en nulägesanalys av fördelningen av enheter i förskola och skola och hur den digitala infrastrukturen ser ut.

Hur ansvaret är fördelat för en ändamålsenlig infrastruktur och hur teknisk och pedagogisk support framgår också.

I samband med att beslutet togs anställdes en särskild it-pedagog i förvaltningen. Oumbärlig, om du frågar utbildningschefen.

En kompetensutvecklingsplan kompletterar strategin där det klart och tydligt har fästs på pränt hur det ser ut på huvudmannanivå och respektive enhet.

Slutligen en effektkedja, ett relativt nytt begrepp som lanseras i och med digitalisering. Det handlar om vilken effekt man vill uppnå på till exempel tre års sikt, där resurser, aktiviteter och resultat finns med som komponenter.

För Lessebos del gäller det att "digitala arbetssätt är ett redskap för elevers lärande", "målen i läroplanen ges förutsättningar att nås", att de digitala systemen samverkar så bra som möjligt, att arbetstid sparas och att systemen är rättssäkra.

Och, inte minst, att måluppfyllelsen ökar jämfört med utgångsläget.

Kommer det här att förändra undervisningen i praktiken?

Therese Linnér dröjer med svaret.

- Det är en intressant fråga. Vi måste ställa oss den frågan. Jag tror att vi är vid en skiljeväg. Du har ett val som lärare; att göra som du alltid har gjort, eller ta till dig nya verktyg.

- Den största faran är att vi polariserar frågan – vi behöver både och.

Den digitala satsningen har i viss mån möjliggjorts av det särskilda statsbidrag som kommunerna har fått. Det har precis passat in i den utveckling som förskola och skola i Lessebo just nu står inför.

Ett statsbidrag i tiden. Och efter den analys som kommunen självt gjort.

Det är inte alla statsbidrag som gör det. De nationella satsningarna går inte alltid hand i hand med en huvudmans behov. Det måste utgå verksamhetens behov, inte bara det upplevda behovet. Ett behov grundad på kunskap.

En enkel slutsats, men samtidigt svår och viktig att hålla fast vid.

Det slår mig i slutet av ett långt samtal, som också handlat om skolutveckling i stort, att vi över huvud taget inte talat om hur eleverna ska få eller inte få använda telefoner.

Det är en fråga som utbildningschefen överlåter till de verksamma i skolan.

Vi är tillbaka där vi började – alla som verkar inom utbildningens område i Lessebo ska ha ett undervisningsnära fokus. Också ekonomichefen, administratörer, utbildningschefen. Och nämndens ledamöter.

Så kraftsamlar man för att också eleverna i Lessebo ska nå så långt som de vill, önskar och drömmer om. Och kanske längre.

-Och att de ska tala väl om tiden de har tillbringat i våra skolor, säger Therese Linnér.

Fler nyheter

Lönen den viktigaste frågan

2020-09-16

Klart besked i enkäten - men hot och våld ett växande problem

Är vår krisberedskap god?

2020-09-16

Hur mår samhällets krisberedskap? Sociologiprofessor Erna Danielsson ser ett glapp mellan hur...

"Jag var nyfiken på hur det var att jobba privat"

2020-09-16

Efter 22 år som rektor i den kommunala världen tog Roy Jörgensen steget till den privata. Han...

Nu går tåget - är alla med?

2020-09-16

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv, både från statligt och...

Gå rektorsprogrammet på sju ställen

2020-09-16

Nästa höst kan du välja att läsa rektorsprogrammet på sju lärosäten. Det bästa utbildningarna...