Nr 6/18 2018-09-20

I väntan på det stora steget...

Vi befinner oss i en transformationsperiod, där teknologin förändrar vardagen. Självklart måste digitaliseringen påverka skolans sätt att jobba, säger forskaren Carl Heath. Han ser många möjliga vinster, och en hel del utmaningar på vägen.

Den allt snabbare digitaliseringen påverkar vårt vardagliga beteende. Det sätt mobilen används på idag är ett tydligt exempel på det.

– Det betyder att även skolans processer och strukturer måste förhålla sig till att hela omvärlden är annorlunda än för bara några år sedan, säger Carl Heath, ansvarig för tillämpad forskning inom digitalisering och lärande på forskningsinstitutet RISE (Research Institutes of Sweden).

Digitaliseringen i skolan är inte främst en fråga om sladdar eller en dator per elev, fortsätter han. Inte heller om mobiler i klassrummet. Det handlar mer om hur skolan gör saker, och om hur den förhåller sig till förändringarna i samhället.

– Hur möter skolan föräldrar, och hur designar vi optimala processer för det? Hur leder skolledare verksamheten effektivt? Och hur utnyttjar man digitaliseringens möjligheter för att främja kunskapsutveckling och likvärdighet, samtidigt som man hanterar de negativa konsekvenser som uppstår till följd av digitalisering?

Skolledaren träffar Carl Heath i en lagerliknande byggnad, några minuters promenad från RISE-kontoret i Göteborgsstadsdelen Lindholmen. Här finns en experimentverkstad, en kreativ testlokal, där mycket av det handfasta forsknings- och utvecklingsarbetet pågår. Många projekt bedrivs tillsammans med huvudmän, skolledare, lärare och elever. Tanken att kunskaper och erfarenheter ska komma skolan till del genomsyrar arbetet.

Carl Heath är officer i botten, har studerat bland annat statsvetenskap, pedagogik och IT och arbetat med skolutveckling. "Digital folkbildare" och "skolprofessionernas guide in i en digital framtid", är uttryck som använts för att beskriva honom under åren.

Hans föreläsningar är lätta att hitta på Youtube.

För tre år sedan drog han igång Facebookgruppen Digital samhällskunskap, som idag har cirka 9 000 medlemmar. Han medverkar regelbundet i två poddar om digitalisering. Tillsammans med företrädare för bland andra Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och Skolverket tar han fram en plan för skolans digitalisering.

Och dagen före intervjun fick han regeringens uppdrag att leda en kommitté, som ska arbeta med en nationell satsning på medie- och informationskunnighet för att öka motståndskraften mot desinformation och propaganda, och värna det demokratiska samtalet.

Digitaliseringen ställer nya krav på alla inblandade – från lärare och skolledare till högsta politiska nivå, konstaterar Carl Heath.

– För att kunna möta digitaliseringens utmaningar behöver skolledare ha en kunskapshorisont som gör detta möjligt.

Han jämför med övergången från griffeltavlor till papper i skolan under 1800-talets senare hälft. Hans morfars farfar var en del av den, eftersom han uppfann den blåa skrivbok som blev så långlivad i skolan, berättar Carl Heath.

Med griffeltavlor gick det exempelvis inte att lagra information eller skriva långa texter. När användningen av papper – ett material med helt andra egenskaper – slog igenom, förändrades skolans processer i grunden.

– Men man kan ju tänka att en rektor som just hade köpt in nya griffeltavlor till hela skolan och kompetensutvecklat personalen, inte var så benägen att gå in i det där nya okända, säger han. Med den kunskap vi har, kan vi tycka att det känns helt sjukt. Varför välja griffeltavla? Men från deras horisont kan det ha funnits goda argument för att inte förändra något.

Skolledarna idag befinner sig i ungefär i samma situation som hans gamle släkting, menar Carl Heath. De står inför att förändra processer, strukturer och verktyg. Reviderade styrdokument ställer nya krav på lärare och skolledare.

– För att klara grunduppdraget, att ge eleverna kunskap och bildning satt i kontexten av deras samtid, behöver skolan också leva och verka i den samtid som förändras så snabbt.

Carl Heath ser stora behov av kompetensutveckling, främst på högstadiet och gymnasiet. Det gäller matematik, programmering och teknik, men även svenska och samhällskunskap.

Som exempel nämner han det digitala system för att poängsätta och rangordna medborgare som nu rullas ut i Kina. Aktiviteter som är bra i statens ögon ger pluspoäng. Motsatsen ger minus. Poängen påverkar invånarnas tillgång till olika förmåner.

– Om en lärare inte har tillräcklig kunskap för att förstå hur digitaliseringen påverkar en stat som Kina, hur kan man då bedriva undervisning i samhällskunskap?

Börja digitaliseringsprocessen med att fundera över hur du själv lär dig nya saker, skulle Carl Heath råda en osäker skolledare. Räkna med att lägga mycket tid på att förstå din föränderliga samtid.

– Sedan behöver du också forma goda processer i skolan för att göra det som är nytt, på ett sätt som innebär så lite risk som möjligt.

Verksamheten ska ju, enligt skollagen, bedrivas utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Samtidigt förutsätts skolledare och lärare nu göra saker som de inte gjort förut, konstaterar han. Då gäller det att skapa system som inte slår ner på misslyckanden och som gör att man lär av framgång.

– Det är två kluriga utmaningar att möta. De handlar om kultur, ledarskap och tillit i våra verksamheter, och om hur processerna ser ut.

Klokt är att försöka lära av andra som nått längre. Och att inte gå ut för hårt.

– Börja med lågt hängande frukt. Börja där verksamheten har påtagliga behov av att förbättra. Börja med något som går fort och där man ser den konkreta nyttan.

Digitalisering kan avlasta personalen, genom att administrationen minskas och onödiga uppgifter effektiviseras bort. Vissa skolor har redan automatiserat till exempel frånvarohantering och elevinformation, berättar han.

– Men det förutsätter att nivåerna över skolledarna värnar om dem och ger dem rätt förutsättningar, givet de här förändringarna.

En teknik som Google snart lanserar fullt ut använder artificiell intelligens (AI) för att ringa upp och boka tid åt användaren, till exempel hos frisören. "Assistenten" har ett naturtroget samtal, inklusive hummanden och frågor, och lägger in bokningen i telefonens kalender.

Samma teknik borde kunna användas i skolan, resonerar Carl Heath.

– Man skulle kunna säga till skolans system att ringa alla föräldrar och boka IUP-samtal på de språk som de pratar. Det låter lite som science fiction idag, men om fem år, eller kanske sju, tror jag vi är där.

Fjärrundervisning kan vi få se mer av. Inte för att det är bättre än lärare på plats, utan som alternativ till inställda lektioner.

– I stället för att ställa in mattelektionen i brist på vikarie, skulle man kunna ha en lärarassistent i klassrummet och fjärrundervisa en lektion som görs på grannskolan.

Det förutsätter att skolornas scheman är synkroniserade och att det finns en digital infrastruktur, som gör fjärrundervisning till ett enkelt och pålitligt alternativ. Under de förutsättningarna kan det vara bästa alternativet, menar Carl Heath.

Digitalisering inom skolhälsovården, precis som i sjukvården, kan också ligga nära i tid.

Men digitaliseringen lär inte bota lärarbristen, möjligen mildra effekterna av den.

– Jag tror att vi kommer att ha läraren kvar i klassrummet. Vi kommer att ha kvar skolledaren och kuratorn, men de kommer att göra delvis andra saker.

Regeringens mål för digitalisering i skolan är högt ställda. Det tycker Carl Heath är bra. Men han är tveksam till att så mycket av ansvaret läggs på huvudmännen. Många processer hade med fördel kunnat göras på nationell nivå.

Till exempel tar Skolverket nu fram den teknologi som ska användas då digitala nationella prov införs 2022. Carl Heath anar dock att huvudmän och skolledare kommer att vilja skaffa liknande digitala system för andra prov, så att elever och lärare kan öva.

– Det får till följd att vi kommer att ha 290 upphandlingar av digitala provtjänster i Sverige de närmaste åren. Det innebär 50 manår i upphandlingstid!

En satsning på ett nationellt system för olika slags digitala prov hade inte bara sparat tid och pengar. Det hade även gett värdefulla nya data om elevernas kunskapsutveckling.

– Men där befinner vi oss inte i vår idéhorisont på nationell nivå.

Statens roll är den stora utmaningen när det gäller den nationella strategin, menar Carl Heath. Skolans digitalisering handlar inte bara om vad skolledare, förvaltning och huvudman ska göra.

– Den ankommer också staten själv, myndigheter och departement. De institutionerna behöver ligga före, för att kunna leda skolan i en digital tid. Hur gör vi för att bygga kapacitet och kompetens i staten? Där har vi mycket arbete framför oss.

Fler nyheter

Bättre lön, undervisningstid och miljö ska ge fler lärare

2018-12-03

De lärare som utbildade sig mellan 1990 och 2010 arbetar fortfarande som lärare. 85 procent finns...

Rektorers lärande - en nyckelfråga för utveckling

2018-12-03

Skolledare är betydelsefulla. Det är såväl politiker som forskare överens om – världen över....

Den fysiska formen på topp - tack vare skolhälsovården

2018-12-03

Behövs skolöverläkare? Ja, om elevernas hälsa är en prioriterad fråga. Folkhälsomyndighetens...

Låt det få ta tid

2018-12-03

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola...

Konsten att säga nej rätt

2018-12-03

Billiga flygbiljetter, viktiga idrottstävlingar eller släkt utomlands. Föräldrar har många motiv...