Nr 8/18 2018-12-03

Konsten att säga nej rätt

Billiga flygbiljetter, viktiga idrottstävlingar eller släkt utomlands. Föräldrar har många motiv för att begära extra ledigt för sina barn. Men rektorer kan säga nej till det mesta. Bara det görs på rätt sätt.

Har det blivit vanligare på senare år att vårdnadshavare ansöker om ledighet för barnen mitt i terminen? Sådan övergripande statistik är svår att hitta, om den ens finns. Men många skolchefer, rektorer och lärare har ändå intryck av att allt fler begär ledigt från skolan av privata skäl, för kortare eller längre tid.

– Vi har inte ett enda möte med ledningsgruppen utan att mina rektorer lyfter de här frågorna, säger Patrik Landberg, skolområdeschef i Linköping, Bara någon månad in på terminen sa en av dem att 'jag bokstavligen drunknar i alla dessa ledighetsansökningar'.

Attityden har förändrats, menar han. Det tycks ha blivit mindre dramatiskt att begära ledigt.

– Jag tror att det delvis har att göra med en samhällsförändring i stort, där skolan tyvärr inte alltid prioriteras.

Lisa Heino, utredare på Lärarförbundet, håller med om att många föräldrar inte tycks ta så hårt på skolplikten, trots att den slås fast i lag. I början av höstterminen gjorde hon en enkel enkät i ämnet. Hon använde Twitter för att pejla om ledighetsansökningar var en aktuell fråga för lärare och rektorer. Snabbt fick hon 350 svar, berättar hon, och många beskrivningar av högar med ansökningar – fast det så nyss hade varit sommarlov.

Även Lisa Heino kopplar det till ett ifrågasättande i samhället av hur viktig skolan är.

– Fler människor har också mycket pengar att röra sig med, så att de kan resa. Vissa kan tycka att just för deras eget barn är annat än skolan viktigare. Det kan vara sportsliga aktiviteter, att gå med mormor på köpcentrum eller att gå till frisören till exempel.

Missuppfattningen att elever "har rätt" till tio extra dagars ledighet per läsår är vida spridd, anser hon.

Skollagen slår fast att elever får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter och att det är rektor som fattar beslutet. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektorn får ge någon annan (till exempel lärare) rätt att bevilja ledighet, men inte om det gäller mer än tio dagar.

Vad är då "enskild angelägenhet"?

Skolverket exemplifierar med vissa resor, familjehögtider och religiösa högtider. Begravningar är ett givet exempel, som de flesta nämner. När det handlar om andra skäl blir det svårare.

Att ha en generell policy, som exempelvis säger att inga ledigheter beviljas för semesterresor eller idrottsturneringar, rimmar inte med skollagen.

Beslut om ledighet ska motiveras och grundas på en samlad bedömning av den enskilda elevens situation. Det som bör vägas in är, enligt förarbetena till lagen, särskilt:

hur lång frånvaro det handlar om,elevens studiesituation,möjligheterna att kompensera för den förlorade undervisningen ochhur angelägen ledigheten är för eleven.

Skolplikten gäller även i förskoleklassen, men för de yngsta eleverna får rektorn vara mer flexibel i sin bedömning.

Ledighet är ett svårt område när det kommer till praktisk tillämpning, det märks på mängden frågor som Skolverket får, säger undervisningsrådet Maria Olausson. Att få ledigt är ingen rättighet för individen, utan något som rektorn kan säga ja till. Eller nej.

Ju längre ledighet, desto högre krav.

– Synnerliga skäl betyder rena undantagsfall, om man översätter till vardaglig svenska, säger Maria Olausson.

Med individuell bedömning kan alltså två syskon på samma skola i teorin få olika beslut när de begär ledigt för att resa till morfars 80-årskalas. I praktiken blir det sällan så, tror hon. Rektorn ska ju göra en helhetsbedömning.

– Studiesituationen är en faktor, men frånvarons längd, hur viktig ledigheten är för eleven och möjligheten att kompensera ska också vägas in.

Rektorns beslut om ledighet kan inte överprövas i sak, men missnöjda vårdnadshavare kan förstås klaga till huvudmannen. Skolinspektionen får ytterst få klagomål som gäller beslut om ledighet, uppger Elizabeth Malmstedt, enhetschef i Lund.

De fall som når Skolinspektionen handlar om formaliafrågor. Till exempel att rektorn inte har gjort en individuell bedömning, inte motiverat sitt beslut eller att det saknas rutiner för att hantera ansökningarna.

– Man kan som rektor, om man klarar av att motivera det, i princip säga nej till de flesta ledighetsansökningar, säger Elizabeth Malmstedt.

I våras förelade Skolinspektionen Skurups kommun att se till att ledighetsbeslut lever upp till lagstiftningens krav. Ärendet gällde 12 dagars ledighet för en elev i femman, som skulle besöka den ena förälderns hemland. Rektorn hade inte motiverat sitt avslag tillräckligt, utan hänvisat till generell information, sade inspektionen.

Det ledde till att kommunen förtydligade sina rutiner kring frånvaro och närvaro, berättar Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef i Skurup.

­– Vi har dels gjort det tydligare för föräldrarna, dels arbetat fram ett material som ska vara till stöd och hjälp för skolledarna i processen. Rutinerna har vi tagit fram i rektorsgruppen. Det gör att rektorerna är överens om hur de ska hantera ledighetsansökningar, även om varje bedömning sedan är individuell utifrån elevens behov och situation.

Även då Hässleholms kommun fick ett föreläggande 2016 var kritiken att det tydligare skulle framgå att beslutet byggde på en individuell prövning. I uppföljningen skickade barn- och utbildningsförvaltningen in ett fiktivt exempel på ett avslag, med tydligare individuell bedömning. Skolinspektionen blev nöjd. Beslutet ändrades inte då vårdnadshavaren begärde omprövning.

Rektorer som säger nej till ledighet får vara beredda på protester, konstaterar Patrik Landström, som själv var rektor tills för några år sedan. Hans gissning är att uppemot hälften av alla beviljade ledigheter har beslutats för lättvindigt, i alla fall om man ser strikt på vad styrdokumenten säger. Men visst ska föräldrar kunnat ansöka om ledighet, betonar han.

Han vill ingjuta mod hos rektorerna och stödja deras professionalitet. De ska vara tydliga i informationen till föräldrar om vad som gäller. Kollegiala samtal och stöd från chefer hjälper rektorerna att göra mer enhetliga bedömningar.

– Det är en pedagogisk utmaning att försvara skolplikten och betona sambandet mellan närvaro och resultat, säger Patrik Landström.

Ljungby kommun försöker också strama upp ledighetshanteringen. Det har varit lite för enkelt att få ledigt, menar Jimmie Nilsson, gymnasiechef. Nu informeras föräldrarna på det första föräldramötet om vad skolplikten innebär. De fyra rektorerna pratar också mer med varandra om frågorna. Han tycker att det har haft effekt.

– Men elever som är borta innebär fortfarande ett märkbart merarbete för lärarna, säger Jimmie Nilsson.

Generellt verkar det inte vara ovanligt att elever tar ledigt, trots rektorns avslag. Då händer oftast ingenting.

Om eleven har skolplikt kan hemkommunen, vid vite, förelägga vårdnadshavarna att se till att den uppfylls. Men de bestämmelserna tar främst sikte på längre frånvaro, där det kan finnas en oro för att eleven kanske inte kommer tillbaka till skolan.

För gymnasieelever kan rätten till studiebidrag påverkas. I vissa fall ska skolan rapportera frånvaro till CSN.

Rätten till särskilt stöd påverkas inte av att eleven har varit ledig, trots att rektorn sa nej.

– Bollen ramlar alltid tillbaka till huvudmannen, säger Elizabeth Malmstedt. Skolan är skyldig att tillgodose stödbehovet oavsett anledning.

Fler nyheter

Skolledare positiva till delat ledarskap

2019-08-30

Skolledare i Södertälje som delar ledarskapet pekar på flera fördelar. De får avlastning och är...

Vem vinner Stora Skolledarpriset?

2019-08-30

Nu börjar nomineringsperioden för Stora Skolledarpriset. I mars nästa år, Nordiska Skolledarkongr...

Högtryck hela sommaren på jourtelefonen

2019-08-30

Sommar – men också högt tryck på Sveriges Skolledarförbunds jourtelefon. Att det börjar bli tuffa...

"Ett enda krav till på rektorer och jag slutar"

2019-08-30

– Det finns inga vanliga dagar på jobbet, säger Maria Löfgren Nicolai, gymnasierektor i Göteborg....

Assisterande teknik bra inslag i läsundervisning

2019-08-30

Figur 1: Response to intervention (RTI)-modellen. Kursiverad text är föreslagna utökningar av...