Nr 5/19 2019-08-30

Appar som alla kan ha nytta av

Självständighet, trygghet och ökad motivation. Appar för elever med läs- och skrivsvårigheter har många fördelar – även för barn utan problem. Trots att tillgängligheten aldrig varit bättre är det fortfarande många elever som inte får ta del av tekniken.

- Tidsbrist är nog den främsta orsaken. Men till viss del också att det inte erbjudits adekvat utbildning till lärarkåren, säger Johanna Kristensson, logoped som arbetar med språk-, läs- och skrivutveckling i Halmstads kommun.

Hon poängterar att man idag pratar om assisterande teknik istället för specifika appar. Namnen på hjälpprogrammen varierar nämligen beroende på vilken lärplattform man använder - chromebook, mobil, dator eller lärplatta.

- Det viktiga är ju vilken funktion programmen har, säger hon.

Idag finns en uppsjö av assisterande teknik (se faktaruta). Två program som används mycket i skolan är avancerad rättstavning och så kallad talsyntes. Det senare läser upp markerad text på datorn. Det finns också funktioner för diktering, där talet omvandlas direkt till skrift.

För elever med grava läs- och skrivsvårigheter kan den här tekniken vara helt avgörande enligt Erica Eklöf, specialpedagog som jobbar tillsammans med Johanna Kristensson på Halmstads kommun med att utveckla barns språk-, läs- och skrivkunskaper.

-Tänk dig en elev som läser fem så långsamt som klasskompisarna. Att få texten uppläst kan göra att man hänger med i undervisningen och inte tappar motivationen, säger Erica Eklöf.

Uppläst text kan vara en hjälp både i ämnen där det primära syftet är att inhämta faktakunskaper, som till exempel historia och religion, men även för att förbättra läs- och skrivförmågan.

- Om eleven bara läser jättelätta böcker tar det mycket längre tid att bygga upp ett rikt ordförråd, och det i sin tur är ju avgörande för att förbättra både läsförståelse och skrivförmåga, säger hon.

Båda två poängterar att assisterande teknik inte ska ersätta vanlig undervisning men att de kan vara ett viktigt komplement. Läraren måste alltid ha syftet med hjälpfunktionen för ögonen.

- Om man vill träna på att läsa text ska man självklart inte lyssna på den. Men är syftet att lära sig matte kan uppläsningen göra att man förstår frågeställningen utan att behöva fråga om hjälp hela tiden, säger Johanna Kristensson.

Just självständigheten som den assisterande tekniken bidrar till är något som både Johanna Kristensson och Erica Eklöf lyfter fram som en stor vinst.

- Det stärker självförtroendet enormt, säger Erica Eklöf.

Även utanför lektionstid kan assisterande teknik bidra till ökad självständighet. Speciellt hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel adhd. Genom överskådliga scheman och påminnelser om att till exempel packa gympakassen eller gå in från rasten, får barnen hjälp att organisera sin vardag.

- Jag har träffat elever som inte vågar gå ut på rast av rädsla att komma för sent till lektionen, säger Johanna Kristensson.

Assisterande teknik har funnits ända sedan pc:n gjorde entré i skolans värld på 1990-talet. Då behövdes olika apparater för olika funktioner. Idag ryms allt i datorn, ipaden eller telefonen - apparater och funktioner som i princip alla elever har fri tillgång till.

- Man slipper att få en hjälpmedelsstämpel i pannan. När jag började som lärare hade vi ett fåtal licenser för talsynteser. Det innebar att eleverna i sjätte klass som behövde använda dem fick sitta i treornas klassrum, säger Erica Eklöf.

En missuppfattning som på vissa ställen lever kvar i lärarkåren, är att assisterande teknik enbart riktar sig till elever med särskilda behov. Men Erica och Johanna vill lyfta fram att samtliga elever kan ha nytta av tekniken.

- Att introducera dem för alla har dessutom visat sig vara en framgångsfaktor för att lyckas med implementeringen och ytterligare hjälpt till att sudda ut stigmat, säger Johanna Kristensson.

Smarta anteckningar är bara ett exempel på en hjälpfunktion som kan användas av alla. Genom att koppla ihop stödanteckningar med ljudinspelning från en föreläsning blir det lättare att rekapitulera i efterhand. Ett annat exempel är möjligheten att få en text som man själv skrivit uppläst.

- När man lyssnar är det mycket lättare att upptäcka meningar som är för långa, upprepningar och fel i meningsbyggnaden, säger Johanna Kristensson.

Idag har de allra flesta skolorna i Sverige tillgång till assisterande teknik, via skollicenser och gratis i operativsystemen. Men det finns ingen exakt statistik över i vilken grad de används. Erica och Johanna har tillsammans skrivit en bok om digitalt stöd och varit anlitade som föreläsare runt om i landet. Erica Eklöf har även ett deltidsuppdrag som skolutvecklare på Skolverket.

- Vår uppfattning är att användningen varierar mycket mellan kommuner. Vissa har gjort stora satsningar på digital medvetenhet medan andra precis har börjat nosa på det, säger Erica Eklöf.

Den stora utmaningen framöver blir därför att fortsätta sprida kunskap om hur assisterande teknik kan användas i det pedagogiska arbetet.

- Det finns faktiskt ingen hjälpfunktion vi saknar idag. Det handlar nog mer om att tekniskt förbättra de som redan finns, säger Johanna Kristensson.

I Halmstads kommun har man informerat rektorerna - via nätet, mail och inspirationsträffar - om assisterande teknik.

- Men för att vi ska utbilda lärarna måste rektor ta initiativ till det. Engagemanget hos skolledningen är en förutsättning för att lyckas med implementeringen, säger Erica Eklöf.

En annan framgångsfaktor för ökad användning i skolan är kontinuerlig träning, till exempel genom kollegialt lärande.

- Det finns alltid någon lärare som brinner lite extra för detta och kan dela med sig av kunskapen, säger Johanna Kristensson.

Brist på tid tror både Johanna och Erica är den viktigaste förklaringen till varför assisterande teknik används i så varierande grad i skolorna idag.

- Men vi vill förmedla att detta är en hjälp som sparar tid i längden, säger Erica Eklöf.

Att det skulle finnas någon teknikfientlighet hos lärarkåren tror de inte. Tvärtom upplever de att det finns en stor nyfikenhet på assisterande teknik blandat med en sund skepsis.

- Vissa undrar om det finns risk att eleverna missar själva hantverket med läsning och skrivning, berättar Johanna Kristensson.

Och visst finns det risker med assisterande teknik, om den används på fel sätt. Som till exempel att ersätta läsningen helt med dem istället för att se funktionerna som ett komplement.

- Men det tror jag inte någon lärare skulle göra, säger Johanna Kristensson.

En annan risk är distraktionen som till exempel Youtube och spel utgör. Och det finns även en del kunskapsluckor att täppa till.

Till exempel skillnaden mellan assisterande teknik som syftar till att träna eller utgör ett kompensatoriskt verktyg. Träningsfunktionerna ska ses som ett komplement för läroböcker och kopierat material, till exempel genom lustfyllda spel för att träna på matte, historia och svenska.

Verktygen däremot kompenserar för en färdighet och bidrar till att eleven utvecklas i sitt lärande, till exempel genom assisterande teknik som talsyntes eller diktering.

- Det finns en risk att man använder träningsfunktioner/appar i tron att man underlättar lärandet för eleverna. Återigen måste man vara medveten om syftet, säger Johanna Kristensson.

Digitala hjälpfunktioner

  • Talsyntes: Uppläsning av markerad text. Både webbsidor och textdokument i ordbehandlingsprogram. Går att välja mellan olika röster och många olika språk.
  • OCR: Talsyntes som läser upp fotograferad/scannad text; allt från boksidor och skyltar till innehållsförteckningen på en matvara.
  • Avancerad rättstavning: Klarar stora stavningssvårigheter eftersom programmet jobbar utifrån hur orden är uppbyggda ljudmässigt.
  • Smarta anteckningsfunktioner: Gör att ljudinspelning av till exempel en föreläsning taggas till de anteckningar du gör i datorn. Det underlättar att navigera i materialet i efterhand.
  • Diktering: Omvandlar tal till skrift.
  • Ljudböcker: Många läroböcker som används idag finns inlästa som ljudböcker.

Positiva erfarenheter

Ny forskning från Linnéuniversitetet visar att elever som använder assisterande teknik inte försämras i skrivförmåga och till och med förbättrar sin läsförmåga något. Dessutom visade studien att de upplevde en ökad självständighet, trygghet och motivation. Samtliga elever i studien hade tydliga läs- och skrivsvårigheter.

- Den gruppen har störst nytta av tekniken. Men jag är övertygad om att assisterande verktyg är bra för alla barn, säger Idor Svensson, professor i psykologi vid Linnéuniversitetet, som lett studien.

Han poängterar att för elever med svår dyslexi handlar det inte om att förbättra sin läs- och skrivförmåga, utan istället om att hitta nya sätt att ta till sig och förmedla text.

- Det går att jämföra med någon som är förlamad och tro att om man tränar tillräckligt kommer de lära sig att gå. De kommer ju alltid behöva en rullstol eller någon annan form av stöd, säger Idor Svensson.

Apparnas intåg 2010 innebar en revolution för assisterande teknik. Plötsligt blev den tillgänglig för alla. Detta innebär att forskningen på rådande premisser bara är i sin linda. Men enligt Idor Svensson pekar resultaten internationellt på ungefär samma sak som framkommit vid Linnéuniversitetet. Det finns även forskning som pekar på att assisterande teknik är ett bra stöd vid lindrigare läs- och skrivsvårigheter.

En brist som lyfts fram i studier är att tekniken kan upplevas långsam och otillräcklig.

- Diktering är ett sådant exempel. Det räcker att du har lite svårt med uttalet för att den inte ska fungera, säger Idor Svensson.

Forskningens stora utmaning framöver blir att undersöka vilken effekt assisterande teknik har på elevers kunskapsnivå.

- Det är jättesvårt att mäta. Vi har inte riktigt de verktygen än, men vi jobbar just nu med en studie där vi försöker fånga det, säger Idor Svensson.

Fler nyheter

Skolchefer får en egen utbildning

2019-10-11

Skolans styrning och ledarskap var ett av tre prioriterade områden som Peter Fredriksson satt upp...

Dansk frihet skattas högt

2019-10-11

Två procents besparingar per år de senaste åren. Men samtidigt en frihet som är obetalbar. De...

Bilden av ohälsa bör nyanseras

2019-10-10

Bilden av en skenande ökning av psykisk ohälsa bland unga behöver nyanseras, menar forskaren Sofi...

Bygg ett centrum för skolmiljöer

2019-10-10

Inrätta en samlad kunskapsinstans som arkitekter, husplanerare och skolledare kan luta sig emot....

Full gas i smarta skolan

2019-10-10

- Vart ska du? Så fort jag sätter foten på Bobergsskolans skolgård uppmärksammas mitt besök. Två...