Nr 5/19 2019-08-30

Barnens rätt ska stärkas

Barnkonventionen blir lag den 1 januari 2020. I Simrishamns kommun jobbar man redan enligt en metod där barnets bästa prövas. Arbetet beskrivs i en ny bok om hur man kan arbeta praktiskt med konventionen. - Rektorerna är nyckelpersoner för att det ska fungera, säger Ewa Kristensson, barn- och utbildningschef i Simrishamns kommun.

Att alltid utgå från barnets bästa. Det är vad barnkonventionen handlar om. För att nå dit måste barnen få kunskaper om sina rättigheter och ges inflytande att påverka.

- Det är en självklarhet för de flesta och många kommuner tror redan att de jobbar enligt barnkonventionen, säger Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist i Simrishamns kommun.

Det är hon, med bidrag av Ewa Kristensson, som skrivit boken, Implementering av barnkonventionen (Studentlitteratur) om hur kommunen arbetar praktiskt med konventionen.

Sverige har fått kritik för att inte tillräckligt leva upp till bestämmelserna i barnkonventionen. Både från den så kallade barnrättsutredningen och vid flera tillfällen av FN:s barnrättskommitté.

- Den allvarligaste kritiken har handlat om att barnen inte får vara med och påverka. Men också att det inte görs helhetsbedömningar utifrån barnets bästa, säger Marie Lundin Karphammar.

Hon menar att arbetet med konventionen främst handlar om att införa en ny arbetsmetod.

Den innebär att man gör noggranna utredningar (se faktaruta om Barnkonsekvensanalys) i allt förändringsarbete som rör barn. Man tar in synpunkter från alla berörda, inte minst barnen, och redovisar vad man kommit fram till.

- Vi har inte gjort den typen av helhetsbedömningar tidigare, det är en stor brist. Skollagen säger egentligen redan att vi ska arbeta så, säger Marie Lundin Karphammar.

Enligt henne kommer den största praktiska skillnaden med lagen innebära att tillsynsmyndigheter som Skolinspektionen måste ta hänsyn till barnkonventionen när de gör granskningar, och att det måste skapas en rättspraxis kring artiklarna i konventionen.

Marie Lundin Karphammar startade arbetet med barnrättsperspektivet i Simrishamns kommun 2014. Som lokal barnombudsman utbildade hon all skolpersonal och tjänstemännen inom förvaltningen i barnkonventionen.

- Nyckeln för att lyckas är att ge alla kunskaper om konventionen och skapa arbetsgrupper som jobbar aktivt med detta, säger Marie Lundin Karphammar.

Det praktiska arbetet med barnkonsekvensanalyser i Simrishamn drog Marie Lundin Karphammar och Ewa Kristensson igång 2015. Sedan dess har tolv övergripande analyser gjorts.

Den mest omfattande analysen har gällt digitaliseringsprocessen i barn- och utbildningsförvaltningen.

Den visade att arbetet med datorer såg väldigt olika ut på skolorna. Nu gäller samma regler i hela förvaltningen, och lärarna har fått samma kompetensutveckling.

- Genomlysningen av frågan har lett till att barnens rätt stärkts i den meningen att de fått en mer likvärdig undervisning, säger Marie Lundin Karphammar.

Barnkonsekvensanalyserna i kommunen har i de flesta fall lett till att politiska beslut följt de rekommendationer som lyfts fram här.

Men i ett fall beslutade politikerna i Simrishamn emot. De ville bygga ut en byskola trots att utredningen visade att detta gynnade ett fåtal barn på bekostnad av annan verksamhet.

- Politiker har rätt att göra så men måste då redogöra för varför och dessutom visa hur de ska kompensera de barn som får mindre pengar. Det har inte gjorts i det här fallet. säger Marie Lundin Karphammar.

Varje år görs fyra till sex barnkonsekvensanalyser på individnivå per skola. Det kan till exempel handla om elever som blivit kränkta, inte fungerar socialt i klassen eller har hög frånvaro. Utredningen innebär att man redovisar och väger olika intressen mot varandra. Ibland står barnets bästa mot hela gruppens.

- Om man till exempel beslutar att inte flytta en elev som stör resten av klassen måste man kompensera. Kanske genom att sätta in en extra vuxen stödperson i klassen, säger Marie Lundin Karphammar.

Tidigare har det varit lättare att sopa problem under mattan och framförallt har man inte alltid kompenserat den eller de elever som missgynnats av ett visst beslut, menar hon.

Utredningarna av enskilda elever har lett till att man anställt fler socionomer och speciallärare i kommunen.

- Det har blivit tydligt att det behövs fler vuxna i skolan för att lösa sociala problem och stödja barn med extra behov, säger Marie Lundin Karphammar.

Det nya arbetssättet med barnkonsekvensanalyser innebär en hel del merarbete för skolledarna i kommunen. Men enligt Ewa Kristensson har det inte framförts någon kritik från rektorerna.

- Vi på förvaltningen har varit tydliga med att detta arbete ska prioriteras och även stöttat på olika sätt. Jag tror man ser att merarbetet har lett till bättre beslut, säger hon.

Barnkonventionen blir lag

Sverige var en av de första länderna att ratificera FN:s barnkonvention 1990. Det innebär att man rättsligt förbundit sig att följa konventionen. Att upphöja konventionen till lag betyder att man tar in den i sin helhet (artikel 1–42) i nationell lagstiftning.

Det har riktats kritik mot införandet av lagen, bland annat att formuleringarna i konventionen är för vaga för att tillämpas i domstol samt att artiklarna redan återspeglas väl i svensk lag och att upphöjandet till lag inte innebär någon skillnad i praktiken. Kritiken framförs av tunga instanser som Lagrådet (protokoll 20170906, se lagradet.se) och Linköpings universitet.

Så jobbar man praktiskt med barnkonventionen

  • Bilda styrgrupp med representanter från alla skolor/förskolor.
  • Utbilda samtlig personal i barnrätt.
  • Varje skola gör en nulägesanalys. Hur arbetar vi med barnkonventionen idag?
  • Upprätta en handlingsplan för att inför barnkonventionen i det fortlöpande arbetet. Till exempel när vi upprättar plan mot kränkande behandling och diskriminering. Eller när vi planerar det pedagogiska arbetet i klassrummet. En viktig arbetsmetod är att göra barnkonsekvensanalyser.
  • Lägg in tid för reflektion kring barnrättsarbetet på arbetsplatsträffar. Delge varandra erfarenheter och goda exempel.
  • Utvärdera årligen handlingsplanen.

Barnkonventionsanalys

Det är en arbetsmetod för att utreda och pröva barnets bästa. Alla berörda ger sina synpunkter, inte minst barnen. Även forskning och ekonomi tas i beaktande.

Analysen kan utföras på flera olika nivåer. Både övergripande när det gäller förändringsarbete inom kommunen men även på enskilda skolor ända ner till elevnivå. Dessa har bland annat behandlat digitalisering, resursfördelning och utredningar av kränkande behandling av enskilda barn.

En bra start att börja jobba med barnkonsekvensanalyser är de utredningar skolorna redan är ålagda att utföra enligt skollagen.

Simrishamns barnkonsekvensanalyser hittar du här: https://www.simrishamn.se/barn-och-utbildning/information-om-vara-skolor/barnrattsarbete

Fler nyheter

Skolchefer får en egen utbildning

2019-10-11

Skolans styrning och ledarskap var ett av tre prioriterade områden som Peter Fredriksson satt upp...

Dansk frihet skattas högt

2019-10-11

Två procents besparingar per år de senaste åren. Men samtidigt en frihet som är obetalbar. De...

Bilden av ohälsa bör nyanseras

2019-10-10

Bilden av en skenande ökning av psykisk ohälsa bland unga behöver nyanseras, menar forskaren Sofi...

Bygg ett centrum för skolmiljöer

2019-10-10

Inrätta en samlad kunskapsinstans som arkitekter, husplanerare och skolledare kan luta sig emot....

Full gas i smarta skolan

2019-10-10

- Vart ska du? Så fort jag sätter foten på Bobergsskolans skolgård uppmärksammas mitt besök. Två...