Nr 1/19 2019-02-07

"Bemöt problemen med empati"

Elever med problematiska beteenden har ofta någon form av olöst problem. Det menar den amerikanska psykologen Ross Greene. I hans metod CPS samarbetar skolpersonal och elever för att hitta och lösa problemen.

­­ – Jag kan vara med på lektioner i skrivande, läsning och biologi.

Fjärdeklassaren Anthony kommer själv med förslag på hur han ska kunna tillbringa mer tid i klassrummet och få mer skolarbete gjort. Matte och morgonsamling funkar inte, då är det för trångt och stökigt i klassen. Vid bordet sitter skolans rektor och den resurslärare vars rum Anthony gärna går till. De vuxna är bekymrade över att Anthony tillbringar för mycket i tid i resursrummet och inte gör tillräckligt mycket skolarbete.

Filmen med Anthony tar slut och den amerikansk psykologen Ross Greene sätter sig på en hög stol på scenen. Han arbetar med bedömning och behandling av unga med problematiska beteenden i bland annat skolor och har grundat den ideella organisationen Lifes in the Balance. Han har också skrivit en rad böcker, bland annat Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar och Vilse i skolan – Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt.

Just nu befinner sig Ross Greene på hotell Rival i Stockholm för att berätta om sitt samarbetsbaserade förhållningssätt: Collaborative and Proactive Solutions, CPS. Det används för att bemöta barn och unga med problemskapande beteenden, det kan vara allt från fysisk aggressivitet till att inte lämna in skoluppgifter.

– Många skolor har svårt att se vad det utmanande beteendet berättar för oss. Därför fokuserar de tyvärr på själva beteendet. Men beteendet är bara en signal som visar att det finns förväntningar som eleven har svårt att möta. I CPS-modellen försöker vi identifiera de problem som orsakar beteendet och lösa dem, säger Ross Greene.

Den första utbildningsdagen är slut och han sitter nu i hotellets restaurang. Det är Pedagogiskt perspektiv, ett kunskapsföretag för kompetensutveckling inom området utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar, som står bakom de två utbildningsdagarna med Ross Greene. Han och hans team samarbetar också med skolor i Ekerö, Haninge och Alingsås.

– Metoden förändrar språket, det sätt som vi refererar till barn med utmanande beteenden på. Ofta pratar vi om dem som manipulativa, uppmärksamhetssökande, gränstestande och omotiverade. Det får barnets svårigheter att framstå som att det är en fråga om låg motivation. Men barn gör rätt om de kan.

Steg ett är att alla som arbetar med eleven samlas för att identifiera vilka förmågor eleven saknar och vilka förväntningar hen har svårt att möta. Förmågor kan vara bristande tidsuppfattning, att söka uppmärksamhet på olämpliga sätt, att eleven inte gör sina läxor och har svårigheter att koncentrera sig eller sätta ord på känslor, behov och tankar. Förväntningar kan handla om att komma tillbaka till klassrummet efter rasten, lösa tvåsiffriga divisioner i matte eller göra sina läxor.

Sedan startar problemlösningsprocessen, som börjar med empatisteget. Det går ut på att lyssna på eleven. Skolpersonalen samlar information för att förstå vad som gör det svårt för eleven att möta förväntningarna, vad det olösta problemet är. Allt börjar med en enkel fråga: Hur är läget? (Ross Greene säger "What's up?").

– Det kan låta ungefär så här: 'Jag har märkt att du har svårt att komma in när rasten är slut. Hur är läget?'

Svaren kommer inte alltid direkt. Det kan finnas flera anledningar till det och du kan behöva gräva vidare. Kanske vet inte eleven varför hen inte kommer in efter rasten. Kanske har eleven inget förtroende för vuxna.

– Jag har träffat många elever som undrar vad som är poängen med att prata, de tror inte att vuxna faktiskt lyssnar.

Det finns flera sätt att få igång samtalet. Ärlighet är en viktig del. Säger eleven till exempel att du inte kan tvinga hen att prata är det bara att hålla med. Om eleven svarar att hen inte vill prata just nu brukar det ge effekt bara att fråga varför hen inte vill prata just nu.

Ett annat sätt är att låta eleven vara tyst och visa med fingrarna hur mycket hen håller med om olika påståenden. Fokus ligger på de olösta problemen, inte på elevens beteenden.

Brukar inte skolpersonal försöka ta reda på vad som ligger bakom ett problematiskt beteende?

– Det är vanligt att folk frågar om barnets beteende, men ofta vet barnet inte varför det uppför sig på ett utmanande sätt. Om du frågor barn om deras beteende tror de ofta att de är i knipa och kommer inte att prata med dig. Det handlar inte om att vi inte frågar, utan om att vi ställer fel frågor.

I nästa steg berättar de vuxna om vad de är bekymrade över i samma ärende. Därefter kommer inbjudningssteget där eleven och de vuxna gemensamt försöker komma fram till en lösning som tar hänsyn till bådas perspektiv.

Ross Greene får ofta frågan om tid. Hur ska den pressade skolpersonalen hinna arbeta med att lösa problem tillsammans med eleverna? Han brukar svara att det tar enormt mycket mer tid att hantera elever med utmanande beteenden på sätt som inte fungerar. I tidsfrågan spelar också skolledarna en viktig roll.

– De måste omstrukturera så att lärarna får tid att lösa problem med sina elever. Till exempel kan rektor eller kanske skolpsykologen gå in och täcka för lärare som behöver sitta ned ordentligt med en elev.

Stökiga elever skickas ofta till rektorn. En rektor kan mycket väl straffa en elev för beteenden som skolan inte gillar, menar Ross Greene, men inte lösa de bakomliggande problemen. Den som är mest lämpad är den person vars förväntningar eleven har svårt att möta, vilket vanligtvis är läraren.

Ross Greenes råd till skolledare som vill införa CPS är att skapa en studiecirkel med åtta till tio anställda. De får läsa in sig och bli duktiga på att använda metoden praktiskt. Sedan kan de i sin tur lära sina kollegor. Att introducera modellen kan göras med samma metod som den består av: ta in personalens reaktioner, synpunkter och farhågor samt diskutera kring hur modellen kan bemöta det som kommer upp.

– Som rektor kan du också visa lärarna skolans data. Den visar troligtvis att de elever som deltar mest frekvent i olika åtgärdsprogram också tjänar minst på dem. Det vet vi eftersom de fortsätter att delta i programmen. I alla skolor är det alltid samma elever som står för majoriteten av åtgärderna. Vi sviker de eleverna.

Ross Greene började utveckla modellen när han jobbade som psykolog med familjer på en klinik. Där lärde han föräldrarna till barn med problemskapande beteenden att jobba med den traditionella inställningen att belöna beteenden du gillar för att se mer av dem och straffa beteenden du ogillar för att se mindre av dem.

– Min erfarenhet är att utmanande barn helst inte skulle ha ett utmanande beteende. Om det vi gör inte fungerar måste vi ta en titt på och förändra det.

Så Ross Greene förändrade. Började utveckla CPS, som har finjusterats genom åren. En elev han särskilt minns är en kille som inte varit i skolan på nio månader. När Ross Greene träffade killen första gången var han inte alls mottaglig. Greene berättade att han trodde att skolan skulle kunna fungera för killen igen och att hans röst skulle bli hörd, men att eleven då måste prata. Killen var till slut villig att komma till ett möte. Det var svårt, men han berättade för sina lärare om hur han kämpat med studierna och blivit utåtagerande på grund av det. Det hade i sin tur lett till att han hade blivit släpad genom korridoren av skolpersonalen eftersom han hade betett sig illa. Ross Greene var med på ett par träffar till med skolan men kunde snart dra sig tillbaka, killen ledde mötena på egen hand.

– Nu går det bra för honom i skolan. Han hade aldrig gått tillbaka om han inte hade blivit lyssnad på.

Fler nyheter

"Nu måste resultaten bli bättre"

2019-04-17

Viktigaste frågorna? - De gamla vanliga, svarar Anna Ekström. Kunskapsresultaten måste förbättras...

Fem frågor...

2019-04-17

...till Mats Gerdau, ks-ordförande i Nacka och ny ordförande i Sveriges Kommuner och landstings,...

Ökade krav slår hårt mot förskolan

2019-04-17

Förskollärarna möter många dilemman. Höga ambitioner och ett vidgat pedagogiskt ansvar krockar me...

Satsning på professionen

2019-04-17

En ledande profession. Det är utgångspunkten i en ny satsning från Sveriges Skolledarförbund. Und...

Direktväg till kansliet - snabb väg för chefer

2019-04-17

- Sveriges Skolledarförbund har en väl fungerande struktur när det gäller att skolledare företräd...