Nr 3/19 2019-04-17

Cykelväg till skolan kan vara vägen till framgång

Aktiva skoltransporter är ingen nyhet, många kommuner har genomfört projekt för att få fler barn att gå och cykla till skolan.

Det innovativa i det här skolbaserade projektet är i grunden ett promotivt (främjande) synsätt samt byggstenarna gamification, empowerment och integreringen av pedagogiska uppdrag. Detta har visat sig öka elevernas motivation till beteendeförändring och föräldrarnas engagemang i projektet vilket i sin tur leder till ökad hållbarhet.

Integrationen av lärande under de aktiva skoltransporterna ökar motivationen för skolor att avsätta tid och resurser för att genomföra projektet. En annan skillnad mot tidigare projekt är en satsning för att öka de aktiva skoltransporterna under vintertid, då kravet på säkerhet ökar och klimatet erbjuder utmaningar i form av snö, kyla och halt underlag.

"Jag säger inte att det var bättre förr, bara att det är sämre nu". Det är ett citat av komikern Claes Eriksson och kan tyvärr passa som beskrivning av nuläget när det gäller barns fysiska aktivitet.

Rekommendationen är minst 60 minuter daglig fysisk aktivitet enligt världshälsoorganisationen WHO, men tyvärr når många barn runt om i världen inte upp till detta.

Att vara fysiskt aktiv medför många goda hälsoeffekter för barn, till exempel positiva följder för muskler, skelett och hjärta. Dessutom har flertalet studier visat på ett samband mellan barns fysiska aktivitet och förbättrade studieresultat.

Det finns en koppling mellan promenader eller cykling till skolan, så kallade aktiva skoltransporter, och barns totala mängd fysisk aktivitet. Dock använder endast 57 procent av 6 - till 15åriga svenska barn aktiva skoltransporter under vår och höst, och förekomsten är ännu lägre på vintern (48 procent).

Förutom barnens otillräckliga fysiska aktivitet ökar trafikriskerna runt skolorna när många föräldrar skjutsar sina barn till skolan. En annan viktig aspekt är den negativa effekt den ökade biltrafiken innebär för miljön och klimatet.

Anledningar till de senaste årens minskning av aktiva skoltransporter kan vara ökade avstånd till skolan och föräldrars oro för motortrafik, i kombination med att barn ges mindre frihet att röra sig fritt i närområdet. Antalet döda barn i trafiken har dock sjunkit drastiskt sedan 1950-talet, men föräldrars oro för mycket biltrafik runt skolorna blir lätt en ond cirkel om de själva väljer att köra sina barn till skolan och i och med det bidrar till att öka biltrafiken i området.

Antalet barn som använder aktiva skoltransporter påverkas av attityder, samt sociala och personliga faktorer. Föräldrarnas attityder och beteende är särskilt viktiga. Vidare påverkas valet av transportsätt av både barnets och förälderns tro på barnets kompetens att använda aktiva skoltransporter på ett säkert sätt.

Aktiva skoltransporter är alltså ett viktigt fokus för forskning och politisk uppmärksamhet, eftersom det omfattar hälsa, miljö och transportsäkerhet. En övergång till ett mer aktivt transportsätt skulle ge flera fördelar på alla dessa områden.

Det är viktigt att alla barn ges förutsättningar för daglig fysisk aktivitet under sin uppväxt. Skolan har en mycket viktig roll för att möjliggöra och bidra till detta oavsett barnens individuella förutsättningar som till exempel deras föräldrars bakgrund och utbildningsnivå.

Via skolan ges en möjlighet att nå många barn och därmed en unik möjlighet i arbetet för en god och jämlik hälsa.

Upplägget innefattar insatser i årskurs 2 med inriktning på höst och vår, det vill säga barmarksförhållanden, och insatser i årskurs 5 under vinterförhållanden.

Projektet är grundat i promotion, vilket representerar ett hälsosynsätt, där hälsa är något mer än frånvaro av sjukdom och man undersöker vilka faktorer och omständigheter som bidrar till ökad hälsa.

Hälsopromotion inriktar sig på att utveckla hälsa som en resurs i vardagen och denna strategi skiljer sig från såväl botande som förebyggande arbete. I det här projektet innebär det att arbeta för "det goda" och inte mot "det onda". Syftet är att arbeta för barns aktiva skoltransporter och att stimulera föräldrar att låta sina barn gå eller cykla till skolan och inte att förhindra barns inaktivitet eller minska andelen föräldrar som skjutsar.

Studier har visat att om de som slutligen ska använda en intervention får vara med om att skapa den, ökar chansen att de vill delta och dessutom är det troligare att interventionen passar in i deras vardag.

Slutanvändarnas inflytande i interventionen (empowerment) ökar sannolikheten för en långsiktig beteendeförändring. I vårt projekt innebär det att, barn, föräldrar, lärare och forskare är delaktiga på olika sätt för att skapa insatsen.

Detta medskapande startar med eleverna genom att de får komma med förslag på vad som kan stödja och motivera dem att gå och cykla till skolan. Eleverna skapar även gemensamt en skriftlig föräldrainformation som de tar hem.

Vid ett föräldramöte ges sedan muntlig information men föräldrarna bidrar också genom att de delger sina önskemål, erfarenheter och attityder antingen muntligt eller genom en enkät. Även denna information får inflytande på hur projektet läggs upp på just den här skolan. Nästa steg är workshops under skoltid med olika teman (hälsa, miljö och trafiksäkerhet) som leds antingen av de ordinarie lärarna eller av externa personer som skolsköterska eller polis.

Gamification definieras som användningen av speldesignelement i något som inte är ett spel men med syfte att skapa motivation till beteendeförändring. I det här projektet används gamificationelement som poängsamlande i progress bars och veckouppdrag utformade av lärarna med koppling till läroplanen som ger eleverna "badges" och fungerar som "levels" till nästa utmaning.

Information från dessa uppdrag integreras i den ordinarie undervisningen. Till exempel mäts den sammanlagda mängden aktiva skoltransporter som används under en period och informationen används i matematik- och geografilektioner. Exempel på veckouppdrag är "Räkna hur många personer du möter", "Ta med en plastpåse och samla skräp på din väg till skolan", och "Lägg märke till vårtecken".

Information används sedan i lektionerna under veckan; antalet personer för att lära sig om statistik, av vårtecknen skapas en sång, skräpet sorteras under en lektion om miljö och hållbarhet. Samtliga uppdrag är på gruppnivå och för att få gå vidare med nästa veckas uppdrag måste det nuvarande först lösas.

Ett flertal vetenskapliga artiklar har publicerats i projektet och här följer en kort sammanfattning av de resultat som hittills framkommit.

  • Gamification – en framgångsfaktor i undervisningen. Att räkna antalet kilometer och mäta detta på en karta var motiverade för barnen och kunde integreras naturligt i undervisningen. Uppdragen utgick från de ämnen som barnen ska läsa i respektive årskurs och både lärarna och barnen upplevde att den praktiska kopplingen gjorde undervisningen roligare och mer lärorik. Barnen blev mer engagerade än de varit tidigare när de läst samma delar utan denna koppling.
  • Beteendeförändring ger attitydförändring. En del föräldrar var tveksamma och ifrågasättande innan projektet men detta har tydligt förändrats under projektets gång. Projektet var så lockande för barnen att de i många fall lyckats övertala sina föräldrar att få delta. Föräldrarnas attityder förändras efter att barnen deltagit och nyckeln till detta är barnens entusiasm.
  • Redo för skolan. Barnen var piggare i skolan och att de hade "mindre kryp i benen". Dessutom var de gladare framförallt på morgonen och de hade oftast "pratat av sig" på vägen till skolan vilket gjorde att de var mer redo när undervisningen startade. En annan positiv och oväntad förändring var att barn som tidigare ofta varit sena till skolan nu kom i tid. En anledning till detta var att de cyklade eller gick tillsammans och när en kompis väntade var de mer motiverande att komma iväg i tid.
  • Bygger nya relationer. Barnen parades ihop två och två eller tre efter geografi och uppmuntrades att cykla eller gå tillsammans. Detta gjorde att barn som tidigare inte umgåtts med varandra lärde känna varandra och barnen upplevde att de kunde leka med fler klasskamrater efter projektet än före. Några barn uttryckte att det kände sig mindre ensamma nu än tidigare och lärarna bekräftade att detta hade förbättrat den psykosociala miljön. Barnen beskrev hur de kunde hjälpa och motivera varandra genom att cykla tillsammans och den sociala samvaron gjorde färden till och från skolan rolig.
  • Barnen "smittade" föräldrarna. En intressant bieffekt var att barnens ökade fysiska aktivitet även gav en ökad fysisk aktivitet för deras föräldrar. Vanligtvis talas det mestadels om att barn ärver sina föräldrars hälsobeteenden men det omvända verkar också vara möjligt.

Sammanfattningsvis finns ett behov att öka barns fysiska aktivitet inte minst då tidiga vanor har en tendens att följa med upp i vuxen ålder.

Aktiva skoltransporter med hjälp av en promotiv grundsyn samt empowerment och gamification är ett sätt att nå många barn och ger dessutom bonuseffekter när det gäller det sociala samspelet mellan barnen, inlärning, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan.

Författarna

Anna-Karin Lindqvist och Stina Rutberg är filosofie doktorer i fysioterapi och forskar om barn och fysisk aktivitet vid Luleå tekniska universitet. De senaste åren har de arbetat i ett stort folkhälsoprojekt gällande aktiva skoltransporter i Luleå kommun och där genomfört ett flertal studier. De utsågs 2018 till Årets innovatörer på LTU och vann även Cykelfrämjandets och Vinnovas tävling Cykel+minus. Deras modell har ni fått spridning till flera andra kommuner.

Referenser

Lindqvist, A.-K.; Löf, M.; Ek, A.; Rutberg, S. (2019) Active School Transportation in Winter Conditions: Biking Together Is Warmer. Int. J. Environ. Res. Public Health, 16, 234.

Lindqvist, A-K & Rutberg, S. (2018) One step forward: The development of a program promoting active school transportation. JMIR Research Protocols.

Rutberg, S. & Lindqvist, A. (2018) Active School Transportation an Investment in School Health. Health Behavior and Policy Review.

Rutberg, S & Lindqvist, A (2018) Children´s motivation overcame parental hesitation - Active school transportation in Sweden. Health Promotion International

Lindqvist A, Castelli D, Hallberg J, Rutberg S. (2018) The Praise and Price of Pokémon GO: A Qualitative Study of Children's and Parents' Experiences. JMIR Serious Games

Fler nyheter

Skolledare positiva till delat ledarskap

2019-08-30

Skolledare i Södertälje som delar ledarskapet pekar på flera fördelar. De får avlastning och är...

Vem vinner Stora Skolledarpriset?

2019-08-30

Nu börjar nomineringsperioden för Stora Skolledarpriset. I mars nästa år, Nordiska Skolledarkongr...

Högtryck hela sommaren på jourtelefonen

2019-08-30

Sommar – men också högt tryck på Sveriges Skolledarförbunds jourtelefon. Att det börjar bli tuffa...

"Ett enda krav till på rektorer och jag slutar"

2019-08-30

– Det finns inga vanliga dagar på jobbet, säger Maria Löfgren Nicolai, gymnasierektor i Göteborg....

Assisterande teknik bra inslag i läsundervisning

2019-08-30

Figur 1: Response to intervention (RTI)-modellen. Kursiverad text är föreslagna utökningar av...