Nr 6/19 2019-10-11

Dansk frihet skattas högt

Två procents besparingar per år de senaste åren. Men samtidigt en frihet som är obetalbar. De danska rektorerna i gymnasieskolan vill inte tillbaka till en regional styrning för sina skolor, trots att de senaste åren varit tuffa.

Herre i sitt eget hus. Så beskriver Jesper Vildbrad sitt jobb som rektor på Svendborgs gymnasium på södra Fyn.

Det blev han 2007 när de danska länen, amterna, försvann och landet delades in i olika regioner. Därmed försvann också amternas inflytande på gymnasieskolorna.

De blev självständiga med en direkt statlig finansiering.

I Sverige utreds för närvarande om, och i så fall hur, gymnasieskolorna ska dimensioneras för att matcha utbildningsutbudet mot arbetsmarknadens behov på en regional nivå.

Men att gå så långt som Danmark blir det nog inte. Att staten skulle ta över gymnasieskolan helt och hållet är inte en uppgift för utredaren Lars Stjernkvist. Snarare hur ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och andra aktörer kan se ut.

I de 150 danska gymnasieskolorna fördes 2007 hela makten över gymnasieskolan till dess rektorer och de nyinrättade styrelserna. Amten, länen, sålde lokalerna till staten, och nu fick rektorerna det fulla ansvaret för sin skola.

- En befrielse, säger Jesper Vildbrad. Nu fick vi möjlighet att utveckla våra skolor själva. Vi bestämmer själva vilket fokus vi ska ha! Om vi behöver bygga ut och bygga om, vilka vi vill anställa och så vidare.

Som stöd har han en styrelse, ”mycket viktig”, med en mycket professionell sammansättning. Den består av representanter från den kommun där skolan finns, från näringslivet, lärosäten, från de folkeskolor från där eleverna kommerifrån, personal- och elevrepresentanter.

I styrelsen för Svendborgs gymnasium ingår tre från skolans ledning, men de saknar rösträtt i styrelsen. En ordning som verkar fungera bra, när man lyssnar på hans erfarenheter.

Till skillnad från Sverige, är elevunderlaget stabilt. Skolorna vet hur många elever som hör till upptagningsområdet, och här finns fortfarande närhetsprincipen kvar. Även om det är ett fritt skolval. Det är endast i skolorna i de stora städerna som det kan bli konkurrens om platserna.

Diskussionen i Danmark handlar i större grad om vilken storlek en gymnasieskola kan ha för att tillfredsställa efterfrågan. Idag finns det mycket små skolor, och diskussioner om att fusionera skolor pågår.

Det danska gymnasiet är också mer uppdelat på högskoleförberedande utbildningar och yrkesförberedande. Här sneglar några på Sverige om man ska slå ihop skolor med de olika inriktningarna. Än så länge är det väldigt få som gjort det.

Däremot delar Danmark samma oro över att för få söker yrkesutbildningar. Där som här, bestämmer sig unga vuxna allt senare för vilken utbildningsväg de vill ta. På praktiska gymnasier tar man också emot nybörjarelever som redan fyllt 20.

Ett led att öka elevers möjlighet att välja har man sedan några år inrättat en period på tre månader av ”pröva på” under höstterminen. Mer naturkunskap eller främmande språk? Mer estetiska ämnen eller samhällskunskap? En förändring som ställer stora krav på planering och tjänstefördelning.

- Efter tre månader kan vi ha en helt ny skola. Det är som att starta om terminen igen, säger Pia Sadolin, rektor för Bröndby gymnasium, ett privat skola straxt utanför Köpenhamn.

Från staten får skolorna en elevpeng, beroende på inriktning av skolan. Den statliga finansieringen har dock medfört att skolorna fått vara en del av de ganska hårda besparingar som gällt för statlig verksamhet i Danmark de senaste åren.

Besparingskravet har varit två procent per år. För Svendborgs gymnasium har det betytt en minskning från 100 miljoner kronor till 90 miljoner.

- Det har blivit ett hårdare jobb, säger Jesper Vildbrad, vi har fått stramat åt. Många lärare har också upplevt en ökad arbetsbelastning.

Trots besparingarna och minskad budget – det finns ingen längtan att gå tillbaka till det gamla styret.

Den frihet som reformen innebar är alltför värdefull.

Fler nyheter

Skolchefer får en egen utbildning

2019-10-11

Skolans styrning och ledarskap var ett av tre prioriterade områden som Peter Fredriksson satt upp...

Dansk frihet skattas högt

2019-10-11

Två procents besparingar per år de senaste åren. Men samtidigt en frihet som är obetalbar. De...

Bilden av ohälsa bör nyanseras

2019-10-10

Bilden av en skenande ökning av psykisk ohälsa bland unga behöver nyanseras, menar forskaren Sofi...

Bygg ett centrum för skolmiljöer

2019-10-10

Inrätta en samlad kunskapsinstans som arkitekter, husplanerare och skolledare kan luta sig emot....

Full gas i smarta skolan

2019-10-10

- Vart ska du? Så fort jag sätter foten på Bobergsskolans skolgård uppmärksammas mitt besök. Två...