Nr 6/19 2019-10-10

Full gas i smarta skolan

- Vart ska du? Så fort jag sätter foten på Bobergsskolans skolgård uppmärksammas mitt besök. Två elever i sexan, följer mig glatt till rektorsexpeditionen en trappa ned. Stockholms senaste skola tar vänligt emot.

De båda eleverna är dock inte "ordinarie" elever – de går ett år i Bobergsskolan medan deras gamla skola Hedvig Eleonora, ett par kilometer bort, renoveras.

- Skulle ni vilja gå här hela tiden?

- Ja, för skolan är så high tec, svarar en av dem.

Om high tec ska förstås med det senaste när det gäller arkitektur, genomtänkta lokaler och tillgänglighet, så är Bobergsskolan det.

Sittgrupp Foto: Magnus Hartman

För ett år sedan skrev Skolledaren om tankarna bakom skolan. Anna Areschoug, arkitekt, och Caroline Olsson, inredningsarkitekt, var i slutspurten på sitt jobb. Nu skulle allt förverkligas. Färgkartorna låg framme, liksom golv- och kakelprover.

En viktig partner i arbetet för nya Bobergsskolan var inte med på intervjun den gången, men nu tar hon emot utanför rektorsexpeditionen. Om den kallas så.

Hur som helst finns här en härlig skylt med en rektor som gör tummen upp.

Rektor Cecilia Skarke har arbetat tätt med Anna Areshough och Caroline Olsson när Bobergsskolan vuxit fram.

Samarbetet sträcker sig tre år tillbaka, och det är en ynnest att få vara med så länge att planera en skola, säger Cecilia Skarke.

Under byggtiden har hon varit rektor i den närmsta skolan, Hjorthagsskolan, som ligger i just Hjorthagen. En gång kungens inhägnade hjorthage.

När gasklockorna på Södermalm ansågs ligga för nära bebyggelse, flyttades de till norra Stockholm, där det fanns gott om utrymme.

Det smälldes dock inte bara upp sådär, dåtidens kanske viktigaste Stockholmsarkitekt Ferdinand Boberg fick uppdraget att rita gasklockorna och området runt omkring.

Nu bär den nya skolan hans namn och en del av den är inrymd i den gamla verkstaden.

Skyltar Foto: Magnus Hartman

Här finns fortfarande en travers kvar i verkstaden och tegelmuren, som höll på att målas över, har gett färg till skolans inredning. I verkstaden är mediateket inrymt –hyllorna inramar utåt ett mindre konferensrum.

När vi är på besök, några dagar för invigningen, håller hyllorna på att fyllas.

Det slutputsas här och där, några galler och räcken saknas, men annars har bygget hållit sin tidsplan.

Framför allt är Bobergsskolan en del av en helt ny stadsdel i Stockholm, Norra Djurgårdsstaden. Den byggs på gasverkets område och gränsar mot nationalstadsparken. En ny sporthall nedanför Hjorthagens IP invigs samtidigt, där sker skolans idrottsundervisning.

Inflyttningen i området sker hela tiden och varje vecka kommer det nya elever. När skolan är färdigfylld ska 900 elever från F-9 gå här. Just nu används en del av lokalerna som evakuering. En förskola är inrymd i en annan del.

- Blev det som du tänkt dig?

- Ja, svara Cecilia med stark stämma och stoltheten går det inte att ta miste på.

Visst har stadsdelen förspänt, ett homogent område och skola, men "tyvärr inga nyanlända".

- Men för mig är alla individer, säger Cecilia Skarke. Och min vision att det inte finns något som medel.

Medel som medelvärde, medel som genomsnitt, standard.

Alla miljöer ska vara anpassade för alla.

Det var också en stark ledstjärna för arbetet tillsammans med arkitekterna. Alla miljöer är lärmiljöer och det är fullkomligt lönlöst att tala med Cecilia Skarke om klassrum, kateder. Hon tittar på mig med misstänksamma ögon.

Inte någonstans står det klassrum – det står hemvist och lärosalar eller bara namnet på ämnen som det undervisas i här – till exempel hemkunskap.

Grunden är alltså hemvisten. För cirka 70 barn och den utgör en spännande miljö. Här blandas bord med särskilda bås – avskärmade för att ge en lugn arbetsmiljö, men också med möjlighet för eleven där att följa med resten av klassen.

En "rundel" med skåp på utsidan och med bänk och runt bord i mitten, ger också en avskärmning för eget arbete eller tillsammans med andra.

- Det är skönt att sitta här, säger en elev som sitter en bit ifrån de andra, lättare att koncentrera sig.

I en annan hemvist finns en avskärmad "teater". Längs med skolans stora fönster är fönsterkarmarna breda. Snart kommer de specialbeställda kuddar att läggas här, så att man lätt kan sitta här en jobba eller för en paus.

Längst upp i skolan finns ateljén – bildsalen.

- Här är min favoritplats, säger Cecilia Starke och sätter sig i fönstersmygen för att se ut över skolgården. Här brukar jag sitta en stund då och då.

Skolgården är placerad över matsalen och när många är ute ser det ganska fullt ut. Storleken på gården var också en fråga som var aktuell vid planeringen. Nu tjänar matsalens tak som gård och nej, inte är den särskilt trång, menar Cecilia.

Inte jämfört med många andra skolgårdar i Stockholms innerstad.

Det har varit lätt att rekrytera medarbetare till skolan. Samtidigt pekar Cecilia Starke på den "kulturarbete" som förberett arbetet på den nya skolan. Som till exempel avsaknaden av klassrum.

- Vad är en traditionell klass, frågar hon retorisk.

Rummet ser hon som den tredje pedagogen. Skolan är lika strukturerad med och ordning och reda som med klassrum (om nu det är givet i det konceptet).

-Det viktigaste är självklart mötet pedagog – elev!

Den långa planeringstiden har varit betydelsefull för att skolan nu tas i bruk och som kommer att bli ett nav i området.

Lika viktigt är dock den pedagogisk tanken, kulturen som byggts med trygga och engagerade pedagoger och en ledare som tror starkt på dem och sig själv.

Det är strax lunch och de första förskolebarnen kommer in i matsalen. I strumplästen eller inneskor. Det är nämligen en skofri skola, fastän fotografen och jag får undantagsvis ha skorna på i stället för att ställa dem i de specialdesignade skoställena, designade för Bobergsskolan.

Det hade Ferdinand gillat!

Fler nyheter

Forskare slår larm om nätmobbning av chefer

2019-11-20

Skolledare och andra chefer utsätts för nätmobbning. Det var ett överraskande resultat i forskare...

Lärarutbildningen ses över

2019-11-20

Öka kopplingen mellan teori och praktik på lärarutbildning, mer metodik, fler akademiker till...

Pilotförsök med tre terminer

2019-11-20

Kortare sommarlov och tre terminer kan bli verklighet i vissa Enköpingsskolor nästa år....

Lösning med stöd av psykologer

2019-11-20

Det började som ett arbetsmiljöuppdrag – hälsan och trivseln dalade hos några av lärarna på en...

"Vi kan lära av varandra"

2019-11-20

Det är vanligt att jämföra resultat i finsk och svensk skola. Men varför stanna vid jämförelser?...