Nr 4/19 2019-05-27

"Integration handlar om bra möten"

Att skapa ett bra möte - det är vad integration handlar om. Det tycker Kerstin Larsson med mer än 30 års erfarenhet av arbete på en av Malmös invandrartätaste gymnasieskolor. Och som belönats med en hederdoktortitel. - Det kräver stor kunskap och ett starkt ledarskap, särskilt idag när man måste handskas med både islamofobi och antisemitism, säger Kerstin Larsson.

Vi befinner oss i Röda Korsets lokaler bredvid Folkets Park i Malmö. Kerstin Larsson har precis avtackats som ordförande i föreningen och har, trots sina 74 år, redan nya uppdrag inplanerade. Bland annat som frivilligledare för ett projekt för att skaffa faddrar till ensamkommande ungdomar.

- Det ska bli jätteroligt! Jag har verkligen saknat kontakten med ungdomarna. Det var det som höll mig igång när jag jobbade i skolan, säger Kerstin Larsson.

Att hon i huvudsak kom att ägna sin karriär åt ungdomar med annan etnisk bakgrund var mest en slump. När hon tog sin lärarexamen 1972 var arbetsmarknaden tuff. Så hon tvekade aldrig när hon erbjöds en deltidstjänst som lärare på Malmös då enda introduktionsklass för invandrarungdom, ITK.

- Jag förstod ganska snabbt hur mycket jag kunde lära om elevers olika förutsättningar genom att undervisa i den miljön. Den kunskapen hade nog tagit längre tid att få i ett mer homogent klassrum, säger Kerstin Larsson.

Hon återkommer ofta till att integration, oavsett om det gäller kön, klass eller etnicitet, handlar om att verkligen se eleven och hens olika förutsättningar. Det är grunden för att skapa ett bra möte i klassrummet.

- Det gäller ju precis lika mycket för ungdomar från vit svensk medelklass, men blir mer påtagligt i en grupp där man talar olika språk och har annan kulturell bakgrund, säger Kerstin Larsson.

Denna insikt präglade starkt hennes elva år som biträdande rektor på Pildammsskolan och rektor på Öresunds- och Bernadottegymnasiet. Där hon dessförinnan varit verksam som lärare i nästan 20 år.

Ett konkret exempel på hur detta kunde ta sig uttryck var de stipendier som delades ut till avgångselever varje år. Där premierades inte de med bäst resultat utan elever som utvecklats mest.

- Jag tror det synsättet genomsyrade hela skolan. Vi utgick från elevens förutsättningar när vi gjorde utvärderingar. Det gällde även när vi pratade med föräldrarna om ungdomarnas prestationer, säger Kerstin Larsson.

Hon minns till exempel en flicka från Afghanistan som kom till Sverige som 14-åring. Hemmiljön var starkt patriarkal och hon förväntades passa upp sina manliga släktingar efter skoldagens slut. Genom att förlänga skoltiden till klockan fem fick hon möjlighet till läxhjälp och att plugga ostört.

- Hela skolan stod upp och applåderade när hon tog emot sitt stipendium. Då hade hon uppnått godkänt betyg i alla ämnen utom engelska, säger Kerstin Larsson.

Ett annat exempel på vad det kan innebära att se hela eleven var föräldramöten som hölls språkgruppsvis med tolk.

- Föräldrarnas syn på skolsystemet såg väldigt olika ut. Men min utgångspunkt har alltid varit att föräldrar vill sina barns bästa, säger Kerstin Larsson.

Genom åren har hon sett Malmö förändras. Från en stad präglad av arbetarklass via arbetskraftinvandring till de senaste decenniernas höga andel asylinvandring.

- Det är tuffare att jobba som lärare idag. Islamofobi och antisemitism existerade till exempel inte under min tid i skolvärlden, säger Kerstin Larsson.

För att möta de utmaningar som integrationen innebär tycker hon det är viktigt med ett starkt ledarskap och en känsla av professionalism inom lärarkåren, något hon själv jobbade mycket med under sin tid som skolledare. En annan grundbult är kunskap om kulturmötet och tvåspråkighet.

- Det saknas en naturlig koppling mellan forskningen och lärarnas erfarenhetsbaserade kunskap. Båda sidor måste lära av varandra, säger Kerstin Larsson.

Namn: Kerstin Larsson

Uppdrag genom åren: Lärare i samhälls- och socialkunskap. Rektor på gymnasieskola i Malmö. Chef för Resurscentrum för mångfaldens skola, en satsning för att koppla ihop forskningsbaserad och erfarenhetsbaserad kunskap. Ordförande för Röda Korset i Malmö.

Utmärkelse: Hedersdoktor vid Malmö universitet 2018

Född: 1945

Hämtar kraft: Ur mötet med andra människor. Gläds åt att träffa gamla elever och se att det går dem väl i livet. Läser mycket, gärna tillsammans med andra i läsecirklar.

Fler nyheter

Politisk strid om Beos framtid

2019-05-27

Förra året innebar ett trendbrott för anmälningar till Beo, barn- och elevombudet. De minskade me...

Syv-utredning får kritik av förbundet

2019-05-27

Gör om, gör rätt – så skulle man kort kunna sammanfatta Sveriges Skolledarförbunds remissvar på...

Referenser allt mer viktigt i skolan

2019-05-27

Att ge positiva referenser om medarbetare är inte så svårt. Är du negativ blir det mer av en...

Återväxt hett ämne på skolriksdagen

2019-05-27

Två tusen politiker, skolchefer, rektorer och andra skolmänniskor samlades i Stockholm under två...

Elever i behov av stöd vittnar om otrygghet

2019-05-27

Lyssna. Prata med eleverna, inte om dem. Det var huvudbudskapet när Specialpedagogiska...