Nr 2/19 2019-03-19

Kräver en förskolekommission

Politikernas intresse för förskolan är anmärkningsvärt ljumt. Det tycker pedagogikprofessorn Sven Persson och efterlyser en nationell förskolekommission.

Nästan lika många elever finns i förskolan som i skolan. Enligt skollagen ska förskolan vara likvärdig och erbjuda alla barn en förskoleverksamhet av hög kvalitet. Ett uppdrag som förpliktigar och ställer höga krav. Hur krav och förutsättningar ska gå ihop återstår att lösa. Men trots det verkar politikerna inte speciellt intresserade av förskolan, enligt Sven Persson.

–Jag vet inte riktigt vad det beror på. Kanske tycker man att det "fungerar bra som det är", funderar han.

Sven Persson tar emot i Malmö universitets ljusa och luftiga lokaler i centrala stan. Kvarter som en gång dominerades av industrier har blivit centrum för kunskap och lärande. Studenter sitter böjda över laptops och böcker, med kaffemuggar och vattenflaskor i beredskap.

–Det är anmärkningsvärt tyst från politiken. Bara det att vi hade en skolkommission som inte omfattade förskolan! I utbildningssammanhang hamnar fokus ofta på prestation och elevers mätbarhet, som Pisaresultat. När man pratar om förskolan handlar det ofta om hur den kan förbereda för skolan. Det är nog bra men det räcker inte, säger Sven Persson.

Han tycker att det är hög tid att tillsätta en nationell förskolekommission som kan belysa förhållandena i förskolan och rusta den för framtiden.

Vilka är då hans förväntningar på politiken?

Politiker på olika nivåer borde ägna mer uppmärksamhet åt hur resurserna fördelas, menar han. Plus att då samtidigt våga tänka långsiktigt utifrån att satsningar på de yngsta barnen är en bra investering i framtiden, även krasst ekonomiskt.

–Jag skulle jag önska att man tog hand om förskolan på ett annat sätt genom att fundera över resursfördelningen. Per capita läggs mer pengar på de äldre barnen trots att en ganska entydig forskning visar att det man satsar i unga år lönar sig, konstaterar Sven Persson och hänvisar bland annat till ekonomipristagaren James Heckman som visat att varje satsad dollar på de yngsta ger åtminstone sju tillbaka.

En gång var han själv förskollärare, utbildad på 1970-talet när förskolan växte fram. Sedan dess har Sven Persson hunnit med en lång forskargärning inriktad på tidigt lärande och förskolan.

Precis som staden utanför universitetsbyggnaden Orkanen, har förskolan förändrats i grunden. Han beskriver en utveckling "från Alva Myrdal och framåt" med förskolan som ett samhälleligt socialt projekt med nära koppling till familjepolitiken till dagens utbildningsprojekt med egen läroplan och en del av det livslånga lärandet.

Den skandinaviska förskolornas tradition med "education and care", där lärande och omsorg är sammanflätade har varit unik i förhållande till omvärldens mer akademiskt skolförberedande traditioner.

Om det går att stå med fötterna i båda dessa traditioner vet inte Sven Persson med säkerhet. Helt klart är att det idag sker en "skolarisering" av förskolan som en anpassning till omvärlden.

-Själva utvecklingen som den är formulerad i förhållande till omvärlden är ganska logisk och rimlig. Inriktning på att barn ska kvalificeras är väldigt stark i de flesta länder och hör ihop med ett globalt sätt att se på utbildning för de yngsta barnen.

Följden blir att den svenska förskolan omdanas. Vad förskolan är håller på att omformuleras och bli någonting annat än vad det var tidigare

–Tidigare fanns det inte någon tradition av att bedriva undervisning. Det är en stor fråga att försöka definiera vad undervisning skulle kunna vara i en förskolekontext. Man kan nog ana att det fortfarande finns en stark kontinuitet i verksamheten med betoning på lek och sociala funktioner, fortsätter han.

Sven Persson tror starkt på förskolans möjligheter när det gäller att ge barn goda uppväxtvillkor. Men omvänt kan en förskola som inte är likvärdig förstärka segregation, varnar han.

–Förskolan kan vara mest gynnsam för barn i utsatta miljöer och kan bidra till mer social jämlikhet, men den kan också bidra till ökade klyftor beroende på hur resurserna fördelas.

Barngruppernas storlek är ett vanligt ämne när förskolans kvalitet diskuteras. Sven Persson vill vidga perspektivet till att även handla om problem som hög personalomsättning, bristande arbetsmiljö och en ökande andel outbildad personal utgör.

I Malmö är bara 29 procent av personalstyrkan utbildade förskollärare, i Stockholm runt 30 procent. Det finns mindre kommuner där 70 till 75 procent är förskollärare men skillnaderna är stora, även inom kommuner och mellan bostadsområden.

Förskolan måste även förhålla sig till arbetslivets förändring i stort, och hur det påverkar barn och föräldrar menar han.

­–För att se förskola behöver man också se arbetslivet. Dagens föräldrar jobbar väldigt mycket och har ryckiga arbetstider, kanske blir du inringd till jobbet samma dag, avslutar Sven Persson.

Professor i pedagogik

Sven Persson är professor i pedagogik vid Malmö universitet, institutionen Skolutveckling och ledarskap och gästprofessor på Linnéuniversitet. Han forskar om förskola, förskoleklass och de yngre barnens lärande och utbildning. I nästa nummer rapporterar Skolledaren om den nya studie om sjukfrånvaro och psykisk ohälsa bland förskollärare som Sven Persson och hans kollega Ingegerd Tallberg Broman tagit fram.

Fler nyheter

Forskare slår larm om nätmobbning av chefer

2019-11-20

Skolledare och andra chefer utsätts för nätmobbning. Det var ett överraskande resultat i forskare...

Lärarutbildningen ses över

2019-11-20

Öka kopplingen mellan teori och praktik på lärarutbildning, mer metodik, fler akademiker till...

Pilotförsök med tre terminer

2019-11-20

Kortare sommarlov och tre terminer kan bli verklighet i vissa Enköpingsskolor nästa år....

Lösning med stöd av psykologer

2019-11-20

Det började som ett arbetsmiljöuppdrag – hälsan och trivseln dalade hos några av lärarna på en...

"Vi kan lära av varandra"

2019-11-20

Det är vanligt att jämföra resultat i finsk och svensk skola. Men varför stanna vid jämförelser?...