Nr 7/19 2019-11-20

Lösning med stöd av psykologer

Det började som ett arbetsmiljöuppdrag – hälsan och trivseln dalade hos några av lärarna på en stadens skolor. Arbetsmiljöverket larmade. Nu handlar det om att ledningsgrupper ska fungera för att kunna arbeta mot skolans viktigaste mål, en ökad måluppfyllelse för alla elever. Förändringen stavas organisationspsykologer.

Det var ett ganska modigt beslut som Eva Hallberg tog när hon ville anställa ett gäng organisationspsykologer när Malmös stadsdelar avskaffades 2013 och en central stödfunktion för skolorna skulle skapas. Av 14 tjänster besattes tre med psykologer, nu är de fem.

Eva Hallberg hade tidigare varit rektor, men nu tillträtt en tjänst på grundskoleförvaltningen.

Hon hade hört talas om det arbete som några av dem hade utfört på en av stadens skolor. Där hade arbetsmiljöverket larmat om dålig arbetsmiljö för lärarna.

Ett projekt skapades, Hälsa och lärande i skolan, och två psykologer arbetade med arbetslagen och dess utveckling. Syftet var att utifrån forskning, utveckla effektiva team med uppdragsfokus, ledarskapsutveckling, bemötande och förhållningssätt.

Det man såg, var att en del av personalens arbete karakteriserades mer av omsorg än undervisning. Fokus var på elevernas mående snarare än deras lärande. Arbetet var tufft, förväntningarna var otydliga. Och många hade den uppfattningen att problemen i hög utsträckning berodde på eleverna.

Ganska snart kunde man dock konstatera att man behövde förstärka fokuset på själva på själva uppdraget - undervisning och elevernas lärande.

De frågor man började arbeta med var till exempel hur var skolans möten var organiserade, hur teamen fungerade, vilka konflikter som fanns och hur det såg ut med tilliten - fanns det någon mellan olika medarbetare?

Här kunde psykologerna bidra med sin kunskap om hur organisationer och grupper fungerar.

Så småningom började medarbetarnas fokus på huvuduppgiften– undervisningen bli starkare. Mötena blev bättre och de började handla om hur arbetet skulle utvecklas, istället för att älta samma saker om och om igen. Arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen blev bättre.

Snart blev det dock uppenbart att om arbetet skulle få en fruktbar fortsättning, handlade det om skolans ledning.

Eva Hallberg tog erfarenheterna från projektet med sig in i den nya organisationen och till den grupp av organisationspsykologer som hon anställt. Det är viktigt, menar hon, att föra in andra yrkesgrupper i skolan med andra kunskaper. Det finns till exempel ett behov att lära mer om hur grupper och organisationer fungerar.

Nu bildades ett stöd till skolornas ledningsgrupper. Hur bygger en ledare, en skolledare, uthålliga strukturer för sin ledningsgrupp, vilka är förväntningarna på ledningsgruppen och vilka förutsättningar finns det? Arbetet vilar, försäkrar alla mig tydligt, i den organisationsforskning som finns. Den vetenskapliga grunden är mycket viktig.

Den bild som växte fram när arbetet med ledningsgrupperna startade, var att till exempel förväntningarna på en skolas ledningsgrupp och vad den skulle arbeta med, var splittrad. För några var uppdraget dock tydlig, för andra höljt i dimma.

- En ledningsgrupp leder inte medarbetare utan leder en organisation, säger Anders Lindmark.

Det är en viktig utgångspunkt för arbetet med ledningsgrupperna. Arbetet handlar inte heller om, vilket han också poängterar,"feel good" eller företagshälsovård. När individer behöver den typen av stöd och hjälp finns andra instanser. Nej, arbetet handlar om att bygga robusta strukturer för skolans ledningsgrupp så att den kan leda verksamheten. Att ha det övergripande målet – barns utveckling och elevers lärande i centrum för arbetet.

För det arbetet finns det inga quick fix, alla måste göra ett grundläggande jobb: vad gör vi här på vår skola konkret för att öka elevers lärande och resultat, hur kommunicerar vi det till våra medarbetare, följer upp och utvecklar arbetet vidare?

En start i en ledningsgrupps arbete är att se till att tala om samma sak, att få ett gemensamt språk. Att ta reda på vad var och en menar med att sätta elevernas lärande i fokus. För att sedan kunna tala med medarbetarna om det. Det kan ta sin tid.

Och frågorna fortsätter: vad behöver vi då konkret göra för att lärandet och betygen ska öka, för att hälsan bland medarbetarna ska öka, liksom arbetsglädjen? Vilka forum har vi för pedagogerna och var talar vi (egentligen) om där. Listan kan göras lång.

Också den enskilda rektorn behöver formulera för sig sina egna frågor för att få syn på vad som sker i verksamheten. Stämmer ledningsgruppens frågor överens? Det är ju inte säkert att man i ledningsgruppen formulerar frågorna på samma sätt till exempel om vad som behövs man göras i arbetslagen och hur följer man upp att det sker det man är överens om.

Att skapa ett frågebatteri som ledningsgruppen äger själv, och som man sedan kan återkomma till.

Och framför allt, förankra det man diskuterar och vill utveckla i, som en av dem säger, "i ett görande". Från ord till handling – enkelt sagt men arbetsamt att genomföra.

Samtalen som förs i en ledningsgrupp ska hjälpa till att hålla fokus på elevernas lärande. Varför lär sig en elev på en lektion, men inte på en annan med en annan lärare? Hur skapa nyfikenhet runt de frågor som är verkligt avgörande för elevernas lärande? Och hur kan vi lära av varandra?

Exemplen ovan ger Elisabet Graci från en skola med ett mycket tufft uppdrag. Resultat blev efter att ledningsgruppen arbetat ihop sig och hade samma fokus - elevernas lärarande, att ett större lugn och trygghet skapades, och i förlängningen, förbättrades elevernas resultat, det viktigaste.

Stödet till skolledarna sker på tre nivåer, på individ-, grupp- och organisationsnivå, berättar Sara Unogwu. Som till exempel strategisk handledning till rektor, enskilt stöd till biträdande rektorer och ledningsgruppsutveckling på organisationsnivå. Stödet kompletteras med utbildningsinsatser.

Hur fort kan då en förändring ske?

- En rektor måste förstå att hon eller han är chef och att man har mandat att leda andra ledare. Det krävs ibland lite hjälp och tid för rektorer att bli trygga i den rollen, säger Elisabet Graci. Att leda lärare
är en sak, att leda andra ledare är en annan.

- Det behöver inte ta lång tid, säger Anders Lindmark, det behövs kanske bara en skjuts. Men ofta tar det tid, eftersom förutsättningarna för ledningsgruppen kan ändras genom nya medarbetare och många nya elever att ta hand om.

Något som kanske framför allt Malmö har upplevt, och fortfarande möter. Antalet elever ökar kraftigt varje termin.

Utgångspunkten för gruppens arbete är vad rektor vill och behöver ha. Det är hon eller han som tar kontakt och formulerar vilket stöd och vilken hjälp som behövs.

Någon gång kan uppdraget till dem komma från utbildningscheferna eller förvaltningsledningen.

Ibland kan stödet handla om att rektor behöver ett bollplank för att diskutera varför till exempel ledningsgruppen inte gör det den sagt sig ska göra.

- En grupp behöver se utveckling, att arbetet med ledningsgruppen gör skillnad, och det behöver man få se rätt fort. Samtidigt är det ett långsiktigt arbete för en grupp att utvecklas mot att bli en effektiv ledningsgrupp", säger Ulf Kindberg.

Rektorerna och ledningsgrupperna har med tiden blivit bättre "beställare". Till en början kunde det bara komma ett rop på hjälp ("de gör inte vad vi kommit överens om!"), men nu ser man att de efterfrågade insatserna behövs i ett redan påbörjat utvecklingsarbete.

Det som är unikt för Malmös sätt att stödja sina rektorer är, menar Eva Hallberg, är att gruppen ses om ett oberoende och ovärderande stöd.

- Och i stället för att söka för problem, söker man för utveckling, sammanfattar Sara Unogwu gruppens nuvarande arbete.

Ett exempel på en lärande organisation.

"Uppskattat"

- Det är ett mycket uppskattat arbete som gruppen gör, säger Jörgen Håkansson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund i Malmö.

Men värt att notera är också att den arbetar på arbetsgivarens uppdrag. Det kan vara bra att ha i minnet, tillägger han.

 

Fler nyheter

Forskare slår larm om nätmobbning av chefer

2019-11-20

Skolledare och andra chefer utsätts för nätmobbning. Det var ett överraskande resultat i forskare...

Lärarutbildningen ses över

2019-11-20

Öka kopplingen mellan teori och praktik på lärarutbildning, mer metodik, fler akademiker till...

Pilotförsök med tre terminer

2019-11-20

Kortare sommarlov och tre terminer kan bli verklighet i vissa Enköpingsskolor nästa år....

Lösning med stöd av psykologer

2019-11-20

Det började som ett arbetsmiljöuppdrag – hälsan och trivseln dalade hos några av lärarna på en...

"Vi kan lära av varandra"

2019-11-20

Det är vanligt att jämföra resultat i finsk och svensk skola. Men varför stanna vid jämförelser?...