Nr 4/19 2019-05-27

Politisk strid om Beos framtid

Förra året innebar ett trendbrott för anmälningar till Beo, barn- och elevombudet. De minskade med tre procent. Samtligt har det varit en högljudd debatt om själva Beo. Namnkunniga politiker har krävt nedläggning. - Jag har funderat mycket på varför det kommer just nu, säger Caroline Dyrefors Grufman, Beo. Det handlar kanske om det politiska läget.

Ursprunget till den debatt som blossat upp om Beos vara eller inte, är ågra tidningsartiklar i början av året. Av dem framgick att en elev som blev utlyft av en lärare, hade fått 25 000 i skadestånd för den kränkning det innebar.

Bakgrunden var mer komplicerad än så, kränkningarna av det 11-åriga barnet hade skett vid flera tillfällen av en anställd vid skolan, inte en lärare, förklarade Caroline Dyrefors Grufman på Beos egen hemsida.

Visst hade barnet stört ordningen, men inte i den grad så att det var befogat att ingripa fysiskt på det sätt som den anställde gjort. En uppfattning som dessutom Skolinspektionen delade med Beo.

Uppenbarligen har inte alla läst Dyrefors Grufmans inlägg. Kanske inte heller vice ordförande i utbildningsutskottet Roger Haddad, L, som krävde att hela Beo skulle läggas ned i en intervju med Dagens Nyheter. "Vi kan inte ha en skollag som säger att läraren ska skapa arbetsro i klassrummet och samtidigt ha BEO som kritiserar lärare som gör just det", sa Haddad.

- Min uppgift i det här läget då den politiska diskussionen pågår, är att lägga fram fakta på bordet vad som gäller, hur ser reglerna ut och så vidare, säger Caroline Dyrefors Grufman.

Att diskussionen inte har gällt Skolinspektionens roll, utan just Beo:s, föranleder en rad frågor, menar Caroline Dyrefors Grufman.

När det gäller frågor där skolans personal har kränkt elever är det fler beslut som fattas av Skolinspektionen än av Beo, säger hon.

Beo har gått igenom de beslut som varit omdiskuterade, och Caroline Dyrefors Grufman menar att felaktiga fakta publicerats.

I debatten verkar det vara som om elever ställs mot skolans personal.

Caroline Dyrefors Grufman betonar att hon vet att de allra flesta huvudmän vill eleverna precis lika väl som Beo, men samtidigt lyfter hon med kraft fram skolhuvudmannens ansvar att se till att elever får gå till en skola utan trakasserier och kränkningar.

Sverige har en väldigt tydlig lagstiftning på det här området, som vi också borde vara stolta över, menar hon.

Skolhuvudmannen ska se till att ha ett förebyggande arbete, att rätt och tillräckliga resurser finns för undervisningen och personalen har rätt utbildning för arbetet mot kränkningar och att man för adekvat fortbildning.

De allra flesta huvudmän sköter sig, det slår Caroline Dyrefors Grufman också fast. Men hon pekar också på några som inte följer Beos beslut om skadestånd. Då driver Beo processen vidare och den blir en fråga för tingsrätten.

Just nu pågår elva processer, samtliga mot kommunala huvudmän. Fem av dem mot Malmö kommun och tre mot Stockholms.

Antalet anmälningar är proportionellt högre mot fristående skolor, men där rättar man sig efter besluten. Kanske kan det vara viktigt att bevara sitt rykte, funderar Caroline Dyrefors Grufman.

Fallen i tingsrätten handlar både om att personal kränkt elever, och elever kränkt elever.

Hon är mycket kritisk just mot Malmö kommun som konsekvent, enligt Beo, avvisar krav på skadestånd.

- Jag tycker det är allvarligt, säger hon. Vi har haft kontakt med Malmö men inte kommit vidare.

När Beo uppmärksammas i media blir antalet anmälningar fler. Flest kommer från socioekonomiskt starka områden, och det är fler pojkar och deras föräldrar som anmäler än flickors vårdnadshavare, cirka tio procentenheter fler. Kanske det beror på att pojkar i högre grad utsätts för fysiska kränkningar, som är synliga. För flickorna handlar det i högre grad om psykiska kränkningar.

Antalet anmälningar om kränkande behandling har stigit år från år, men förra året innebar ett trendbrott, antalet sjönk med tre procent. Möjligtvis kan det handla om att huvudmännens egen klagomålshantering har blivit bättre, menar Caroline Dyrefors Grufman.

Eller, vilket är värre, att den politiska debatt som förts, kan ha medfört att föräldrar inte tycker att det är lönt att klaga.

- Det jag önskar vore ju att situationen i skolan har blivit så mycket bättre, men det finns tyvärr många andra rapporter som inte talar för det.

BEO

Barn- och elevombudet, Beo, är en del av Skolinspektionen, men har samtidigt en självständig funktion. Ett tjugotal medarbetare delar lokaler med Skolinspektionens vid Norrtull i Stockholm. Flertalet är jurister, liksom Caroline Dyrefors Grufman. Hon sitter också med i Skolinspektionens ledningsgrupp.

2018 fattad Beo beslut i 60 fall, mindre än en tredjedel av dem handlade om legitimerade anställda.

Caroline Dyrefors Grufman har varit Beo sedan 2012 och har just påbörjat sin andra sexårsperiod som barn- och elevombudet.

Malmö: Vi tar strid för våra medarbetare

- Nej, det är inte riktigt sant att vi avvisar alla skadeståndsanspråk, kommenterar Anders Malmqvist, grundskoledirektör i Malmö. Kommunen avvisar skadeståndet om man inte håller med Beo.

Kommunen gör sin egna utredningar med anledningar av Beo-anmälningar. Det görs av två skoljurister, som rekommenderar om man ska gå vidare eller ej. Är man inte överens med Beo, så avvisar kommunen skadeståndet. Det är en av förklaringarna till att fem av elva fall rör Malmö just nu, menar Malmqvist.

-Vi tar strid för våra medarbetare om vi bedömer att de inte gjort något fel.

Malmqvist tror att det skulle fler huvudmän också göra, men att mindre kommuner inte har samma möjligheter som Malmö.

Är dock Beos beslut riktigt enligt den egna bedömningen, lägger sig kommunen platt, menar han.

Han har följt debatten som ifrågasatt Beo:s funktion och kan i viss mån hålla med. Det är för till exempel skolledare, en ohållbar situation att de ska vara ansvariga för vad elever utsätts på nätet, utanför skoltid. Det är inte rimligt, menar han.

Anders Malmqvist sitter med i Sveriges Kommuner och landstings, SKL:s, skolchefsnätverk där den här frågan inte varit speciellt mycket diskuterad. Men, säger han, det kan finns anledning att ta upp den där.

L vill lägga ner Beo

- Ja, vi vill lägga ned Beo, säger Roger Haddad, vice ordförande i utbildningsutskottet. Den har utvecklats till en parallell organisation till Skolinspektionen och det bidrar till att skapa osäkerhet om vad lärare och rektorer får göra och inte. Konsekvensen är att många vuxna i skolan inte vågar angripa.

Skolinspektionens hela verksamhet bör ses över, anser Liberalerna.

Han tar också upp att det finns motsättningar inom Skolinspektionen om Beo:s beslut,

Kritiken hålls internt, men han har blivit kontaktad av anställda på Skolinspektionen som är kritiska till Beo:s hantering.

L vill att paragraf fem och sex i skollagen, som reglerar vad skolans personal får göra när det gäller ingripanden etcetera, bör ses över. En fråga som kan kopplas ihop med en av punkterna i januariavtalet, om trygghet och arbetsro i skolan, menar L.

Fler nyheter

Politisk strid om Beos framtid

2019-05-27

Förra året innebar ett trendbrott för anmälningar till Beo, barn- och elevombudet. De minskade me...

Syv-utredning får kritik av förbundet

2019-05-27

Gör om, gör rätt – så skulle man kort kunna sammanfatta Sveriges Skolledarförbunds remissvar på...

Referenser allt mer viktigt i skolan

2019-05-27

Att ge positiva referenser om medarbetare är inte så svårt. Är du negativ blir det mer av en...

Återväxt hett ämne på skolriksdagen

2019-05-27

Två tusen politiker, skolchefer, rektorer och andra skolmänniskor samlades i Stockholm under två...

Elever i behov av stöd vittnar om otrygghet

2019-05-27

Lyssna. Prata med eleverna, inte om dem. Det var huvudbudskapet när Specialpedagogiska...