Nr 3/19 2019-04-17

Så ser drömrektorn ut

Helhetssyn, erfarenheter från friskola och förmågan att ta fram skolans samlade kompetens. Det letar skolchefer efter när de söker ny rektor.

Att leda en skola kräver att du är omdömesgill, har hög integritet och är lojal med grunduppdraget. Det menar Stefan Einarsson som varit gymnasiechef i Uddevalla sedan 2001.

– Det handlar om ett verkställande ledarskap och inte någon egen verksamhet eller säljande ledarskap. Du behöver ha förmågan att vara stringent, rak i kommunikationen och stå för de saker du behöver göra som chef, säger han.

Under sina många år som gymnasiechef har Stefan Einarsson lärt sig se bakom det första intrycket hos charmiga sökanden och i stället notera personens förmågor. Det är lätt att blir fängslad av en personlighet men det betyder inte att aspiranten har de ledaregenskaper som uppdraget kräver, säger han.

Stefan Einarsson är nöjd med de flesta av sina rekryteringar. Många behöriga brukar söka och de som väljs tenderar att stanna på sina uppdrag. Förutom nödvändiga kvalifikationer, som pedagogisk insikt och erfarenhet av den verksamhet som ska ledas, har han goda erfarenheter av rektorer som jobbat på friskolor.

– De har ofta fått arbeta i ännu högre grad med självständigt ansvar för hela verksamheten och dess ekonomi. Det är samtidigt bra om det finns erfarenheter från både kommunala och privata verksamheter i en ledningsgrupp, säger Stefan Einarsson.

I Uddevalla används ett omfattande rekryteringsmaterial som kommunen har tagit fram. Det består av ett frågebatteri som rör olika förmågor och syn på ledarskap, kunskap och värdegrund. Vanligtvis kallas tre till fyra personer till intervju. Kandidaterna får träffa tre grupper under intervjuprocessen: ledningsgruppen, anställda och fackligt engagerade.

 

I Karlstad är Johan Sjövall utbildningschef för grundskolan. Han känner sig mest tillfredsställd när han lyckas hitta ett guldkorn internt, lyfta en medarbetare utan tidigare chefserfarenhet och se hen växa in i rollen som ledare. Samtidigt är det också roligt när en erfaren person snabbt finns sig tillrätta på sin nya post.

Han ägnar sig en hel del åt rekrytering. Karlstad växer och rörligheten bland rektorer är större i dag jämfört med för tio år sedan. Kommunen har därför olika program för att ta fram framtida ledare internt. Att producera egna chefer är viktigt eftersom externa kandidater inte alltid är kvalificerade.

Det viktigaste hos de sökande är, enligt Johan Sjövall, en grundsyn som bottnar i alla människors lika värde och där eleverna står i centrum. Dessutom behövs ödmjukhet och prestigelöshet.

– Ju högre upp du kommer i hierarkin desto mindre är du expert. Du ska leda organisationen och ta fram den samlade kompetensen. Du behöver veta hur du får ut det bästa möjliga av helheten. När det gäller god pedagogisk insikt behöver du inte heller vara den bästa läraren utan kunna samla de krafter som finns på en skola, säger Johan Sjövall.

 

Förmågan att se skolan ur ett helhetsperspektiv är också något som Erik Nordahl, för- och grundskolechef för område centrum och norr i Umeå, uppskattar hos sökanden. Även han rekryterar ofta internt och håller koll på drivna lärare i kommunen. Det kan vara lärare som redan leder processer på sin skola, har haft komplicerade uppdrag eller arbetat med skolutveckling på olika sätt.

Vid Umeå universitet finns också Centrum för skolledarutveckling som både har rektorsprogrammet och en rekryteringsutbildning, som vänder sig till dem som är intresserade av ledaruppdrag inom skolan. Mest nöjd är Erik Nordahl när han lyckas matcha ett uppdrag med en kandidats specifika kompetens.

– En framgångsfaktor är också god självinsikt, att kandidaten kommunicerar sina styrkor och vet sina begränsningar. Att personen själv känner vad den behöver stöd, hjälp eller vägledning med. Då har personen skapat en bra dialog med mig som anställande chef där vi tidigt är tydliga med varandra. Rektorer som söker jobb bör även ta reda på vad uppdraget innebär och fråga vilket stöd som går att få av chefen och lokalt vid skolan, säger han.

Kommunens kravprofil varierar med typen av uppdrag. Förutsättningarna ser olika ut och kompetensen som behövs hos rektor skiljer sig åt om skolan till exempel ligger i ett socioekonomiskt utsatt område respektive ett välbärgat område eller om det finns många barn med en annan språkbakgrund än svensk. Det är inte alltid kravprofilen stämmer överens med den kompetens som finns att tillgå.

– Rektorsuppdraget är komplext och svårt och många räds att gå direkt in i det. Vi har infört rollen som biträdande rektor och till de tjänsterna får vi ett mycket större urval av kandidater.

Fler nyheter

Politisk strid om Beos framtid

2019-05-27

Förra året innebar ett trendbrott för anmälningar till Beo, barn- och elevombudet. De minskade me...

Syv-utredning får kritik av förbundet

2019-05-27

Gör om, gör rätt – så skulle man kort kunna sammanfatta Sveriges Skolledarförbunds remissvar på...

Referenser allt mer viktigt i skolan

2019-05-27

Att ge positiva referenser om medarbetare är inte så svårt. Är du negativ blir det mer av en...

Återväxt hett ämne på skolriksdagen

2019-05-27

Två tusen politiker, skolchefer, rektorer och andra skolmänniskor samlades i Stockholm under två...

Elever i behov av stöd vittnar om otrygghet

2019-05-27

Lyssna. Prata med eleverna, inte om dem. Det var huvudbudskapet när Specialpedagogiska...