Nr 5/19 2019-08-30

Skolledare positiva till delat ledarskap

Skolledare i Södertälje som delar ledarskapet pekar på flera fördelar. De får avlastning och är mindre ensamma i chefsrollen. Men det syns inga tydliga skillnader i arbetsmiljön, jämfört med arbetsplatser som har en traditionell ledningsmodell, visar en ny studie.

– Det är viktigt att arbeta proaktivt och systematiskt med arbetsmiljön, men det går att göra på flera olika sätt, säger Erik Berntson, docent i psykologi vid Stockholms universitet.

Han har undersökt arbetsmiljöeffekterna av det som kallas funktionellt delat ledarskap inom skolan i Södertälje kommun (se artikel i Skolledaren nr 10/2016). Satsningen drog igång för fyra år sedan och dåvarande utbildningsdirektören Peter Fredriksson, nu generaldirektör för Skolverket, var drivande.

Modellen innebar att det skapades en ny chefsroll, på samma nivå som rektorn/förskolechefen. Skolledarnas arbetsuppgifter delades upp och renodlades.

De nya så kallade enhetscheferna fick ansvar för skolledaruppgifter som inte måste ligga på rektorn, till exempel budget, lokaler, arbetsmiljö och it. Rektorerna/förskolecheferna skulle kunna fokusera mer på pedagogisk ledning och utveckling. De bägge cheferna var jämställda i hierarkin och skulle leda verksamheten tillsammans.

Syftet var att ge skolledarna bättre förutsättningar för uppdraget och bättre arbetsmiljö. Det förväntades i sin tur vara positivt för medarbetarnas arbetsmiljö och för elevresultaten på sikt.

I en enkätstudie jämförde Erik Berntson skolledare som delar ledarskapet med dem som arbetar i en traditionell organisation. Han tittade på faktorer som enligt tidigare forskning har betydelse för chefers arbetsmiljö.

– Vi kan inte se någon entydig effekt av det funktionellt delade ledarskapet, säger han.

Det kan bero på att alla enheterna tillhör samma förvaltning, som arbetar aktivt och förebyggande med arbetsmiljön, oberoende av ledningsmodell, säger han. Och det varierar mellan arbetsplatserna vilket sätt att jobba med arbetsmiljön som passar bäst.

Nästa steg blir att analysera enkätsvar från lärare och andra medarbetare, för att ta reda på om det funktionellt delade ledarskapet har påverkat deras arbetsmiljö.

I Södertälje avgjorde utbildningskontorets ledning vilka enheter som skulle införa funktionellt delat ledarskap. Modellen fick störst spridning i förskolan, har pedagogikforskarna Marianne Döös, professor emerita, och Lena Wilhelmsson docent, visat. Delat ledarskap verkar stämma väl med den samarbetskultur som dominerar i förskolan, enligt forskarna.

När deras studie avslutades (våren 2018) fanns funktionellt delat ledarskap i nio av tretton förskoleområden. Fyra av sex enheter i gymnasiet/vuxenutbildningen hade delat ledarskap och fyra av arton grundskolor. I några skolor hade det delade ledarskapet avbrutits, för att samarbetet inte fungerade. Till slut upphörde det helt i grundskolan.

På arbetsplatser där det delade ledarskapet fungerade, beskrev cheferna att arbetsbördan blev lättare, att de nådde bättre resultat i sitt jobb och att beslut kunde fattas snabbare, eftersom de hade egna mandat. De var mer tillgängliga för sina medarbetare.

Chefer som ska dela ledarskapet måste vara prestigelösa, ha ömsesidigt förtroende för varandra och ha gemensamma värderingar. Om de förutsättningarna inte är på plats, blir det delade ledarskapet inte framgångsrikt.

Forskningen visar också att modellen ställer nya krav på den organisation där de delande cheferna ingår, exempelvis vid rekrytering, organisering av möten och lönesättning.

Studierna av funktionellt delat ledarskap i Södertälje beskrivs i antologin Delat ledarskap i förskola och skola, om täta samarbeten som kräver och ger förutsättningar, som kom ut våren 2019 (Studentlitteratur).

Fler nyheter

Forskare slår larm om nätmobbning av chefer

2019-11-20

Skolledare och andra chefer utsätts för nätmobbning. Det var ett överraskande resultat i forskare...

Lärarutbildningen ses över

2019-11-20

Öka kopplingen mellan teori och praktik på lärarutbildning, mer metodik, fler akademiker till...

Pilotförsök med tre terminer

2019-11-20

Kortare sommarlov och tre terminer kan bli verklighet i vissa Enköpingsskolor nästa år....

Lösning med stöd av psykologer

2019-11-20

Det började som ett arbetsmiljöuppdrag – hälsan och trivseln dalade hos några av lärarna på en...

"Vi kan lära av varandra"

2019-11-20

Det är vanligt att jämföra resultat i finsk och svensk skola. Men varför stanna vid jämförelser?...