Nr 2/19 2019-03-19

Vad gör en rektor?

Det finns stora skillnader i vad studenter på landets lärarutbildningar får lära sig om rektors arbete och ansvar samt skolans styrkedja.

2015 lade professor Olof Johansson fram utredningen "Rektor och styrkedjan". Han menade att lärarstudenternas kunskap om den nationella styrkedjan behövde stärkas. Sådana moment ingick redan i examensordningen, skrev han, men de hade inte fått det utrymme som behövdes för att "skapa en god förståelse för skolans styrning hos de blivande lärarna". Utredningens analyser visade också att lärarna saknade kunskap om rektors arbete eller förtroende för rektorn.

Vad får då studenter på lärarutbildningarna lära sig om rektors arbete och ansvar samt om skolans styrsystem i dag?

De 47 representanter från lärarutbildningar runt om i Sverige som deltagit i Skolledarens enkät svarar samtliga ja på frågan om utbildningen tar upp rektors ansvar och skolans styrsystem.

Många skriver att utbildningen behandlar organisation, styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv och skolans historia. Vilket stämmer överens med examensordningen för lärarutbildningarna.

Rektors nämns framför allt i förhållande till hens ansvar när det gäller till exempel betygssättning, värdegrundsarbete, särskilt stöd, elevhälsa, systematiskt kvalitetsarbete och anmälningsplikt.

Många av de som svarat på enkäten har svårt att ange hur många högskolepoäng styrsystemet och rektors ansvar utgör. En del skriver att kunskap om styrsystemet och rektors arbete genomsyrar hela utbildningen, andra menar att det handlar om enstaka poäng här och där.

De som vågar sig på en uppskattning svarar att det rör sig om 2,5–5,0 högskolepoäng. Ofta behandlas det tillsammans med andra ämnen i en eller två delkurser på mellan 6 och 15 högskolepoäng.

Det handlar om kurser som "Skola som system och idé", "Styrdokument och bedömning" och "Utbildningens uppgifter och ramar ", "Leda lärande" och "Skolväsendets historia, värdegrund och samhälleliga villkor". För vissa ryms dock rektors arbete, rektors ansvar enligt skollagen och skolans styrsystem i två föreläsningar plus seminarier under den verksamhetsförlagda undervisningen, VFU.

Ett vanligt lärandemål som examineras är att studenterna på olika sätt ska redogöra för skolans organisation med utgångspunkt i relevanta styrdokument. Fokus ligger ofta på just styrdokumenten.

Så här skriver en av deltagarna i panelen: "Det finns inget examensmål mot rektors arbete. Studenterna orienteras väl i styrdokument för sitt uppdrag".

Ett annat mål är att studenterna ska att "beskriva skolväsendets politiska och professionella styrning", men utan specifikt fokus på rektors/skolledares uppdrag och villkor.

En tredje person berättar att rektors roll framför allt kommer fram i "läroplanens inledande kapitel om rektorns ansvar generellt samt deras ansvar vad gäller bedömning, t.ex. vid nationella prov, som tas upp, eftersom fokus i denna kurs är styrdokument och bedömning".

De flesta svarar att styrdokumenten examineras i hemtentor, salstentor och andra uppgifter. För vissa verkar det handla om en specifik kurs, andra skriver att styrdokumenten återkommer i uppgifter och examinationer under hela utbildningen.

Andra studenter får samtidigt lära sig om rektors "lednings- och styrningsansvar i relation till utveckling av verksamheten och undervisningen" samt "perspektiv på utvärdering och utveckling i skolan med utgångspunkt i skolans uppdrag och ansvarsförhållanden".

Här får studenterna också lära sig olika modeller för utveckling av undervisning som rektor väljer, och leder efter, samt modeller och teorier för utvecklings- och kvalitetsarbete.

En av dem som svarat på enkäten skriver att programmet anstränger sig för att "ge våra studenter en god bild av att de är del i ett större sammanhang".

Störst är skillnaden när det gäller vad studenterna får veta om rektors arbete.

Vissa lärarutbildningar tar inte upp rektors arbete annat än hens ansvar i förhållande till lärarnas ansvar. Andra studenter intervjuar rektorer under sin vfu, en utbildning har en hel rektorsdag där alla studenter bjuder in sina rektorer till universitetet och studenterna examineras på olika uppgifter.

Ytterligare ett par program har en föreläsning där en rektor eller rektorsutbildare berättar om rektors arbete.

Skolledaren verkar ha en något tydligare roll i speciallärar- och specialpedagogprogrammen. Här nämns både samverkan med rektor och arbetslag.

En utbildning innehåller till exempel "Skolledares perspektiv på och uppfattning av speciallärarens uppdrag ingår också". Annars är det bara två personer som tar upp hur lärare kan samverka och kommunicera med rektor. Det är också bara två som nämner kollegialt lärande respektive att lärare ingår i ett arbetslag och rektors ansvar för det.

Kurslitteraturen på lärarutbildningarna varierar också stort. Vissa använder enbart styrdokumenten och Skolverkets allmänna råd som kurslitteratur på området skolans styrsystem och rektors ansvar.

På en kurs läser studenterna boken "Rektor och fritidshem" och en annan planerar att eventuellt lägga till den. Andra använder svenska och internationella forskningsartiklar. Några få nämner en lång rad med böcker om skolpolitik, juridik och ledarskap. En person beskriver att det till exempel ingår litteratur om skoljuridik, men det är från lärarens och inte rektors perspektiv, svarar en deltagare.

Drygt hälften anger att utbildningen på något sätt tar upp karriärvägen att lärare kan bli rektorer. Åtta nämner det inte alls och sex svarar att det inte nämns som en formell del av utbildningen.

Svaren på frågan pendlar mellan svar som "Utbildningens uppdrag är att utbilda lärare och inte rektorer" till "Ja, det är en diskussion som förs i många sammanhang, eftersom det, särskilt för specialpedagoger, inte är en ovanlig karriärväg".

Enkäten

Skolledaren har skickat ut en enkät till 120 personer som representerar cirka 170 lärarprogram i Sverige. 47 personer har svarat. Umeå universitet och Malmö universitet har dock valt att ge ett svar för samtliga utbildningar.

I vissa fall har enkäten besvarats av en person som är ansvarig för ett program, ibland någon som är ansvarig för flera lärarprogram och ibland någon som är ansvarig för en specifik delkurs. Vi har frågat om lärarstudenter får lära sig om rektors arbete, rektors ansvar enligt skollagen och skolans styrsystem, i vilken omfattning det sker, vad studenterna får lära sig, om det ingår någon litteratur och tentamen på området samt om utbildningen tar upp att man som lärare kan bli rektor.

De känner inte igen sig

Lärarstudenter som inte får tillräcklig kunskap om skolans organisation och styrning riskerar att inte känna igen sig när de kommer ut i verkligheten. Det kan bland annat påverka förtroendet för rektor, säger docenten Helene Ärlestig.

Helene Ärlestig är docent i pedagogik och föreståndare för Centrum för Skolledarutveckling vid Umeå universitet. Hennes erfarenhet är att lärarutbildningen främst handlar om vad som sker i klassrummet och om att stärka läraren i mötet med eleven. Men när läraren kommer ut i skolan består en viktig del av arbetet av att fungera tillsammans med kollegor, bidra till systematiskt kvalitetsarbete, kunna lagstiftning och bedriva utvecklingsarbete. Områden som behöver behandlas och fördjupas redan under lärarutbildningen.

Det är stor skillnad på hur lärarutbildningarna tolkar hur mycket studenterna ska kunna om rektorers ledarskap, skolans styrning nationellt, olika reformer, kvalitetsarbete och juridik, menar hon.

– Om du som lärare har för lite organisationsförståelse blir konsekvensen att du upplever att du inte riktigt är förberedd på den verklighet du möter, och som rektor tycker du att de nyexaminerade lärarna inte har den kvalitet eller de kompentenser som du har förväntat dig, säger Helene Ärlestig.

Det kan också påverka både förtroendet för rektor och samspelet i verksamheten, läraryrket blir allt mer ett kollektivt yrke där kollegorna samarbetar, anser hon. Det finns också en risk att lärarna skiljer sitt administrativa uppdrag från undervisningsuppdraget.

– Men de är ofta överlappande, om man förstår systematiken bakom; varför vi har den juridik vi har och hur det kan säkra kvaliteten. Skolan är ändå en myndighet.

Enligt Helene Ärlestig är det viktigt att det finns en progressionstanke i hur lärarutbildningarna tar upp styrning och skolan som organisation, för att studenterna ska kunna ta det till sig. Det behövs en del i början, mitten och slutet av programmet. Men i många utbildningar är det koncentrat till ett tillfälle eller ligger i den verksamhetsförlagda utbildningen.

– Då blir kunskapen om skolans organisation och styrning för liten i relation till den vikt det har när man kommer ut som lärare.

2015 kom Olof Johansson, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, med utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22). Där skriver han att utredningens analyser visar att lärare saknar kunskap om rektors arbete eller förtroende för rektor.

Johansson föreslog förstärkt betoning av, och utrymme för, kunskap och förståelse om den nationella styrkedjan inom lärarutbildningen.

Han ville se ett flerårigt nationellt handlingsprogram i syfte att stärka skolans styrkedja i relation till de nationella målen för skolväsendet. Lärarna behövde få en djupare förståelse för skollagstiftningens krav, innebörden av det systematiska kvalitetsarbetet, verksamhetens ledning och styrning samt för de olika krav som ställs på aktörerna i skolans styrkedja.

Helene Ärlestig upplever inte att särskilt mycket har hänt efter att utredningen presenterades.

– Jag tror att lärosätena pratar om och förstår vikten av att undervisa om skolans styrkedja, men de har inte förändrat så mycket i undervisningen på lärarutbildningarna i relation till det. Det beror nog till stor del på att det är trängsel på lärarutbildningen, det är många områden som ska behandlas, säger Helene Ärlestig.

Utbildarnas kommentarer

"Studenterna ska bli medvetna om vilken organisation de ingår i"

Uppsala universitet har de senaste åren reviderat alla sina lärarprogram med utgångspunkt i interna och externa utvärderingar. Fokus på lärares och förskollärares ledarskap har förstärkts generellt. Studenterna på förskollärarprogrammet fick från och med hösten 2018 en ny kurs, "Att leda verksamhet i förskolan" på 7,5 poäng, utöver en befintlig ledarskapskurs.

Där behandlas förskolans samtliga yrkeskategoriers ansvarsområden och konkreta arbete. Rektors ledarskap och roll lyfts också fram tydligare än tidigare.

I kursen ingår bland annat en föreläsning med efterföljande seminarium om ledarskap och kvalitetsarbete som hålls av en docent i pedagogiskt arbete från rektorsutbildningen vid Uppsala universitet.

Många studenter kommer primärt in med ett intresse för barn och omsorg, berättar Jörgen Mattlar, studierektor med ansvar för förskollärar- och speciallärarprogrammet på Uppsala universitet. De är inte insatta i förskolan ur ett samhällsperspektiv eller hur den styrs politiskt.

– Förskolechefen är den första i verksamheten som ska se till att den politiska intentionen med verksamheten verkställs. Vi tycker att det är viktigt att studenterna redan från början blir medvetna om vilken organisation de ingår i, säger han.

"Lärare ska kroka arm med rektor"

Marie Påsse undervisar på yrkeslärarprogrammet vid Högskolan Väst och har själv arbetat som gymnasierektor. Hon upplever att yrkeslärarprogrammet tar upp mer av ett rektorsperspektiv sedan hon rekryterades för två år sedan. Hon tror att det är viktigt att lärarna på yrkeslärarprogrammet har olika bakgrunder som de kan bidra med sina erfarenheter från.

– Det är klart att man på programmet har pratat om styrkedjan och hur skolan är uppbyggd tidigare, men det kanske kommer upp mer naturligt nu. Jag droppar hela tiden exempel utifrån rektors perspektiv, säger Marie Påsse.

Den första terminen har studenterna en kurs om skolans styrsystem, skollagen och rektors ansvar utifrån anmälningsplikten, värdegrunds- och likabehandlingsarbetet och den arbetsplatsförlagda utbildningen. Marie Påsse tycker att det är viktigt att studenterna lär sig om styrkedjan för att de i framtiden ska ingå i ett arbetslag. De behöver vara trygga med vad de ska göra och inte. Som rektor upplevde hon att lärarna inte alltid kände till vad som var vems ansvar. Något som till exempel kan leda till dubbelarbete och känslan av att det inte finns några gränser för hur långt ens ansvar som lärare sträcker sig.

– På utbildningen pratar vi mycket om att du som lärare ska kroka arm med din rektor för att utföra utbildningsuppdraget så bra som möjligt för eleverna. Ibland finns det en idé om att det är rektor mot lärarna. En sak som jag försöker föra in är att lärarna ska se rektor som en medspelare. Rektor är ingen övermänniska utan en kollega med andra arbetsuppgifter, och alla behöver samverka.

"Vi behöver diskutera det här"

John Hellström är utbildningsledare
för lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan och berättar att utbildningen tar upp skolans styrsystem och rektors ansvar. Det sker framför allt i delkursen "Utbildning och demokrati" på 7,5 poäng. Där får studenterna lära sig om skolans organisation, styrning och olika ansvarsuppdrag utifrån skollagen, kursplaner och läroplan.

– Rektors uppdrag ingår i den delkursen. I övrigt vi har prioriterat andra delar än rektors arbete. Vi utgår från examensmålen i högskoleförordningen när vi planerar utbildningen och det är mycket som ska ingå, säger han.

Kunskapskraven tas upp i delkursen "Bedömning och betygssättning". Rektors roll som arbetsledare kommer också fram i olika ledarskapsutbildningar.

John Hellström poängterar att det i första hand är en pedagogisk utbildning med fokus på lärarens möte med eleverna i klassrummet eller idrottshallen. Men han känner också igen bilden av nyutexade lärares brist på organisationsförståelse. Han tror att det delvis beror på att många studenter kommer direkt från gymnasiet och inte har arbetat i någon organisation tidigare.

Men före detta studenter berättar också att de, när de kom ut i arbetslivet, framför allt saknade kunskap om hur det är att arbeta som mentor, med föräldrar och i ett lärarlag samt om att förhålla sig till skolan som organisation.

– Läraruppdraget är mer komplext än att arbeta med elever i ett klassrum eller en idrottshall, och vi har kanske haft för mycket fokus på det mötet. Vi behöver diskutera det här, både hos oss och i allmänhet på lärarutbildningarna, säger John Hellström

"Det är en lärarutbildning"

Tor Ahlbäck är programrådsledare för grundlärarexamen vid Linnéuniversitetet. Han berättar att utbildningen är utspridd på en rad olika fakulteter och institutioner där olika lärare är involverade.

Ett visst innehåll förekommer i flera olika kurser, ibland som ett kursmål som examineras och ibland som innehåll i till exempel en föreläsning. Det här är nödvändigt för att uppnå progression och fördjupning i studenternas kunskaper, säger han. I planeringen av utbildningen utgår lärosätet från examensmålen för respektive program, och rektors uppdrag är relaterat till flera av dem.

– Naturligtvis är det centrala att studenterna kan bedöma och betygsätta i sina ämnen, men de måste även ha organisatoriska kunskaper om vilka som får sätta betyg, vem som ansvarar för att betygen sätts av behörig lärare, vad som står i skollagen och hur detta hanteras på olika skolor i praktiken.

- Studenterna ska naturligtvis ha kunskap om rektors roll i det specifika avseendet. Däremot är det en lärarutbildning och rektors arbete belyses därigenom främst utifrån ett lärarperspektiv, säger Tor Ahlbäck.

 

Fler nyheter

Politisk strid om Beos framtid

2019-05-27

Förra året innebar ett trendbrott för anmälningar till Beo, barn- och elevombudet. De minskade me...

Syv-utredning får kritik av förbundet

2019-05-27

Gör om, gör rätt – så skulle man kort kunna sammanfatta Sveriges Skolledarförbunds remissvar på...

Referenser allt mer viktigt i skolan

2019-05-27

Att ge positiva referenser om medarbetare är inte så svårt. Är du negativ blir det mer av en...

Återväxt hett ämne på skolriksdagen

2019-05-27

Två tusen politiker, skolchefer, rektorer och andra skolmänniskor samlades i Stockholm under två...

Elever i behov av stöd vittnar om otrygghet

2019-05-27

Lyssna. Prata med eleverna, inte om dem. Det var huvudbudskapet när Specialpedagogiska...