Nr 4/19 2019-05-27

Vägledningen i skolan ska bli tydligare

Ett frö ska sås i god tid. Då rustas eleverna inför sina olika val. Det tycker studie- och yrkesvägledaren Åsa Kristiansson Hult i Ljusne.

Åsa Kristiansson Hult visar runt på Stenbergaskolan. Den har som många andra skolor byggts till och byggts om genom åren. Som en fläkt från 1970-talet finns en stor textil där en lokal konstnär avbildat Ljusne i batik.

I slutet av det decenniet var Åsa själv en skoltrött och vilsen tonåring. Det var en tid då det fanns en uppsjö av jobb även för den som skolkat mycket i årskurs nio. Hon städade bland annat i kommunens lokaler innan hon tog upp studierna senare i livet.

Skjutsen kom på 1990-talet genom det så kallade kunskapslyftet, och hon har fyllt på med digra akademiska meriter. Lusten till ny kunskap finns kvar och hon fortsätter att läsa kurser och vidareutbilda sig.

Ljusne ligger vid Ljusnans mynning i Söderhamns kommun. I kommunen finns en bred uppslutning kring att så tidiga frön kring yrke och utbildning. Åsa Kristiansson Hult säger att elva-, tolvåringar vet mer om arbetslivet och olika yrken än vad vi vuxna kanske tror.

När hon kommer in i ett klassrum med femteklassare brukar det gå bra att få igång samtal om olika yrken. I nästa årskurs handlar det mer om att samtala kring vilka val eleverna ställs inför och vad som är viktigt i livet. Det handlar om att bygga upp elevernas kompetens att välja.

–Helst vill jag ha läraren med i klassrummet, att vi samarbetar gör att läraren kan fånga upp det vi pratar om även i undervisningen.

Att rektor är med på tåget och förstår värdet av studie- och yrkesvägledning är en annan förutsättning för att samarbetet kring eleverna ska fungera väl.

–Här jobbar vi övergripande och rektors mandat är viktigt, utan det blir det tungjobbat.

Solen strålar över skolan och det är lugnt och stilla i korridorerna. Kanske vill högstadiekillarna vi möter bli fotbollsproffs. Det är i alla fall ingen ovanlig dröm om framtiden, konstaterar Åsa Kristiansson Hult.

–Jag vill inte plocka från eleverna deras drömmar, men väl få igång ett samtal som får dem att hitta en alternativ dröm.

Ibland slår drömmar in och en tidigare elev blev just fotbollsproffs. Det är inte heller de mest högtflygande drömmarna som är svårast att möta. Utmaningen ligger snarare i att hjälpa de elever som saknar drömmar, som rycker på axlarna och säger "jag vet inte." Då får hon försöka att samtala, lyssna och visa alternativ. Att bara pusha på fungerar inte, det ger låsningar som är svåra att lösa upp.

Åsa Kristiansson Hult är väl medveten om att dagens elever ställs inför fler val än vad tidigare generationer. Att då hitta rätt bland alla olika alternativ är inte enkelt och den yttre påverkan är stark.

–Eleverna lever i två världar, den sociala verkliga världen som här på skolan och i den digitala. Många blir stressade av det.

Ljusne var länge en plats där industrier som Ljusne Kätting erbjöd trygg försörjning. Åsa Kristiansson Hult menar att den gamla bruksmentaliteten till viss del lever kvar. Uppfattningen att studier inte betyder så mycket, att "man får jobb ändå" kan dröja kvar i föräldragenerationen.

Det finns även andra kvardröjande myter som hon gärna vill slå hål på. Som att yrkesprogrammen stänger dörrarna till högre studier och är till för dem som "inte kan plugga." Hon är kritisk till att vissa politiker beskriver yrkesprogrammen som ett enklare alternativ för dem som inte vill studera.

–Jag ogillar att det blir en klassificering kring "kan plugga" och "kan inte plugga."

Åsa Kristiansson Hult tillägger att en del föräldrar oroar sig över att deras barn ska låsa sig fast sig vid ett yrke för tidigt.

–Men yrkesprogrammen är utbildningar som lämnar många dörrar öppna. Det kan vara en bra bakgrund för en byggnadsingenjör att tidigare ha arbetat som byggnadsarbetare, menar hon.

På skolan finns en hel del elever med utländsk bakgrund, eller är nyanlända. Där upplever hon att elevernas val engagerar hela familjen. Möjligheten till jobb och försörjning prioriteras.

Det gör att även unga killar kan vara öppna för utbildning och arbete inom barn och omsorg, en sektor som annars har svårt att rekrytera personal i Söderhamn.

På Åsa Kristiansson Hults anslagstavla hänger ett rosa hjärta som ett minne från Alla Hjärtans dag. Där beskrivs hon som den som "visar mig vägen till att mina drömmar blir verkliga." och det är hon stolt över.

Att lotsa och hjälpa en ung människa att bygga en grund för framtiden är precis det hon vill göra.

SYV-utredningen Framtidsval

Det nuvarande begreppet studie- och yrkesvägledning är otydligt och har inte fått det genomslag som avsetts. Det bör istället kallas karriärvägledning, enligt ett förslag från utredaren Marie-Hélène Ahnborg i ett betänkande som överlämnats till regeringen (SOU 2019:4).

  • Som en konsekvens föreslås att yrkestiteln studie- och yrkesvägledare ändras till karriärvägledare.
  • Fler förslag:
  • Ett förtydligande av vad vägledning är, att den kan vara både individuell och generell.
  • Ett förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning.
  • Tydligare krav på att individuell karriärvägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen.
  • Förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen.
  • Ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval, ska införas i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

"Långt kvar att gå"

–Vi har kommit långt men det finns kilometer kvar att gå. Det säger Erik Björk, verksamhetschef för studie- och yrkesvägledningen i Söderhamn.

I Söderhamn är ambitionen att föra in studie- och yrkesvägledningen så tidigt det bara går, gärna från förskoleklass. Ett mål är att varje skola i kommunen ska ha ett syv-råd där rektor, pedagoger och studie-och yrkesvägledare lägger upp arbetet.

Kommunen har fyra anställda studie-och yrkesvägledare fördelade på tre heltidstjänster. Verksamhetschefen Erik Björk skulle gärna ha ytterligare en tjänst men vet att detta är vad kommunens ekonomi tillåter just nu.

Traditionellt är studie-och yrkesvägledning förknippad med gymnasievalet och med prao. Erik Björk vill gärna bredda den bilden.

Ett led i arbetet är att teamet studie-och yrkesvägledare söker kontakt med skolorna för att även nå yngre elever.

–Vi erbjuder alla skolor med klasser i årskurs ett till sex att vi kommer ut och håller en heldag med eleverna och pratar om olika yrken, "rakt in i klassrummen." För uppföljningens skull är det viktigt att pedagogerna också är med.

- Det blir spännande samtal när en åttaåring sedan går hem och frågar sina föräldrar om vad de har jobbat med och vilka skolor de har gått i!

En annan knäckfråga är att få skola och arbetsliv att mötas. Enligt Erik Björk har kontakterna med de lokala företagen förbättrats på senare år.

Näringslivet i Söderhamn gjorde nyligen en storsatsning och bjöd in samtliga åttondeklassare på en studieresa med besök på olika arbetsplatser i kommunen. Det gav en inblick även på industriföretag som av säkerhetsskäl normalt inte tar emot prao-elever.

–Flera elever skrev sedan i utvärderingen att de kan tänka sig en teknisk utbildning och att det var någonting nytt för dem. Jag tror att eleverna förstod att det finns en efterfrågan på personal i industrin, både efter gymnasieskolan och efter högskoleutbildning.

Erik Björk konstaterar att satsningen blev något av en ögonöppnare för de lärare som var med under studiebesöken.

–Vi ser att skolans personal inte är helt uppdaterad om hur yrkeslivet fungerar och vilka arbetsuppgifter som till exempel finns i dagens moderna industri. Även på det området finns en hel del kvar att göra, säger Erik Björk.

Svårt välja väg redan i åttan

Något med ekonomi kanske? Eller stylist? För Emma Andersson i åttan är framtiden ett oskrivet kort.

Idag har Emma stämt möte med Åsa Kristiansson Hult. Snart, men inte än, måste hon välja gymnasieprogram. Hon vill vara ute i tid och tycker att det är skönt att studie- och yrkesvägledaren finns där för henne för samtal. Valet är ingenting som Emma vill lämna åt slumpen.

– Jag tänker att det jag väljer är något jag ska ägna mig åt i tre år, då vill jag att det ska bli rätt.

Att valet blir hennes eget är självklart. Föräldrarna vill inte peka med hela handen och lägga sig i, även om de bryr sig och vill veta hur hennes tankar går.

– Min mamma frågar lite om vad jag vill göra men hon tycker också att det är jag som ska bestämma.

Några planer på att följa i mammas spår och arbeta inom förskolan har Emma Andersson inte, även om hon tycker att det är ett viktigt jobb.

–Att jobba med barn är inte min grej, men min mamma är jättebra på det och jobbar fackligt också, i Kommunal, berättar hon.

Emma Andersson känner av att jämförelsen med kompisar kan vara stressande. Det är lätt att snegla på andra och tycka att de är duktigare. Ibland oroar hon sig för att inte betygen ska räcka till för det program hon helst vill gå. Men vilket det är vet hon ännu inte. Hon vill vara öppen för olika val. Killarna i klassen tänker kanske lite annorlunda, funderar hon.

– De kan säga att vissa yrken är "töntiga" och sånt, säger Emma Andersson och ser inte överdrivet imponerad ut.

Fler nyheter

Forskare slår larm om nätmobbning av chefer

2019-11-20

Skolledare och andra chefer utsätts för nätmobbning. Det var ett överraskande resultat i forskare...

Lärarutbildningen ses över

2019-11-20

Öka kopplingen mellan teori och praktik på lärarutbildning, mer metodik, fler akademiker till...

Pilotförsök med tre terminer

2019-11-20

Kortare sommarlov och tre terminer kan bli verklighet i vissa Enköpingsskolor nästa år....

Lösning med stöd av psykologer

2019-11-20

Det började som ett arbetsmiljöuppdrag – hälsan och trivseln dalade hos några av lärarna på en...

"Vi kan lära av varandra"

2019-11-20

Det är vanligt att jämföra resultat i finsk och svensk skola. Men varför stanna vid jämförelser?...