Nr 5/20 2020-10-23

Analys av klassresultat saknas ofta

När rektorer följer upp och utvärderar elevers resultat sker det på individ- och skolnivå. Och när enskilda elever behöver stöd sätts det in, ofta som en reaktion på en händelse. Men det är mycket sällsynt att stöd sätts in efter en analys av resultat på klassnivå. Det visar en ny granskning av Skolinspektionen.

Rektor systematiska kvalitetsarbete har varit föremål för Skolinspektionens granskningar vid flera tillfällen. Men med den granskning som nu är gjord, Resultatskillnader inom skolor, är det första gången som klassens resultat som är i blickfånget.
Elevers individuella resultat och skolors samlade resultat, är föremål för mycket statistik på såväl nationell som lokal nivå. Däremot är det mycket sällsynt att klassens kunskapsresultat tas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Trots att flera undersökningar pekar på skillnader inom skolor och mellan klasser. Till exempel tar Oecd upp det i sin analys av de svenska resultaten.

Ett skäl kan vara, menar Skolinspektionen, att just klassresultaten inte är så framträdande i lagstiftningen. Det man inte efterfrågar, uppmärksammas inte.
De senaste årens diskussioner om skolresultat har i stor utsträckning handlat om trygghet och studiero. När det brister, agerar rektorer snabbt på signalerna, visar granskningen. Extra resurser in, som till exempel mindre grupper och fler resurspersoner i klassrummet.
Det sätts också in om relationerna mellan lärare och elever inte fungerar, och läraren har bett om stöd för att kunna hantera klassen. Stödet ges i medarbetssamtal och /eller att en kollega eller en förstelärare går in och stöttar läraren. Stödet är, visar granskningen, ganska generellt.

Men stödet ges mycket sällan utifrån kunskap om klassernas resultat.
Skolinspektionens granskning gjordes på 23 grundskolor med årskurs 7 till 9 och omfattade svenska och matematik.
Den visade att mer än hälften av rektorerna inte hade en tydlig bild av hur elevernas resultat såg ut på klassnivå. Det är ovanligt, menar Skolinspektionen, att följa upp den genomsnittliga betygspoängen i olika ämnen och jämföra klassers resultat. Bilden av klassen får rektor genom att följa elevernas individuella kunskapsresultat. Det resulterar i ett analysarbete på elev- och skolnivå. Ibland också på ämnes- eller årskullsnivå. Men inte klassnivå.
Svaret kan vara, skriver Skolinspektionen i sin rapport, att det är känsligt att prata om undervisningens kvalitet i förhållande till elevers resultat. Det är något som Skolinspektionen sett tidigare också.
En rektor säger att hen medvetet inte analyserar klassresultaten, andra att analysen görs, men resultatet hålls inom skolledningen.

Det finns förstås goda, om än få, exempel i rapporten. På en av skolorna som har ett väl fungerande arbete, används klassens resultat som en självklar parameter när resultaten analyseras. Förutsättningen för det är en öppen och trygg atmosfär på skolan, för att skolledning och personal ska kunna diskutera undervisningens kvalitet.
För att det över tid ska vara möjligt att se mönster är det viktigt att undervisningens kvalitet och lärares kompetens kopplas ihop med kunskapsresultaten.

När nya klasser ska skapas, till exempel inför högstadiet, görs ofta ett gediget arbete att skapa väl fungerande undervisningsgrupper. Målsättningen att klasserna ska vara jämna och likvärdiga i sammansättningen. Man tar hänsyn till elevernas relationer för att försöka försäkra sig om studiero och trivsel. Stor vikt läggs vid elevers trygghet och trivsel, en grundförutsättning enligt många rektorer för att elevernas studier ska fungera bra.

Men det är sällsynt att elevernas resultat på nationella prov och betyg från årskurs 6 har betydelse för hur klasserna sätts ihop. En tredjedel av rektorerna svarar att man inte tar hänsyn till det.
Den klass som skapas inför årskurs sju är den som gäller för högstadiet. Det är ytterst sällan som en klass bryts upp för att skapa en bättre situation i klassrummet. I granskningen fann man att det hade skett en enda gång vid de granskade skolorna. Inför årskurs nio skapades en helt ny klass som en sista utväg när de flesta andra åtgärder hade prövats. Rektorn i den skolan dessutom en av dem som arbetat länge med att följa upp resultaten på klassnivå.
Ett annat resultat som granskningen gav, var också att på de granskade skolorna inte fanns några tydliga skillnader hur behöriga och obehöriga lärare används.
Kontinuitet och stabilitet för klassen framhölls som viktigare än den formella behörigheten. Här spelade lärarens erfarenhet en stor roll Ofta var det lärare, som, enligt rektorerna, bara hade några poäng kvar till en formell lärarexamen.
Alltså kunde en klass ha en obehörig lärare som undervisande lärare under hela högstadiet, medan grannklassen undervisades av en behörig. Men det var också vanligt att en lärare undervisade samtliga klasser i en årskurs.

Fler nyheter

Han satte SKR på kartan

2020-11-24

Nätverk för skolchefer, mer skolforskning, men framför allt att Sveriges Kommuner och regioner,...

Nya regler om tillgänglighet

2020-11-24

Nybyggda arbetsplatser ska vara tillgängliga för så många som möjligt, redan från början. Detsamm...

"Jag vill hellre vattna det goda än att leta fel"

2020-11-24

Hon släpper en boll i ena änden, personalen fångar upp den och ut i andra änden kommer något bra....

Samband mellan hög social status i skolan och god hälsa

2020-11-24

Grunden för en god hälsa läggs under barn- och ungdomsåren. Att främja hälsa tidigt medför vinste...

Den vuxne i rummet klarar samtalet

2020-11-24

I de riktigt svåra samtalen gäller det att behålla lugnet. Som chef bör du vara saklig, korrekt o...