Nr 1/20 2020-02-07

Bättre löneökning än året innan

Sveriges skolledare fick en generell löneökning med 4,3 procent 2019. Bäst ökning fick rektorerna i Norrbotten med 6,3 procent. Bäst betalda är rektorerna i Stockholms län där medellönen 2019 låg på 60 600 kronor i månaden.

I slutet av januari publicerades Du och din lön 2020, och den följer med det här numret av Skolledaren.

Det är åttonde gången som Sveriges Skolledarförbund genomför en löneenkät till sina yrkesverksamma medlemmar, som har en e-postadress. Svarsfrekvensen är mycket hög, 77 procent och det är månadslönen i oktober 2019 som redovisas.

Årets löneökning är högre än 2018, då den var 4,1 procent.

Sveriges Skolledarförbund delar in landet fortfarande i län, och i år fick Norrbotten den största löneökning av alla med 6,3 procent (i fjol 3,4 procent). En Norrbottensrektor tjänade i genomsnitt 52 700, mot rikets snitt på 54 900.

Lägst löneökning fick rektorerna i Blekinge med 3,1 procent.

I Stockholms län låg löneökningen på 4,2 procent, nästan som landets snitt. Här är å andra sidan rektorslönerna högst. Snittet är 60 600 kronor i månaden. Lönerna i Stockholm varierar mellan 49 000 och 70 000 kronor i månaden.

Rektorerna i gymnasieskolan tjänar i snitt 55 100 kronor, i grundskolan 53 300 och i förskolan 49 700. I folkhögskolan tjänar rektorerna 53 500.

Högsta lönerna återfinns bland skolchefer, förvaltningschefer, avdelningschefer och motsvarande med en snittlön på 59 500.

Rektorerna i kommunala förskolor tjänar drygt 4 000 kronor mer än sina kolleger i fristående förskolor, 49 500 respektive 45 300. I grundskolan är förhållandet omvänt, där tjänar den fristående rektorn 55 200, mot 54 400.

Kommunala rektorer i gymnasiet tjänar i snitt 1 000 kronor mer än motsvarande i friskolorna, 55 300 mot 54 300 kronor.

Ett resultat i årets enkät är att löneskillnaderna mellan män och kvinnor har ökat, till männens fördel. En tidigare skillnad på en procent har nu blivit 3,6 procent.

- Det är en tråkig utveckling, säger Monika Elowson, ansvarig för Sveriges Skolledarförbunds löneenkät. Tidigare avvek förbundet positiv jämfört med andra förbund.

Årets enkät innehöll också en fråga om det så kallade ansvarsavståndet.

Det är den skillnad i lön som en skolledare har i jämförelse med lönen för den högst betalde läraren som skolledaren själv lönesätter.

Begreppet ansvarsavstånd lanserade för ett par år sedan av Sveriges Skolledarförbund när förbundet noterade att många lärare genom olika karriärreformer fått betydliga lönelyft. I höstens enkät fanns därför en fråga om ansvarsavståndet. Farhågan, att ansvarsavståndet är alldeles för litet eller kanske inte finns alls, besannades.

Sveriges Skolledarförbund rekommenderar att ansvarsavståndet mellan lärarna och dess chefer ska vara minst 25 procent. I kronor är rekommendationen 5 000 kronor mer för biträdande rektorer, och 10 000 för rektorer.

Enkäten visar att skillnaden i lön var 5 000 kronor eller mindre för drygt tvåtredjedelar av biträdande rektorerna.

För 16 procent av skolledarna totalt fanns ingen skillnad alls och flera tjänade till och med mindre än de bäst betalade lärarna.

Av rektorerna hade 62 procent ett ansvarsavstånd som var mindre än rekommenderade 10 000 kronor.

- Vi kommer att följa den här frågan noga, säger Monika Elowson. Det var också den fråga som vi fick mest kommentarer kring.

Det finns dock flera glädjeämnen i årets resultat.

Antalet skolledare som arbetar övertid har minskat överlag. Fortfarande är det dock sju procent som arbetar mer än tio timmars övertid.

Men färre än tidigare år arbetar mellan fem och tio timmar över, en minskning jämfört med 2018 med två procentenheter. Fler skolledare som sällan arbetar över har ökat, liksom de som arbetar en till fyra timmar extra i veckan.

Antalet skolledare som har fler än 50 direkt underställda fortsätter att minska. Förra året var det nio procent, jämför med elva procent 2018 och tolv procent 2017.

En fråga som förbundet, inte minst förhandlarna i rådgivningen, drivit hårt är vikten av att ha chefsförordnande. Andelen skolledare som har ett tidsbegränsat chefsförordnande minskar.

- Det är viktigt att ha ett förordnande som chef, inte minst för att det finns inga garantier annars att få behålla sin lön vid en eventuell omplacering, säger Monika Elowson. De allra flesta har tagit jobbet som rektor, man ska vara anställd på den befattning man har.

Frågan om chefsförordnande är också med i de yrkanden som Akademikeralliansen lämnade över till Sveriges Kommuner och regioner, SKR, och Sobona inför årets avtalsförhandlingar.

Rekommenderade ingångslöner lönar sig

2 500 kronor mer i månaden. Så mycket tjänar den som använt Sveriges Skolledarförbunds rekommenderade ingångslöner, visar årets enkät.

Jobbet blir nog ditt. Nu återstår en förhandling om lönen. Men hur mycket ska jag begära?

För att ge en vägledning tar Sveriges Skolledarförbund sedan ett antal år, fram rekommenderade ingångslöner. De baseras på förbundets lönestatistik, kunskap om branschen och hur löne- och rekryteringsläget ser ut i landet. Se ingångslönerna som ett golv, rekommenderar förbundet. Lönen kan bli ännu högre.

I årets enkät fanns en fråga med om medlemmarna använt ingångsvärdena vid en ny tjänst. Den som gjort det hade fått 2 500 kronor mer i månaden.

Här är årets värden:

  • Rektor Storstockholm 65 000 kr/mån
  • Rektor övriga landet 55 000 kr/mån
  • Biträdande rektor Storstockholm 55 000 kr/mån
  • Biträdande rektor övriga landet 52 000 kr/mån

Stora löneskillnader oroande

- Det är en bra löneökning sedd över landet, kommenterar förbundsordförande Matz Nilsson årets löneenkät.

4,3 procent i genomsnitt. Det är en bra löneökning, konstaterar Matz Nilsson.

Men det finns några saker i årets resultat som oroar.

Det gäller att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar. Tidigare har förbundet haft jämna löner könen emellan.

- Ökningen måste vi analysera noggrant, säger han.

Matz Nilsson är också oroad att ansvarsavståndet mellan chefer och de lärare som de lönesätter är alldeles för litet eller till och med är inverterat – lärare tjänar mer än sin närmast chef. Han ser att det drabbar framför allt biträdande rektorer.

Syns ingen skillnad i lönekuvertet när man tar på sig ett arbetsledande uppdrag med ett betydligt större ansvar, ja, då blir det svårt att rekrytera skolledare.

- Det här måste huvudmännen ta på allvar.

Samtidigt pekar Matz Nilsson på de positiva trenderna i löneenkäten. Övertiden minskar liksom att antalet underställda en skolledare har.

Fler nyheter

Bättre löneökning än året innan

2020-02-07

Sveriges skolledare fick en generell löneökning med 4,3 procent 2019. Bäst ökning fick rektorerna...

Tre frågor...

2020-02-07

…Peter Stenberg som i mars blir ny vd för Riksföreningen Teknikcollege Sverige. Han är idag rekto...

Assistenter inte bara positivt

2020-02-07

Lärarna har fått mer undervisningstid - anser sig inte avlastade. Nio tusen lärarassistenter. Så...

Elevinflytande - till vems och vilken nytta?

2020-02-07

Elevinflytande är mångtydigt och lärare, elever men även andra med intresse för utbildning och...

Forskning med goda resultat

2020-02-07

Om knappt en månad samlas runt 1 400 skolledare till Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg. Det...