Nr 4/20 2020-09-16

Lönen den viktigaste frågan

Klart besked i enkäten - men hot och våld ett växande problem

Lönen. Det är den enskilt viktigaste frågan för Sveriges skolledare. Det visar Sveriges Skolledarförbunds nya medlemsenkät som just har sammanställts.
Undersökningen visar också att Sveriges skolledare i allt mindre grad än tidigare år tycker att systemet med friskolor fungerar bra.

Inför de senaste kongresserna har Sveriges Skolledarförbund frågat sina medlemmar om en rad områden som är viktiga att arbeta med. Nu är det dags igen inför kongressen i april nästa år.
Skolledarnas löner har dominerat som den viktigaste frågan de senaste tio åren. Därefter är det frågor om arbetsvillkor, som arbetstid och arbetsbelastning, som är viktiga, följt av andra arbetsmiljöfrågor som hot och våld.
Sveriges Skolledarförbunds medlemsundersökning ger en snabb översikt om skolledarnas villkor i Sverige idag.

Antalet barn och/eller elever som i genomsnitt rektorerna ansvarar för har ökat de senaste åren till 380, antalet var 358 2014 och 345 2014.
Medeltalet för antalet medarbetare där rektor har ett direktansvar har minskat något, till 36 från 37,7 personer för tre år sedan. Däremot har antalet enheter som rektor ansvarar för ökat, från 2,9 till 3,2 i genomsnitt.
En förbättring har skett när det gäller att ha en ställföreträdare som går in vid behov. Det har idag 73 procent av rektorerna, jämfört med 63 för tre år sedan.
Ett växande problem för landets skolledare är hot och våld. Nästan var tredje medlem, 30 procent, har under de senaste tre åren blivit utsatt för hot och våld av elever, personal eller någon annan där det finns en koppling till rektors yrkesutövning. För tre år sedan var siffran 27 procent. Hot och våld förekommer mer i grundskolan än i gymnasiet och förskolan. Lite fler kvinnor, 32 procent, än män, 25 procent, har varit utsatta.

Det är ännu fler som har utsatts för kränkning i sin roll som skolledare, 40 procent av skolledarna har utsatts. Det är första gången som förbundet specifikt vill belysa kränkningar.. Fler också här i grundskolan än i för- och gymnasieskolan och fler kvinnor, 43 procent. Kränkningarna sker framför allt i fysiska möten, men också genom sociala medier. 16 procent har blivit utsatta för otillbörlig påverkan till exempel i anslutning till betygssättning. Det är vanligare på gymnasieskolan än i övriga skolformer.

Vem är det då som hotar och kränker?
Det är framför allt andra personer än elever och personal, 63 procent som svarar för kränkningarna.
Enskilda elever står för 33 procent, två eller flera elever för 14 procent. 25 procent av skolledarna uppger att det är personal som utsätter dem för hot och/eller kränkningar.
Stödet från huvudmannen i hur man hanterar hotfulla situationer behöver bli betydligt bättre. Mindre än hälften, 42 procent, tycker sig få stöd, medan 44 procent saknar det. Det är dock en förbättring med 10 respektive 11 procentenheter jämfört med tre år sedan.

Den nya medlemsundersökningen visar också på en ökande förtroendeklyfta mellan rektorerna och de lokala politikerna. 2017 ansåg 46 procent av rektorerna att de hade förtroende för utbildningspolitikerna i den egna kommunen, i år var det 38 procent. Samtidigt känner medlemmarna ett minskat förtroende för dem som verksamhetsansvariga från politikernas sida. Från 60 procent 2017 till 51 procent 2020.
Det är dock en bättre siffra än för sex år sedan, då bara 45 procent ansåg att politikerna hade förtroende för dem.

På plussidan kan man dock se att rektorerna tycker att kommunikationen mellan beslutsnivåerna i huvudmannaorganisationen är tät, öppen och förtroendefull. En ökning till 44 procent, från 22 procent 2014 och 36 procent 2017.
Tre av fyra rektorer tycker sig ha det formella mandat som behövs för att fatta beslut. Det är något färre än för tre år sedan, då motsvarande siffra var 82 procent.
Att styra sin enhets inre organisation (precis som skollagen ger rektor mandat att göra) har 86 procent av rektorerna möjlighet till. Nästan exakt lika många som för tre år sedan.
Sveriges Skolledarförbunds medlemmar har också gett sin mening om bland annat om huvudmannaskapet och fristående skolor.
Hälften av rektorerna tycker att staten borde ta ett tydligare ansvar för garantera resurserna till grundskolan och att staten bör ta tillbaka arbetsgivaransvaret för grundskolan anser 43 procent. Motsvarande siffror för gymnasieskolan är 30 respektive 26 procent.
Men helt klart är att en stor majoritet, 82 procent av skolledarna, tycker inte att skolan har tillräckliga resurser att klara sitt uppdrag. Det är 12 procentenheter mer än för tre år sedan.

Är det viktigt tycker landets skolledare, att elever och föräldrar kan välja skola? Ja, tycker 17 procent 2020, mot 42 procent för tre år sedan.
Och det är betydligt färre nu än 2017 som tycker att systemet med fristående skolor fungerar bra, 9 procent jämfört med 48 för tre år sedan och 54 2014. Här är skillnaden stor mellan kommunanställda jämfört med anställda i privat verksamhet: 6 procent jämfört med 46 procent.

Fotnot

67 av de som svarade på enkäten är kvinnor och nio av tio är födda före 1980. I de flesta frågor fanns det dock inte någon tydlig skillnad i svaren mellan 40+ och yngre. Samma sak gäller för kvinnor och män. 84 procent av de svarande arbetar i kommunal sektor. Nära 80 procent är rektorer eller biträdande rektorer.

Matz Nilsson: Lönen vår främsta prioritet

Lönen – det är den viktigaste frågan för förbundsordförande Matz Nilssons medlemmar.
- Det handlar mycket om att ansvarsavståndet har försvunnit, och till och med blivit det omvända – att lärare tjänar mer än sin närmaste chef, säger Matz Nilsson.

Medlemsundersökningen är precis sammanställd och det återstår att analysera svaren ytterligare. Många frågor är nya i årets undersökning och det kräver fortsatt genomlysning av enkäten.
Men det står klart att tidigare års frågor – lön och anställningsvillkor - är oerhört viktiga för Sveriges Skolledarförbunds medlemmar.
- För tre år sedan var arbetsmiljön i topp. Och det är mycket viktigt att vi fortsätter driva frågan om förbättrade arbetsvillkor hårt opinionsmässigt.

Att lönefrågan nu återigen är den viktigaste handlar alltså mycket om ansvarsavståndet.
Matz Nilsson tar också fram svaren som handlar om skolledarnas förutsättningar att driva det nationella uppdraget.
- Vi ser att villkoren har försämrats. Det är mycket allvarligt, säger han.
Matz Nilsson ser också hot och våld som ett viktigt område att arbeta med.
Enkäten ger vid handen att fler skolledare utsätts för hot än tidigare år. Och i årets enkät är en fråga om kränkningar med för första gången. Nästan hälften av de medlemmar som svarade, 40 procent, har under de senaste åren utsatts för kränkningar. Framför allt av någon annan, alltså inte av elever och personal, som rektor har mött i sin yrkesutövning.

När det gäller hot och våld, har Sveriges Skolledarförbund vänt sig till regeringen med en begäran att också rektorer ska innefattas i den lagstiftning till särskilt skydd för vissa yrkesgrupper, liknande den som nu gäller för blåljuspersonal. Att till exempel hot ska ses som särskilt allvarligt när det drabbar en skolledare i sin yrkesutövning.

Svaren när det gäller skolmarknaden och elevers rätt att välja skola, har förändrats i år jämförts med tidigare. Det kräver ytterligare analys, menar Nilsson.
Men det viktigaste uppdraget har han fått: arbetet med skolledarnas löner har högsta prioritet också den kommande kongressperioden.

Fler nyheter

Lönen den viktigaste frågan

2020-09-16

Klart besked i enkäten - men hot och våld ett växande problem

Är vår krisberedskap god?

2020-09-16

Hur mår samhällets krisberedskap? Sociologiprofessor Erna Danielsson ser ett glapp mellan hur...

"Jag var nyfiken på hur det var att jobba privat"

2020-09-16

Efter 22 år som rektor i den kommunala världen tog Roy Jörgensen steget till den privata. Han...

Nu går tåget - är alla med?

2020-09-16

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv, både från statligt och...

Gå rektorsprogrammet på sju ställen

2020-09-16

Nästa höst kan du välja att läsa rektorsprogrammet på sju lärosäten. Det bästa utbildningarna...