Nr 4/20 2020-09-16

Nu går tåget - är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv, både från statligt och kommunalt håll. Nya riktlinjer och direktiv som innefattar och kräver någon form av förändring i verksamheten, vilket gör att verksamheterna är i konstant förändring.
Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser?

"Välkomna allihopa, hoppas att ni har hunnit ta del av arbetsplanen som jag mailade till er. Där står det vad vi ska göra nu under de här tillfällena". Det är rektor som hälsar sina medarbetare välkomna till en planerad kompetensutvecklingsinsats.
Medarbetarna sitter i mindre grupper runt olika bord och man ser att några har förberett sig och tagit med anteckningsblock och penna. Det finns kaffe, frukt och skålar med godis framdukat. Några av medarbetarna är nyanställda och rektor tar sig tid att presentera dem för hela personalgruppen och hälsar dem välkomna.
"Det har ju kommit en granskningsrapport från Skolinspektionen som visade att det fanns brister på det här området, så vi behöver hantera det tillsammans och det ska vi göra nu. Vi kommer börja med att gå igenom vad som står i skollagen och i våra styrdokument".
Rektor har förberett en powerpoint och lägger mycket tid på att gå igenom varför de alla träffas och varför detta är i fokus just nu. Samsyn, erfarenhetsutbyte, kollegialt lärande och likvärdighet är begrepp som finns med i rektors resonemang.
Några av medarbetarna viskar till varandra, andra lyssnar medan någon försöker kväva en gäspning.
Det här är en faktisk situation från en av de forskningsstudier som bedrivits om rektors hantering av ny policy i utbildningssektorn.
Uppstarten av ett utvecklingsarbete är förstås viktig och här synliggörs att rektor lägger mycket tid på att berätta varför, men också hur utvecklingsarbetet ska genomföras. Kanske känns situationen igen, det är lite trögstartat och alla medarbetare är inte engagerade till max.
Ofta sker liknande uppstarter sent på eftermiddagen, efter att barn och elever har gått hem, vilket inte alltid bidrar till större engagemang och fokus hos medarbetare. Rektorer lägger mycket fokus på uppstarten av ett utvecklingsarbete, vilket är en betydelsefull strategi när medarbetare står inför en utvecklingsfas som ska startas upp (Håkansson & Sundberg, 2019). Men det finns också andra strategier att använda sig av för att få igång ett utvecklingsarbete och lyckas med att få med sig alla medarbetare. Strategier som enligt forskning visat sig effektiva för att få med alla medarbetare i förändrings- och utvecklingsarbeten.

Alla medarbetare bär med sig erfarenheter och föreställningar som spelar roll och på olika sätt påverkar deras förväntningar och engagemang, men som också sätter ramarna för vad som är möjligt.
När rektorer hanterar en ny policy tillsammans med sina medarbetare, använder de erfarenheter och förväntningar, både individuella och kollektiva, för att genomföra förändringsarbetet och få med medarbetare på tåget (Hildén, Löfdahl Hultman & Bergh, 2019; Löfdahl Hultman, Hildén & Bergh, 2018).
De kollektiva erfarenheterna innefattar den skolkultur som enheten bär, men också den tradition som skolformen inbegriper. Individuella erfarenheter handlar om både professionella och personliga erfarenheter, exempelvis från när man själv gick i skolan.
Förväntningar som rektorer använder i hanteringen av ny policy innefattar de statliga ambitioner som skrivs fram i policydokument, men även individuella ambitioner som rektor bär på, till exempel baserat på ett specifikt utvecklingsfokus i verksamheten.
Om det finns betydande skillnader mellan de erfarenheter och förväntningar som rektor bär på och de erfarenheter och förväntningar som finns hos medarbetarna, kan det försvåra utvecklingsarbetet.
Finns det exempelvis en stark övertygelse hos lärare att mobiltelefoner stör undervisningen, kommer det krävas mycket fokus och engagemang från rektor för att kunna få den medarbetaren att se fördelarna och konkreta tillvägagångssätt för hur mobiltelefoner kan bidra till elevers lärande under lektionstid.
Medarbetare bär också med sig ambitioner kring vilket typ av verksamhet de vill åstadkomma och bedriva tillsammans med barn och elever. Det kan exempelvis för förskollärare handla om att som vuxen inte gå in och styra leken utan låta barnens intresse styra. Ska då ny policy hanteras som innebär en mer styrande roll som förskollärare inom ramen för undervisningen, medför det utmaningar för rektor att motivera medarbetarna att förändra sitt sätt att agera tillsammans med barnen.
Erfarenheter och ambitioner som medarbetare bär med sig behöver beaktas när nya riktlinjer och direktiv ska införas, så att det nya inte upplevs som att det är i motsattsförhållande till medarbetares föreställningar om en god pedagogisk verksamhet. Det uppstår lätt oro i leden om det förändrade nya är för långt ifrån det gamla sättet att göra på.
Rektorer beskriver ofta de nya riktlinjerna med ord och begrepp som är väl förankrade och som medarbetare känner igen (Hildén, Löfdahl Hultman & Bergh, 2019; Löfdahl Hultman, Hildén & Bergh, 2018), vilket är en framgångsrik strategi för att få med alla på tåget. Erfarenheter och föreställningar, liksom ambitioner och visioner, kan vara både individuella och kollektiva. Här gäller det för rektor att känna sina medarbetare och veta vad som gäller just dem.

I dagens politiska såväl som vetenskapliga debatt kring skola och förskola, är betydelsen av tillit mellan olika led framträdande, som exempelvis mellan rektor och medarbetare.
I dessa sammanhang är det inte blind tillit som kopplas till framgång, utan snarare frekvent återkoppling och uppföljning, där engagemang och nyfikna, genuina frågor som följer upp hur processen fortlöper, är centrala (Håkansson & Sundberg, 2019). Det handlar om att bjuda in till delaktighet, inflytande och ansvarstagande, och samtidigt vara öppen och nyfiken på nya lösningar, nya sätt att se på det som ska utvecklas och förändras.
Genom att rektorer uppmanar sina medarbetare att vara delaktiga och ger dem inflytande, så skapar det både känsla av tillit och ansvarstagande hos medarbetarna. Rektorer med en tydlig förväntan att medarbetare ska vara delaktiga påverkar hur rektorerna rent retoriskt bjuder in medarbetare till inflytande.
Tilliten visar sig då genom att rektorer kontinuerligt coachar sina medarbetare och utmanar dem i deras tänkande genom öppna frågor, men ändå utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
Coachning och handledning handlar om att synliggöra tyst kunskap, så att de erfarenheter och antaganden, kunskapsmässiga såväl som etiska aspekter, som ligger bakom handlingarna och görandet framträder. Det är också en framgångsrik strategi för rektorer att coacha sina medarbetare, ta reda på hur medarbetare tänker, men också få med dem i rätt riktning för förändrings- och utvecklingsarbetet (Hildén, 2020).
De mest framgångsrika rektorerna ställer höga krav och förväntningar, vilket också gör att medarbetarna på ett naturligt sätt tar sitt ansvar. Rektor ska alltså inte vara rädd för att utmana sina medarbetare vidare inom professionell utveckling och lärande.

Upplevelsen av att befinna sig i korstryck, som är ett sätt att beskriva den utsatthet som rektorer upplever, är vanligt förekommande hos rektorer. Rektor ska förhålla sig till många olika aktörer, alla med olika intressen i den verksamhet som rektor ansvarar för och leder.
Det handlar om vårdnadshavare som har sina barn i den verksamhet rektor ansvarar för, förvaltningsledning som ska stötta rektor men även se till så att rektor gör det som ska göras, medarbetare som rektor är chef för, och även övriga i samhället som inte alltför sällan har åsikter om den verksamhet som rektor leder. Från statligt håll ligger Skolinspektionen på och gör både regelbundna och mer spontana granskningar efter inkomna anmälningar.
I detta sammanhang av korstryck, från statligt håll så väl som från kommunalt håll, sker en kontinuerlig ström av revideringar och förändringar av riktlinjer, direktiv och policy. Här blir rektors ledarskap betydelsefullt.

Ledarskap handlar om kommunikation och hur man som ledare får andra att lyssna till vad man säger, att lyckas motivera andra att genomföra det som ska göras och driva utvecklings- och förändringsarbete där andra är de som utför jobbet.
Inom ramen för rektors kommunikativa ledarskap använder sig rektorer av fyra strategier: strukturera, utveckla, interagera och representera (Hildén, 2020). Strukturera och utveckla innefattas av att sätta tydliga ramar till exempel i en uppstartsfas och att coacha medarbetare under utvecklingsprocessens gång.
Interagera handlar om att skapa öppenhet och bjuda in medarbetare till delaktighet. Representera innebär att stå upp för skolformens tradition och kultur, där rektorer på olika sätt värnar om verksamhetens föreställning om en god pedagogisk verksamhet. Sammanfattningsvis handlar rektors kommunikativa ledarskap om att gå i främsta ledet, vara föredömlig inför andra, visa att det är möjligt och genomförbart, för att på så sätt få med sig de andra.
Vi vet sedan länge att förändrings- och utvecklingsarbete innefattar tre betydelsefulla begrepp: information, förutsättningar och motivation.
För att få medarbetare att göra på andra sätt, genomföra förändringar som de kanske inte kommit på själva, behöver rektor alltså bidra med adekvat information kring varför, vad, vem och hur saker ska göras. Medarbetare ska också ha rätt förutsättningar för att kunna genomföra det som ska genomföras inom ramen för förändrings- och utvecklingsarbetet.
Avslutningsvis, och kanske det allra viktigaste, är att rektor genom sina ledarhandlingar måste lyckas med att motivera medarbetare att genomföra det som ska genomföras.
Ingen av dessa tre begrepp innefattar ett universellt svar och lösningar som passar alla i alla lägen, utan var och en av dessa tre behöver individanpassas så långt det går.
Att känna sina medarbetares erfarenheter och ambitioner för framtiden handlar också om individanpassning, om empati och engagemang i de individer som medarbetarna är, men utan att för den skull tappa förmågan att utmana utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
Precis som tågkonduktören som är mån om att alla passagerare har tagit plats på tåget innan avgång, behöver även rektorer visa samma omsorg om sina medarbetare. Rektorn i artikelns inledning hade som vana att frekvent fråga sina medarbetare rätt ut: "Är ni med mig i resonemanget?" Det är ett sätt att fråga: "Är ni med...?"

Referenser:
Hildén, E., Löfdahl Hultman, A. & Bergh, A. (2018). Undervisning från svenska förskolechefers perspektiv: Spänningar mellan förväntningar och erfarenheter. BARN Forskning om barn och barndom i Norden. Tema: Undervisning i förskolan, 3–4, 147–162.
Hildén, E. (2020). Att hantera ny policy i förskolan – rektors kommunikativa ledarskap. I: O. Johansson & L. Svedberg (red.), Att leda mot skolans mål: Vägval och möjligheter (s. 275-288). Tredje upplagan Malmö: Gleerup utbildning AB.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2019). Utmärkt ledarskap i skolan: Forskning om att leda för elevers måluppfyllelse. Stockholm: Natur & Kultur.
Löfdahl Hultman, A., Hildén, E. & Bergh, A. (2018). I "larmrapportens" skugga: Om undervisning och kvalitet i förskolan. I: A. Löfdahl Hultman, C. Olin-Scheller & M. Tanner (red.), Berättelser: Vänbok till Héctor Pérez Prieto (s. 57–72). Karlstad: Karlstad University Studies.

Författaren

Ebba Hildén arbetar inom rektorsutbildningen vid Karlstads universitet med utvecklingsuppdrag i samverkan med skolledare, förvaltning och myndigheter. Hennes forskningsområde innefattar ledarskap och kommunikation, framför allt kring hur policyförändringar hanteras tillsammans med medarbetare.

Fler nyheter

Lönen den viktigaste frågan

2020-09-16

Klart besked i enkäten - men hot och våld ett växande problem

Är vår krisberedskap god?

2020-09-16

Hur mår samhällets krisberedskap? Sociologiprofessor Erna Danielsson ser ett glapp mellan hur...

"Jag var nyfiken på hur det var att jobba privat"

2020-09-16

Efter 22 år som rektor i den kommunala världen tog Roy Jörgensen steget till den privata. Han...

Nu går tåget - är alla med?

2020-09-16

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv, både från statligt och...

Gå rektorsprogrammet på sju ställen

2020-09-16

Nästa höst kan du välja att läsa rektorsprogrammet på sju lärosäten. Det bästa utbildningarna...