Nr 6/20 2020-11-24

Samband mellan hög social status i skolan och god hälsa

Grunden för en god hälsa läggs under barn- och ungdomsåren. Att främja hälsa tidigt medför vinster både för individ och för samhälle. Genom att arbeta med tidiga insatser minskas behovet av stöd senare i livet och därigenom skapas hälsa för framtiden.
I mina uppdrag som forskare och folkhälsoanalytiker utgör det folkhälsovetenskapliga perspektivet, med bärande begrepp såsom 'hälsofrämjande' och 'hälsans bestämningsfaktorer', en central utgångspunkt. För att främja ungdomars hälsa behövs en djupare förståelse för ungdomars syn på sin hälsa och faktorer som påverkar hur de mår. Detta har jag intresserat mig för i min avhandling som jag disputerade med hösten 2020 (Joffer 2020). Social status i skolan och rökning är andra hälsorelaterade begrepp som lyfts fram i avhandlingen.

Även om jag ofta betonar att en god hälsa under barn- och ungdomsåren är central för en långsiktigt hållbar utveckling, vill jag understryka att detta inte på något sätt står i motsats till barns och ungas rätt att må bra här och nu.
Barnkonventionen, som blev svensk lag 1 januari 2020, framhåller att barn har rätt att göra sina röster hörda samt att de har rätt till delaktighet och inflytande. Att lyfta fram barnets perspektiv och lyssna till barns egen syn på sin livssituation, har varit en viktig utgångspunkt i min forskning. Jag har genomfört intervjuer med 58 flickor och pojkar i årskurs sju samt årskurs tre i gymnasiet i Falun.
Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur de ser på sin hälsa och sociala status i skolan. Därtill bygger avhandlingen också på enkätdata där en grupp ungdomar från Borlänge, Falun och Umeå besvarat frågor om exempelvis hälsa, självkänsla, familj, skola och levnadsvanor.
Frågorna besvarades i årskurs sju, åtta och nio samt årskurs tre i gymnasiet och möjliggjorde så kallade 'longitudinella' analyser. Det innebär till exempel att jag kunnat studera hur den självskattade hälsan för gruppen utvecklades under ungdomsåren.

Ungdomars hälsa debatteras förhållandevis ofta i svensk media där larmrapporter om psykisk ohälsa dominerar. Den psykiska ohälsan är ett stort folkhälsoproblem som inte på något sätt ska förminskas, men bilden kan också behöva nyanseras.
Samtidigt som självskattade psykosomatiska symptom är höga, kan vi också konstatera att en stor andel av ungdomarna i Sverige mår bra när de skattar sitt allmänna hälsotillstånd. Ser vi till siffor i Folkhälsomyndighetens studie 'Skolbarns hälsovanor', skattar ungefär hälften av alla 11-åriga flickor och pojkar i Sverige sin hälsa som 'mycket bra'. Slår vi samman 'mycket bra' och 'bra' så är det cirka 97 procent av pojkarna och 96 procent av flickorna som mår bra (Folkhälsomyndigheten 2018).
I takt med stigande ålder kan vi dock se att hälsan försämras. Dessutom uppstår en könsskillnad i hälsa, där pojkar i högre grad än flickor anger god hälsa. Denna utvecklig betonar vikten av tidiga insatser.

Den självskattade hälsan är ett viktigt mått. Om detta kan den vetenskapliga litteraturen vittna. Forskning visar nämligen att en låg självskattad hälsa innebär en ökad risk för både framtida sjuklighet och för tidig död (Fayers & Sprangers 2002). Den större massan av de longitudinella vetenskapliga studierna utgår från vuxna populationer, även om det finns studier som påvisar dess kraft redan under ungdomsåren (Hetlevik et al. 2020).
Eftersom det allmänna hälsotillståndet säger mycket om framtiden, är det också centralt att försöka förstå "vad" frågor om självskattad hälsa faktiskt mäter. Sådan kunskap är viktig för att kunna tolka resultatet av studier och för att förstå faktorer som är centrala för att ungdomar ska må bra.

I avhandlingen studerades självskattad hälsa genom frågan "Man kan må bra ibland och dåligt ibland. Hur mår du för det mesta?" med fem svarsalternativ från 'mycket bra' till 'mycket dåligt'. I Sverige och världen används olika formuleringar i frågor som mäter självskattad hälsa, vissa innefattar ordet 'må', andra 'hälsa'. Frågor riktade till barn och ungdomar i Sverige innehåller ofta ordet 'må'.
Resultat från intervjuerna visade att självskattad hälsa som undersöktes genom frågan "Hur mår du för det mesta?", fångade sociala, psykiska och fysiska aspekter. Relationer till familj och vänner, skolsstress och levnadsvanor var några av de faktorer som diskuterades. Frågan fångade med andra ord en multidimensionell och holistisk syn likt Världshälsoorganisationens definition av hälsa.

I slutet av intervjuerna, efter att ungdomarna hade resonerat om hur de mådde, fick de även svara på en fråga innehållande ordet 'hälsa'. Detta för att undersöka eventuella skillnader i ungdomars förståelse av 'mående' och 'hälsa'. Därigenom framkom att 'hälsa' primärt relaterade till levnadsvanor, en pojke i gymnasiet förklarade: "Hälsa för mig, det är mer hur jag liksom sköter kroppen, bara rent kemiskt. Om du förstår hur jag menar, bara hur kroppen mår, men inte hur jag själv mår som människa."
En lärdom av resultaten kring de olika frågeformuleringarna är att noga överväga vad som önskas fångas när vi ställer frågor till ungdomar. Jag ställer mig bakom Världshälsoorganisationens multidimensionella syn på hälsa, och menar därför att det tycks vara klokt att fråga ungdomar om hur de 'mår'. Skolorna med elevhälsans uppdrag kring elevhälsosamtalen en viktig mottagare av dessa resultat.
Därtill visade resultat från enkäterna att den självskattade hälsan försämrades från årskurs sju till nio, och att pojkarna skattade sin hälsa högre än vad flickorna gjorde vid samtliga mättillfällen. 50 procent av skattningarna förblev oförändrade från årskurs sju till årskurs tre i gymnasiet.

Social status är en faktor som är starkt sammankopplad med hälsa och som används för att förklara skillnader i hälsa. Forskning visar att varje steg upp i den sociala hierarkin, som ofta mäts genom socioekonomi (exempelvis inkomst eller utbildning), är associerad med bättre hälsa (Marmot 2002).
För ungdomar, som inte själva har någon socioekonomisk status utan istället ofta bedöms utifrån sina föräldrars status, tycks sambandet inte vara lika självklart (Goodman et al. 1997). Ungdomars vuxenblivande med ökande autonomi och minskat beroende av sina föräldrar har använts som en förklaringsmodell till detta. Parallellt med denna upptäckt har intresset för subjektiva statusmått (Goodman et al. 2001) där ungdomar själva kan skatta sin status växt, och samband med hälsa har påvisats.

I avhandlingsarbetet har social status dels studerats genom socioekonomisk status (föräldrars utbildningsnivå), dels genom en statusstege där ungdomarna fick skatta sin status i skolan på en tiogradig skala.
Genom enkäterna undersöktes samband mellan subjektiv social status i skolan, socioekonomisk status och självskattad hälsa hos gymnasieungdomar, medan intervjuerna användes för att skapa en förståelse för vad som bidrar till subjektiv social status i skolan.
Resultat från enkäterna påvisade en könsskillnad avseende social status i skolan, där pojkar i gymnasiet skattade sin status högre än vad flickor gjorde. Den självskattade hälsan i gymnasiet var positivt associerad med subjektiv social status i skolan, och högre steg på den subjektiva sociala statusstegen ökade sannolikheten för att rapportera högre självskattad hälsa. Däremot påvisades inget samband mellan föräldrarnas socioekonomiska status (utbildningsnivå) och ungdomarnas självskattade hälsa.

När social status undersöktes genom intervjuerna bekräftades statushierarkier i skolan. Faktorer knutna till genus, ålder, etnicitet och föräldrars ekonomi, samt förväntningar kopplade till utseende och beteende, var komplext sammanflätade och påverkade deras sociala position. Det framgick tydliga könsskillnader där både yngre och äldre flickor och pojkar uttryckte att de förväntades se ut och agera på ett visst sätt beroende på könstillhörighet.
Intervjuerna visade att ungdomar tvingas förhålla sig till ett komplext regelverk av normer som många gånger är snäva. En flicka i gymnasiet förklarade komplexiteten kring popularitet:

Vissa blir populära för att dom har pengar; och vissa för att alla är rädda för dom, eller liksom att man hänger efter dom så för att man inte vill bli osams med dom. Eller så är det för att man är väldigt trevlig och att folk liksom ser upp till en så.
Då normerna som styrde social positionering var snäva, behöver statushierarkiernas tänkbara negativa inverkan på ungdomars hälsa uppmärksammas. Normkritisk pedagogik kan vara ett sätt att arbeta med normstrukturer i skolan.

Med utgångspunkt i folkhälsovetenskapen och en preventiv ansats utgör också levnadsvanor under ungdomsåren en viktig fråga.
Även om tobaksrökningen bland ungdomar i Sverige minskar (CAN 2019) utgör den ändå en av de största påverkbara hälsoriskerna i Europa. Eftersom tobaksrökning vanligen utvecklas under ungdomsåren (Prokhorov et al. 2006) innebär det stora vinster för både individ och samhälle om vi kan förhindra att ungdomar börjar röka.
I avhandlingsarbetet användes enkätdata för att undersöka faktorer i årskurs sju som förutsäger rökning i årskurs tre i gymnasiet. Resultaten av analysen visade att en lägre självkänsla, en mindre negativ attityd till rökning och ett tidigt snusbruk i årskurs sju predicerade rökning i gymnasiet. Tidiga insatser kopplade till dessa faktorer tycks vara viktiga i det tobaksförebyggande arbetet under tonåren. Elevhälsan kan nämnas som en viktig aktör i det tobakspreventiva arbetet.

Sammanfattningsvis bidrar dessa studier till en ökad förståelse för ungdomars självskattade hälsa, sociala status och rökning. Dessa frågor utgör en viktig grund i det framtida hälsofrämjande arbetet.
Könsskillnader i självskattad hälsa och social status i skolan understryker behovet av genusperspektiv när det gäller förståelsen för faktorer som påverkar ungdomarna i deras dagliga liv.

Författaren

Junia Joffer arbetar som folkhälsoanalytiker vid Region Dalarna och forskar om ungdomars hälsa. Hon har en bakgrund inom folkhälsovetenskapen och ser hälsofrämjande insatser riktade till barn och ungdomar som nyckeln till ett blomstrande samhälle. Junia disputerade i september 2020 med sin avhandling Hälsa för framtiden: Självskattad hälsa och social status bland ungdomar.

Referenser

CAN (2019). Skolelevers drogvanor. Rapport nr 187.

Fayers, PM. & Sprangers, MA. (2002). Understanding self-rated health. Lancet, 359(9302), 187-8.

Folkhälsomyndigheten (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Grundrapport.

Goodman, E., Adler, NE., Kawachi, I., Frazier, AL., Huang, B. & Colditz, GA. (2001). Adolescents' perceptions of social status: development and evaluation of a new indicator. Pediatrics, 108(2), e31.

Goodman, E., Amick, BC., Rezendes, MO., Tarlov, AR., Rogers, WH. & Kagan, J. (1997). Influences of gender and social class on adolescents' perceptions of health. Arch Pediatr Adolesc Med, 151(9), 899-904.

Hetlevik, Ø., Meland, E., Hufthammer, KO., Breidablik, HJ., Jahanlu, D. & Vie, TL. (2020). Self-rated health in adolescence as a predictor of 'multi-illness' in early adulthood: A prospective registry-based Norwegian HUNT study. SSM Popul Health, 11(100604).

Joffer, J. (2020). Health for future: Self-rated health and social status among adolescents. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.

Marmot, M. (2005). Social determinants of health inequalities. Lancet, 365(9464), 1099-104.

Prokhorov, AV., Winickoff, JP., Ahluwalia, JS., Ossip-Klein, D., Tanski S. et al. (2006). Youth tobacco use: a global perspective for child health care clinicians. Pediatrics, 118(3), e890-e903.

Fler nyheter

Han satte SKR på kartan

2020-11-24

Nätverk för skolchefer, mer skolforskning, men framför allt att Sveriges Kommuner och regioner,...

Nya regler om tillgänglighet

2020-11-24

Nybyggda arbetsplatser ska vara tillgängliga för så många som möjligt, redan från början. Detsamm...

"Jag vill hellre vattna det goda än att leta fel"

2020-11-24

Hon släpper en boll i ena änden, personalen fångar upp den och ut i andra änden kommer något bra....

Samband mellan hög social status i skolan och god hälsa

2020-11-24

Grunden för en god hälsa läggs under barn- och ungdomsåren. Att främja hälsa tidigt medför vinste...

Den vuxne i rummet klarar samtalet

2020-11-24

I de riktigt svåra samtalen gäller det att behålla lugnet. Som chef bör du vara saklig, korrekt o...