Nr 1/20 2020-02-07

Täta byten av rektorer skapar oro

Byter rektorer jobb för ofta? Det frågan hörs allt mer i debatten om skolan. En undersökning från SKR pekar på att omsättningen är cirka 20 procent per år, samma som 2013. Skolverket planerar en ny studie under våren.

Många huvudmän har svårt att rekrytera och behålla rektorer. Vissa har stora problem med ruljangsen på rektorsposterna, med instabilitet som följd. I höstas lyfte Sveriges Skolledarförbund sin oro över detta i ett brev till utbildningsminister Anna Ekström.

En hake är det saknats färsk samlad statistik. Men nu ligger Skolverket i startgroparna för en ny analys, som är tänkt att publiceras senare i vår, uppger Nina Beer, undervisningsråd. Senast myndigheten djupdök i skolledarrörligheten var för fem år sedan. Den rapporten (Beskrivande data 2015) visade för det första att 80 procent av rektorerna läsåret 2014/15 hade arbetat som rektorer även föregående läsår. Det gällde både grundskolan och gymnasieskolan.

För det andra visade den att 25 procent av grundskolerektorerna, och 20 procent av gymnasierektorerna, hade bytt skolenhet mellan läsåren. Störst var omsättningen bland sfi-rektorer, där över hälften hade bytt skolenhet.

Kommunanställda rektorer verkar röra sig mer mellan skolor än rektorer hos enskilda huvudmän. Det kan delvis förklaras av att offentliga skolenheter oftare genomgår omorganisationer mellan läsåren, enligt Skolverket.

Rektorsbyten som beror på att skolan av olika skäl omorganiseras går knappast att undvika, menar Bodil Båvner, utredare på Sveriges Kommuner och regioner, SKR.

– Vår oro handlar mer om när omsättningen på rektorer bidrar till instabilitet. Då är inte siffran på hur många som byter det viktigaste, utan vilka effekter det kan få.

Bodil Båvners uppfattning är att rörligheten bland kommunanställda rektorer inte har ökat på senare år. Det bygger hon på en genomgång av SKR:s personalstatistik, som gjordes hösten 2019.

Den visade att i genomsnitt 80 procent av rektorerna under perioden 2013–2018 var kvar i samma kommun som föregående år. De övriga hade blivit rektorer i andra kommuner (cirka tio procent) eller lämnat sektorn (cirka tio procent). De hade till exempel gått till fristående skolor eller i pension.

Det gick dock inte att se om de kommunanställda rektorerna arbetade kvar på samma skola eller inte. Arbetsgivarnas registrering varierade för mycket mellan åren.

Det finns absolut skolor som byter rektor för ofta, anser Bodil Båvner, men det finns också de som är mycket stabila. Därför behöver huvudmännen bryta ner genomsnittbilderna.

– Som en del i sitt kvalitetsarbete behöver de undersöka vilka skolor som ofta byter rektor, och göra någonting där, säger hon. Det går också att få stabilitet i ledningen genom att ha goda system och strukturer på plats, som minskar återverkningarna av att en person i ledningen byts.

Undersökningar från Lärarförbundet och förbundets tidningar har också gett en övergripande bild av en ganska stabil omsättning på omkring 20 procent per år.

Oecd-studien Talis är en enkätstudie, där ett representativt urval av lärare och rektorer i 48 länder/regioner själva skattar sina upplevelser. Talis tittar bland annat på hur länge lärare och rektorer har arbetat på sin nuvarande skola. Omsättningen uttrycks som ett medianvärde, för att inte extremvärden ska påverka resultatet. I undersökningen 2018 ingick drygt 500 svenska rektorer.

Skolverket publicerade en delrapport förra året. Nästa ska släppas i mars.

Rektorernas anställningstid på nuvarande skola ligger på 2-3 år, enligt den senaste undersökningen. Det är kortare än i övriga nordiska länder och Oecd-snittet, men det finns en viss statistisk osäkerhet i jämförelserna mellan länder.

Drygt en fjärdedel av de svenska rektorerna svarar att de har för lite tid för pedagogiskt ledarskap. Tecknen på en hög rektorsomsättning och bristen på tid för pedagogiskt ledarskap blir tillsammans "en oroväckande signal för utvecklingen i den svenska skolan", enligt rapporten.

Frågan om rektorsomsättningen är ändå ganska ny i diskussionen om skolan, menar Bodil Båvner. Hon kopplar den till ett ökat fokus på lärarbristen och läraromsättningen. I utredningsbetänkandet häromåret om rektorers arbetssituation (Rektorn och styrkedjan 2015) nämns rektorsbytena inte alls, upptäckte hon i arbetet med SKR-undersökningen.

– Det tyckte jag var jätteintressant i sig. Kanske har frågan blivit mer aktuell inte för att verkligheten har förändrats så mycket, utan för att vi intresserar oss mer för rörligheten?

Därför slutar så många

Många rektorer slutar för att de inte får förutsättningar att göra ett jobb som de kan stå för, säger forskaren Linda Corin. De hinner inte ägna sig åt kärnan i arbetet.

Linda Corin, Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen, och hennes kolleger har gjort flera studier av varför kommunala chefer – bland annat rektorer – lämnar sina jobb. En gemensam nämnare är att organisationen inte gör vad den kan för att behålla dem, sammanfattar hon.

– Det handlar om brist på organisatoriska förutsättningar för att göra ett jobb som de kan stå för. De känner inte att det blir en bra verksamhet. Otillräckligheten tär också på den egna orken och hälsan.

Hon räknar upp ett antal organisatoriska brister, som leder till oönskad rektorsomsättning. En av dem är obalans mellan mycket ambitiösa mål och begränsade resurser. Rektorerna får inte heller tillräckligt med stöd och tillit från sin egen chef. De har alltför många underställda medarbetare, som ofta finns på geografiskt spridda enheter. Administrationen ökar utan att de får avlastning.

– Det finns lite plats för det professionella uppdraget, säger Linda Corin. Rektorerna får inte utlopp för de drivkrafter som gjorde att de en gång tog jobbet.

De flesta rektorer som byter jobb går till liknande uppdrag, i andra skolor, stadsdelar eller kommuner. De söker mer avgränsade arbetsuppgifter, färre medarbetare och större möjligheter att fokusera på kärnuppdraget.

I arbetet med sin avhandling (som lades fram 2016) studerade Linda Corin cirka 760 kommunala chefer. Inom skola och förskola slutade 22 procent under en tvåårsperiod.

Av de chefer som var kvar funderade mer än var tredje på att sluta, vilket kan problematiskt för både personerna och organisationen. Men det är viktigt att bryta ner genomsnittssiffrorna, anser hon. Det finns stora variationer mellan olika skolor.

– Idag är det nog fler som byter av missnöje idag, säger hon. Det är inget jag har studerat, men det är min hypotes.

"De måste få kunna ägna sig åt kärnan"

Omkring femton procent av medlemmarna i Sveriges Skolledarförbund bytte jobb mellan 2018 och 2019, visar siffror från den årliga löneenkäten. Det är aningen färre än föregående år, men omsättningen är bekymrande, menar Matz Nilsson.

Bristen på stabilitet – det är den allvarligaste följden av täta byten på rektorsposterna, säger Matz Nilsson, förbundsordförande.

– Stabiliteten är avgörande för att kunna bygga en gemensam skolkultur, förändra och utveckla resultaten.

Nästan 4 000 medlemmar svarade på förbundets löneenkät hösten 2019 (svarsfrekvens 77 procent ) Av dem hade 269 personer (cirka 7 procent) bytt arbetsplats under det senaste året. Ytterligare 330 personer (8,5 procent) hade även bytt arbetsgivare. Det är en liten minskning från året före, då ungefär 17 procent svarade att de hade bytt arbete.

I snitt stannar alltså medlemmarna i drygt fem år på en arbetsplats. Men i praktiken är omsättningen på rektorer högre i vissa verksamheter. Den är också ett större problem i grundskolan än i gymnasiet, menar Matz Nilsson. Han tycker att minst fem års stabilitet är ett rimligt mål sträva efter.

– Vi vet att det tar åtminstone fem år för ett utvecklingsarbete att få ordentlig effekt.

Bakom ett beslut om att byta arbete ligger ofta en rad skäl. Man kanske flyttar, vill få högre lön eller söker nya utmaningar.

– Men min erfarenhet är att man framför allt söker bättre förutsättningar i relation till det ansvar och de befogenheter man har i sitt uppdrag, säger Matz Nilsson. Man vill hinna med det man ska och kunna sova gott om natten.

För att få bukt med omsättningen måste huvudmännen ge rektorer möjlighet att fokusera på kärnan i yrket, fortsätter han. Det lyfter förbundet också fram i professionsdeklarationen, En ledande profession, från 2019.

– För att bygga stabilitet måste vi till exempel bort från lokal målstyrning, där man lägger på rektorer uppgifter, som inte har med det nationella uppdraget att göra. Vi måste stärka professionens ansvar och frihet.

Matz Nilsson tycker att det finns tecken på att omsättningen på rektorer ökar, även om det inte syns i den senaste medlemsundersökningen. Han ser ett värre scenario framför sig nu när många skolor ställs inför sparbeting.

– Vi är inne i många kommuner, där man vill skära ner på overhead och ledning. Det skapar ökad belastning och gör det mindre möjligt för rektorer att prioritera kärnuppdraget. Det blir en negativ spiral, som riskerar att spä på omsättningen och minska stabiliteten.

Neddragningarna kan också beröra de biträdande rektorerna, en grupp som vuxit under flera år.

– Min bild är att den nog kommer att minska generellt.

"Utan spaning ingen aning"

Täta rektorsbyten innebär en risk för att skolutvecklingen avstannar. De kan minska stabiliteten och rasera goda strukturer och gemensamma förhållningssätt. De kan öka risken för betygsättning som inte följer styrdokumenten.

Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning av huvudmännens arbete för kontinuitet på skolor med många rektorsbyten (november 2019). I den ingår 20 huvudmän, kommunala och fristående, som hade en grund- eller gymnasieskola med minst tre rektorsbyten de senaste fem åren.

Rapporten visar bland annat att få av huvudmännen analyserar följderna av rektorsomsättningen. Ofta saknas strategier för stöd. Få följer upp behovet av introduktion för nya rektorer. De flesta jobbar inte strukturerat med teamtänkande för att minska sårbarheten när rektorer slutar.

Rapportens undertitel är "Utan spaning ingen aning".

Fler nyheter

Lokala beslut eller skollag?

2020-05-26

"Skurupfallet handlade inte om slöja eller inte - det är viktigare"

"Särskola - det mesta är som på en vanlig skola"

2020-05-26

Norrängsskolan är ett ovanligt personaltätt gymnasium. Alla elever har särskilda behov och...

Krav på statlig finansiering

2020-05-26

Rektorer i ett enormt korstryck och många uppgivna samtal med skolledare som vill sluta i ett...

Vem vill styra den svenska skolan?

2020-05-26

David Ryffé är verksam som lärare och forskare vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet...

Mer samarbete främjar eleverna

2020-05-26

Maria Stål Sundqvist, rektor i Sundsvall, efterlyser mer samarbete mellan skolan och socialtjänsten.