Nr 6/21 2021-12-07

"De är inte mogna att ta ansvar för skolan"

Huvudmännen är inte mogna ansvaret för skolan, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon. När de får kritik av Skolinspektionen känns de ofta inte vid konsekvenser av sina politiska beslut, utan puffar ansvaret ner på rektorerna.

I somras kritiserade Skolinspektionen Eskilstuna kommun för brister i en grundskola. Det handlade främst om elevers rätt till särskilt stöd.
Gunnlaugur Magnússon följde frågan med intresse, eftersom han har barn i den aktuella skolan. Han är docent i pedagogik vid Uppsala universitet, nu tjänstledig för att forska vid Universitetet i Oslo. Hans forskning handlar om bland annat inkludering, utbildningsreformer och marknadisering av skolan.
– Som forskare ser jag det som hände i Eskilstuna som ett skolboksexempel på hur huvudmännen inte är mogna sitt ansvar för skolan, säger Gunnlaugur Magnússon.
Den här skolan hade varit med flera om nedskärningar, framför allt av stödfunktioner, fortsätter han. Arbetsmiljöverket hade anmärkt på lärarnas arbetsmiljö.
– Så vems fel blir det då när Skolinspektionen riktar kritik mot skolans organisation av särskilt stöd? Jag menar att man måste se kritiken i det breda sammanhanget av nedskärningspolitiken som pågått.
Situationen är inte unik för Eskilstuna, betonar han. Budget i balans är generellt ett överordnat mål i kommunerna.

Debatten som följde handlade mest om den berörda skolan. Gunnlaugur Magnússon tycker att politikerna i hans hemstad pekade nedåt i organisationen. Ansvaret hamnade till slut på rektor och spillde över på lärarna.
– Det var nästan lite komiskt att en av de största politiska profilerna i stan ondgjorde sig på Facebook över hur eländig skolan var – som förälder alltså. Det var liksom ingen reflektion kring hur hans politik mot skolan hade påverkat situationen.
Samma mönster har han sett hos många andra huvudmän. Han kopplar det till samspelet mellan politiker, media och den allmänna samhällsdebatten.
– På något sätt blir det alltid en dramaturgi om den individuella skolan i medierna. Skolan ombeds kommentera kritiken, politikerna kommenterar kritiken, men då läggs ansvaret återigen på skolan. Det blir en spiral som går nedåt.
Ofta slutar det med att rektorn byts ut, medan förutsättningarna för övrigt är oförändrade.

Listor som rankar skolor är ett annat inslag i dramaturgin, som i Expressen (6/9-21) med rubriken "Sveriges 28 sämsta skolor". Den byggde på en rapport från Skolinspektionen om skolor med låg andel elever med godkända betyg i årskurs 9. En gemensam nämnare är, enligt rapporten, att de ligger i socioekonomiskt utsatta områden. Skolinspektionen slår fast att en majoritet av huvudmännen inte ger rektorerna det stöd som skolan behöver.
Det är bra att huvudmännens ansvar lyfts fram, anser Gunnlaugur Magnússon. Men han är starkt kritisk till rankinglistor och tycker att det är dags att göra upp med synen på utbildning som en vara på en marknad.
– Särskilt skolmyndigheternas deltagande i 'naming and shaming' måste kritiseras hårt. Det är på inget sätt hållbart vare sig för skolverksamheten eller de individuella skolorna och eleverna. Att pekas ut som de sämsta skolorna i landet leder definitivt inte till förbättringar på lång sikt.
Vore det bättre om staten tog över ansvaret för skolan? Det är en fråga för politiken, svarar Gunnlaugur Magnússon. Forskningen visar på en rad förändringar i likvärdigheten sedan 1990-talet, som delvis går att härleda till decentraliseringen och friskolereformen. Om likvärdighet fortfarande är ett mål, behövs någon form av centraliserat ansvar för finansiering och reglering av skolsystemet, anser han.

Men i dagens diskussion om förstatligande är många frågor är obesvarade. Ordet betyder en sak för exempelvis Liberalerna och en annan för Vänsterpartiet.
– Vad är det vi pratar om när vi pratar förstatligande? Det är där vi måste börja. Jag skulle helst se en politisk diskussion som specificerar precis vad man menar. Sedan kan man diskutera huruvida det vore en bra lösning på problemen eller inte.

Fler nyheter

Regeringen har andra planer för dialogerna

2022-12-01

Vi fortsätter med kvalitetsdialogerna. Det beskedet ger Skolverket även om regeringen i sin budge...

Svårt för alla att se om likvärdigheten ökat

2022-12-01

Har svensk skola blivit mer likvärdig med det särskilda statsbidraget som ska stärka likvärdighet...

Ibis ska ge eleverna mer stöd

2022-12-01

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och...

SPSM blir sambo med Skolverket

2022-12-01

Skolverket och SPSM sida vid sida. Härnösand är först ut, fler regionala kontor ligger i pipeline.

Hej då, Skolledaren - och välkommen tillbaka!

2022-12-01

Omslag 1966 Omslag 1966

Året var 1966 när Skolledaren såg dagens ljus och kom ut med sitt första nummer. Men utgivningsbe...