Nr 2/21 2021-04-08

Han slåss för de idéburna skolorna

Privat och offentligt ställs mot varandra i skoldebatten. Men det finns en tredje, idéburen sektor som förtjänar att lyftas fram. Det menar Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund.

ABF-husets karaktäristiska blåa fasad reser sig ut mot Sveavägen i centrala Stockholm. Entrén är öppen och upplyst men allt är pandemityst och stilla. Håkan Wiclander, studieombudsman och verksamhetschef, låser upp en av lektionssalarna där vi kan mötas på coronaanpassat avstånd. Han saknar huset som det brukar vara, en livlig mötesplats för studier, kultur och politiska samtal.
Som ordförande i Idéburna skolors riksförbund är han en röst för en grupp friskolor som han tycker förtjänar en framträdande roll i det svenska skolsystemet.
–Våra skolor har inga ägare som väntar på vinstutdelning och eventuella vinster går till att hålla kvalitet i undervisningen, det är vad vi vill.

Håkan Wiclander anser att grundtanken i friskolereformen, att skapa mer valfrihet och utrymme för olika typer av pedagogik, har förfelats. I stället dominerar stora skolkoncerner med vinst till ägarna som drivkraft. Han bedömer att regeringen har en tydlig vilja att bryta skolsegregationen. Men med en riksdagsmajoritet som inte vill ta itu med vinsterna i välfärden är det lättare sagt än gjort.
–Politiken försöker lappa och laga, och det räcker inte, säger han.
I linje med det är Håkan Wiclander kritisk till Likvärdighetsutredningens förslag om mer statlig styrning och kontroll av skolorna. Det är förslag som han anser missgynnar de idéburna skolorna. Risken är att mer styrning innebär nya tidskrävande pålagor som blir en administrativ börda för skolor med redan begränsade resurser.
–Det är bra att man vill minska segregationen men våra idéburna skolor vill inte ha någon ny regional skolmyndighet eller fler kontrollsystem med dokumentationskrav som tar tid och resurser från utbildningen. Våra skolor är ofta små, medan de marknadsstyrda skolorna har mer resurser till sådant, säger han.

Håkan Wiclander drivs av en viss optimism. Debatten om skolsegregationens baksidor är i full gång. Det ger förhoppningar om att fler ska få upp ögonen för den idéburna sektorn och de skolor han representerar.
–Jag vill inte direkt säga att det blåser medvind för våra skolor, men det "pustar" framåt.
När vi kommer ut från den ödsliga lektionssalen ser vi att några vuxenstuderande ändå är på plats. En ung kille lyser upp när en lärare förklarar en uppgift för honom. Det blir som en illustration av Håkan Wiclanders vision om utbildning som svar på framtidens utmaningar.

–Jag är en folkrörelsemänniska som ser hur skola och utbildning har haft en stor roll i Sveriges utveckling från fattigsamhälle till dagens välfärdssamhälle. Det är lika viktigt nu som då, säger han avslutningsvis.

Fotnot:

ABF Stockholm bedriver vuxenutbildning och SFI på tre platser, förutom i ABF-huset även vid Globen och Liljeholmen och har även ett dotterbolag, Elvira kunskapsutveckling, som arbetar med uppdragsutbildning.

Idéburna skolors riksförbund

Idéburna skolors riksförbund är branschorganisation för Sveriges idéburna friskolor. Organisationen vill tillvarata de idéburna friskolornas intressen och arbeta för en samhällsnyttig och icke-vinstutdelande skola präglad av mångfald och utveckling.
Förbundet arbetar med nationell opinionsbildning och är de idéburna friskolornas röst vid statliga utredningar och i samtal med politiska företrädare.
Källa: ideburenskola.se

"Vi lägger våra resurser på undervisning"

Små klasser och familjär stämning gör Freinetskolan Kastanjen populär. Rektor Maria Nordheden Gard är stolt över skolans starka förankring bland barn och föräldrar i Botkyrka.

Maria Nordheden Gard

Vi är en liten skola och är egentligen inte så intresserade av att växa, men vill gärna samverka med andra, säger Maria Nordheden Gard, friskolerektor på Kastanjen i Botkyrka. Foto: Peter Knutson.

–Min dörr står alltid öppen, jag är tillgänglig. Med ett personalansvar för över 50 personer blir man något av ett alltiallo, säger Maria Nordheden Gard, rektor på Freinetskolan Kastanjen i Norra Botkyrka.
Skolan ligger vackert i villakvarteret Slagsta, nära naturen och Mälaren. Skolan har funnits i drygt 25 år och är populär hos familjerna i området och i närliggande flerfamiljhusområden som Fittja, Alby och Hallunda.
Maria Nordheden Gard lyfter fram närhet och småskalighet som framgångsfaktorer i en befolkningstät kommundel. Hos Kastanjen kan eleverna gå hela grundskoleperioden, och det är vanligt att syskon söker sig hit.
–Den stora skillnaden mot de kommunala skolorna där jag arbetat tidigare är det gemensamma, samlingen, att vi som arbetar här drivs av samma grundvärderingar, säger Maria Nordheden Gard, som varit rektor sedan 2015. Innan dess var hon lärare på skolan.

Hon känner sig trygg med Kastanjens inarbetade position bland Botkyrkas skolor, en kommun där friskolor traditionellt haft en svag ställning.
–Vi vill vara inkluderade i kommunen. Med Botkyrka kommun har vi gått från att vara osynliga till att vi börjar få kontakt. Vi känner oss lite bortglömda men möter inget motstånd. Nu under pandemin har vi en bra samverkan med utbildningsförvaltningen, betonar hon.
Kastanjen har begränsad ekonomi. Prioriteringen är små klasser och skolan behöver relativt många ämneslärare för att täcka samtliga årskursers behov. Lönemässigt kan Kastanjen därför inte konkurrera med andra skolor i Botkyrka eller Stockholms stad.
–Men vi har andra fördelar som att det är nära till beslut och färre elever. De som vill arbeta hos oss söker sig hit för att de känner till oss och pedagogiken.
Enligt Maria Nordheden Gard nås även en idéburen skola som Kastanjen av debatten om vinstdrivna friskolor. Det är lätt att dra alla friskolor över en kam.
–På det stora hela klumpas vi ihop med vinstdrivande skolor. Men när föräldrarna kommer hit och ser de slitna lokalerna brukar de förstå att vi lägger våra resurser på undervisning och inte på flashiga saker.

Hon önskar att fler ska få upp ögonen för de idéburna skolornas särart.
–Jag kan känna att vi idéburna skolor är lite bortglömda i friskoledebatten och likvärdighetsutredningens förslag kring mer styrning och kontroll är oroande. Jag funderar om det skulle kunna gå att lösa med någon form av certifiering för idéburna skolor, men hur det ska fungera vet jag inte.
I somras inträffade en tragedi som präglat hela läsåret på Kastanjen. En av skolans elever, 12-åriga Adriana, sköts till döds vid McDonalds i närliggande Alby. En dramatisk händelse som utlöste en intensiv debatt om kriminalitet och gängvåld. Hos Kastanjen har mycket handlat om att skapa en normalitet i det svåra.
–Vi är en liten skola, alla här kände Adriana och hade en relation till henne. Jag kände direkt att det här fixar vi inte själva. När man sitter med sin egen sorg måste man ta hjälp, berättar Maria Nordheden Gard.

Skolan kopplade in svenska kyrkan och alla på skolan som önskat har fått samtalsstöd. En stipendiefond som hedrar Adriana har instiftats och på skolgården växer ett träd till hennes minne.
–Samtidigt måste skolan gå tillbaka till en vardag men för Adrianas allra närmaste vänner är det svårt, de bär på mycket sorg och ilska, säger Maria Nordheden Gard stillsamt.

Freinetpedagogik

Kastanjen i Botkyrka med cirka 200 elever är en F-9-skola med förskola. Skolan arbetar med freinetpedagogik där ansvar, kommunikation och demokrati är viktiga delar.

Den franske pedagogen Célestin Freinet (1896-1966) utformade en pedagogik som kallas verklighetspedagogik eller arbetspedagogik. Han ville skapa en skola där elever får uttrycka sig fritt och kan utveckla fantasi och skaparlust.

Fler nyheter

Beredskap för en ny organisering

2021-04-08

Oförändrade medlemsavgifter och förberedelse för en eventuell ny organisering – det är ytterligar...

Sju motioner till kongressen

2021-04-08

Statlig styrning Modersmålsundervisning Regionbidrag

Nästan alla i styrelsen får förnyat förtroende

2021-04-08

Ytterligare tre år - en fjärde mandatperiod. Det föreslår en enig valberedning att Sveriges...

Alla skolledare i ett förbund

2021-04-08

Det är ett av Matz Nilssons mål som ordförande nästa period

Så kan arbetsmiljön bli bättre

2021-04-08

Tydligare statlig reglering av rektorsuppdraget även på huvudmannanivå. Gör den nationella...