Nr 1/21 2021-02-09

Höjda löner i sämre takt

Löneutvecklingstakten bromsar in. Förra året fick Sveriges Skolledarförbunds medlemmar en löneökning i genomsnitt på 3,2 procent, en nedgång med 1,1 procentenhet jämfört med 2019. Ett resultat som förbundsordförande Matz Nilsson absolut inte är nöjd med.

2020 gick medelmånadslönen för skolledare genom 60 000-vallen för första gången. Det är skolledarna i Stockholm som i snitt tjänad 60 900 kronor. Skolledarna i Dalarna tog sig för första gången över en annan gräns, men betydligt lägre, 50 000 kronor i månaden. I snitt tjänade Dalarektorerna 51 100 kronor i månaden 2020.
Det är en skillnad på ett år med 117 600 kronor i jämförelse med Stockholmslönerna. Den skillnaden är, om det är någon tröst, något mindre 2020 än 2019, då den var 126 000 kronor.
Bäst löneökning av alla fick skolledarna i Uppsala län med 4,7 procent. Det gav en snittlön på 55 300. Sämst utveckling blev det för skolledarna i Kalmar län med 2,0 procent (snittlön 53 700). Den starkaste inbromsningen blev det för skolledarna i Örebro län, som 2020 fick en höjning med 2,7 procent (snittlön 54 600) jämfört med 6,0 procent 2019.
Sveriges Skolledarförbunds lönestatistik baseras på den löneenkät som förbundets yrkesverksamma medlemmar svarade på i höstas. Trots en hårt belastad höst, var svarsfrekvensen 74 procent, vilket måste anses mycket bra under rådande förhållanden.

Den minskning som skett av löneutfallet, bekymrar Sveriges Skolledarförbunds förbundsordförande Matz Nilsson:
- Vi är absolut inte nöjda. Särskilt inte ett år då förbundets medlemmar har tagit ett så stort ansvar för verksamheten i förskolan och skolan under rådande pandemi.
Det är fortfarande rektorer i den kommunala gymnasieskolan som har den högsta medelmånadslönen, 56 700. Löneutvecklingen var 3,1 procent. Skolledarna i den kommunala grundskolan hade en något mindre löneökning, 2,9 procent och deras löner är i snitt 800 kronor mindre i månaden än kollegerna på gymnasiet. Förskolans skolledare tjänade i snitt 50 600 i månaden, en ökning med 3,2 procent.
De biträdande rektorerna tjänade i snitt 45 800 i förskolan, 51 327 i grundskolan och 53 700 i gymnasieskolan.

För många rektorer, och framför allt biträdande rektorer, hamnar månadslönen nästan i paritet med de lärare som har högst lön. Så många som 17 procent av de biträdande rektorerna har till och med lägre lön än de lärare med högst lön som de lönesätter. Motsvarande siffra för rektorerna var tre procent.
Det så kallade ansvarsavståndet, skillnaden i lön mellan chefens lön och den lärare som har högst lön, är alltså obefintligt, eller till och med omvänt.
Högt anmärkningsvärt, menar Sveriges Skolledarförbund.
- Vi ser att ansvarsavståndet minskar mellan lärare och rektorer. En rektor bör enligt vår mening har 25 procent mer än den högst betalde läraren. Tyvärr ser vi att det avståndet minskar, säger Matz Nilsson. Det är upprörande.

Ansvarsarsavståndet som krymper i stället för ökar, kan få stora konsekvenser, menar Sveriges Skolledarförbund. Vem vill ta på sig det uppdrag som en rektorstjänst innebär om det inte lönar sig?
- Det kommer att leda till att yrket tappar i attraktivitet och det oroar mig mycket, säger Matz Nilsson.

Ansvarsavstånd

Ansvarsavstånd mätt i lön, mellan chef och den bäst betalde läraren, bör enligt Sveriges Skolledarförbund vara minst 25 procent. Så här ser det ut 2020:

Biträdande rektor
17 % har inget eller omvänt ansvarsavstånd (månadslönen är lägre)
28 % har 1 -2 999 högre lön
20 % 3 000- 4 999
13 % 5 000 – 6 999
17 % mer än 7 000

Rektor
3 % inget eller omvänt
9 % har 1 -2 999:- högre lön
13 % 3 000- 4 999
14 % 5 000 – 6 999
24 % 7 000 -9 999
36 % mer än 10 000

Den totala övertiden minskar något

Skolledare som aldrig eller sällan arbetar övertid ökade med tre procentenheter i fjol, jämfört med 2019, till totalt16 procent. Men skolledare som arbetar mer än tio timmar per vecka över, året runt, var dock konstant, visar lönestatistiken.

Skillnaderna i snittlön för de som aldrig arbetar över och de som gör det upp till 10 timmar i veckan skiljer sig dock inte mycket, endast en tusenlapp mer i lönekuvertet för den som arbetar mycket övertid.

Nästan alla skolledare, 86 procent har rätt att ta ut tid mot tid i sina avtal, men många har inte möjlighet till det, visar enkäten.

Färre underställda medarbetare

Antalet skolledare som har fler än 30 direkt underställda medarbetare har minskat med tre procentenheter mellan 2019 och 2020.Även de som skolledare som har tidsbegränsade chefsförordnande är färre än 2019. Antalet minskar nu för femte året i rad.

Grundskolerektor i friskolor tjänar mer

Av Sveriges Skolledarförbunds medlemmar som arbetar i fristående skolor, har de som jobbar i grundskolan i snitt den högsta lönen, 56 200. Tre hundra kronor mer i månaden än den kommunal kollegan. Gymnasierektorerna i friskolorna tjänar dock lite mindre i snitt, 55 000 kronor i månaden, vilket är 1 700 kronor mindre än den kommunala kollegan.

Region- och statsanställda tjänar lika

Medellönen för en regionalt anställd medlem var 53 200 och för en i statlig tjänst 53 600, vilket var 2 200 respektive 1 900 kronor lägre än snittet för samtliga skolledare i Sverige.

Fler nyheter

Beredskap för en ny organisering

2021-04-08

Oförändrade medlemsavgifter och förberedelse för en eventuell ny organisering – det är ytterligar...

Sju motioner till kongressen

2021-04-08

Statlig styrning Modersmålsundervisning Regionbidrag

Nästan alla i styrelsen får förnyat förtroende

2021-04-08

Ytterligare tre år - en fjärde mandatperiod. Det föreslår en enig valberedning att Sveriges...

Alla skolledare i ett förbund

2021-04-08

Det är ett av Matz Nilssons mål som ordförande nästa period

Så kan arbetsmiljön bli bättre

2021-04-08

Tydligare statlig reglering av rektorsuppdraget även på huvudmannanivå. Gör den nationella...