2021-04-08

Kampen för legitimation gav ny utbildningspolitik

Charlotte Baltzer Charlotte Baltzer
Charlotte Baltzer

Charlotte Baltzer är verksam inom rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. Hon har en bakgrund som undervisningsråd vid Skolverket samt som lärare och rektor inom gymnasiet och grundskolan. Hösten 2020 disputerade hon med avhandlingen Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi - en analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering.

Med en bakgrund som lärare, skolledare och fackligt engagerad har jag intresserat mig för hur utbildningspolitik, mediadebatt och forskning format synen på skolan och lärarkåren i Sverige under de senaste decennierna. Detta kom att bli utgångspunkten för ett avhandlingsarbete om lärarprofessionens villkor och utveckling. I fokus står lärarnas fackliga förbund som aktörer i debatten om den svenska legitimationsreformen (Baltzer, 2020).
I mars 2011 beslutade Sveriges riksdag i bred politisk enighet att införa legitimation för lärare och förskollärare (Rskr. 2010/11:171). Kravet på en legitimation hade förts fram från fackligt håll av Lärarnas Riksförbund (LR) sedan 1991.
Huvuddragen i reformen var att en statligt utfärdad legitimation skulle öka rättssäkerheten för barn och elever och att den skulle höja kvaliteten och statusen på lärarkåren. Vidare skulle legitimation vara en förutsättning för undervisning och betygsättning liksom för att tillsvidareanställas som lärare. Förslag om karriärsteg och tillsättning av lektorer i skolan utgjorde också delar av reformpaketet (Prop. 2010/11:20; SOU 2010/11:UbU5).

En ny skollag infördes som tydligare reglerade lärares behörighet samt att undervisningen skulle vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800).
Diskussionen om läraryrkets status och kamp för professionell överlevnad har pågått i media från 1990-talet och framåt mer eller mindre intensivt (Irenius, 2016-02-27, SvD). I forskningen framträder också bilden av en försvagad yrkeskår som genom decentralisering och effektivisering av offentlig sektor samt ökade krav på inflytande från övriga samhällsgrupper, förlorat handlingsutrymme och status.
Kommunaliseringen av den svenska skolan i slutet av 1980-talet, som markerade inledningen till en rad reformer, genomfördes i strid med lärarkåren och sågs som ett hot mot lärarprofessionens autonomi. De statligt reglerade lärartjänsterna och behörighetsreglerna avskaffades och skolledarna fick större makt att styra över lärarnas arbete (Ringarp 2011; Stenlås 2009).

Debatten om lärarprofessionen intensi¬fierades under 2000-talet som en följd av Oecd:s och Pisa:s rapporter om svenska elevers försämrade resultat (Wahlström 2015). Konsekvenserna av skolans förändrade styrning diskuterades inom båda politiska blocken om hur elevernas kunskapsnivåer skulle höjas och hur lärares professionella kompetens skulle stärkas (Dir. 2006: 31; Dir. 2006:140).
Vem ska ges rätten till inflytande över den kulturella och samhälleliga tradering och reformering som utgör skolans huvuduppgift: är det myndigheterna, föräldrarna eller yrkesutövarna och deras företrädare?
I avhandlingen beskrivs de intressen och konflikter som utspelat sig och som ständigt utspelar sig mellan aktörerna - lärarförbunden och staten - med både skilda och tidvis samstämmiga intressen.

I svensk utbildningshistorisk forskning framträder de fackliga lärarorganisationerna som delaktiga i de stora utbildningsreformerna under 1900-talet, samtidigt som reformeringen aktualiserat konflikter mellan två olika läraridentiteter och utbildningsvisioner: dels den äldre så kallade läroverkstraditionen med anor sedan medeltiden, dels folkskollärarkåren som växte fram från 1800-talet (Carle, Kinnander & Salin 2000; Persson 2008).
Detta har manifesterats till exempel genom att lärarkåren organiserat sig i olika förbund med skilda politiska ställningstaganden, alltmedan utbildningsväsendet transformerats: kyrkans makt ersattes av statens som så småningom fick konkurrens av marknaden i takt med globalisering och resultatkrav (Florin, 2010; Hallsén 2013; Lilja 2014; Persson 2008). Under 1990-talet intar lärarförbunden, LR och Lärarförbundet, emellertid en ny gemensam strategi och driver så småningom tillsammans bland annat kravet på en lärarlegitimation.
Ett forskningsfält som i mindre grad studerats både i Sverige och internationellt är hur lärares fackliga organisationer drivit professionsfrågor och opinionsbildning inom den samtida utbildningspolitiska debatten (Bascia, 2015; Lilja 2014; Segerholm 2019-11-19; Whorton, 2016).

Ambitionen med avhandlingen har således varit att empiriskt vidga ett forskningsfält som är förhållandevis lite undersökt. Källmaterialet har utgjorts av texter publicerade av lärar-förbunden i form av verksamhetsberättelser, lärarförbundens tidskrifter Skolvärlden och Lärarnas tidning, böcker utgivna av förbunden samt hemsidan Lärarnas historia. Det statliga materialet har i huvudsak utgjorts av riksdagsmotioner, utredningar och propositioner.
Diskussionen i dagspressen bygger på artiklar ur Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning. Såväl svensk som internationell forskning har använts med tonvikt på professionsforskning och läroplansteoretisk forskning.
Legitimationsreformens införande studeras som ett uttryck för en ideologisk process kopplad till utbildningsreformerna under de senaste decennierna. Den professionsteoretiska utgångspunkten är att professioner uppstår och går tillbaka beroende på yrkesgruppers förmåga att genom opinionsbildning få igenom krav som uttryck för politiskt och juridiskt erkännande och samhällelig status.

Legitimationen symboliserar ur detta perspektiv en statlig sanktion av yrkeskunnande och tillit från samhällets sida gentemot professionen (Abbott, 1988). Läroplansteorin och Lundgrens forskning bidrar med teoretiska begrepp om hur utbildning skapar och legitimerar samhälleliga styrkeförhållanden, och hur ideologier och tankemönster sätter ramar för utformandet av utbildningsväsendet vid en viss tidpunkt (Linden¬sjö & Lundgren 2000; Lundgren 1979). Uljens utveckling av läroplansteorin bidrar med perspektiv som innebär att utbildning måste studeras utifrån en rad nivåer, i synnerhet mot bakgrund av den neoliberala ideologins påverkan på utbildning med dess nya styrningsformer.

De teoretiska utgångspunkterna innebär att såväl lärarfacken som statliga institutioner, ses som både drivande och mottagande aktörer vilket möjliggör en problematisering av retoriska figurer och ideologier. Genom att studera utbildningsfrågor ur detta perspektiv öppnas möjligheten att se lärare inte självklart som styrda reproducenter av politiskt på förhand uppställda formuleringar (Uljens, 2018, Uljens & Elo 2019).
Vilka resultat och slutsatser framkommer då i studien? Och på vilket sätt är dessa relevanta inom utbildning?
Ett centralt resultat i avhandlingen är att lärarfackliga reforminitiativ såväl i ett samtidshistoriskt som i ett historiskt perspektiv, strävat efter att förbättra utbildningen och stärka lärarkåren som profession.
Från slutet av 1990-talet och framåt får fackförbunden genomslag i opinionsbildningen och vikten av en långsiktig gemensam utbildningspolitik blir tydlig i debatten. Med legitimationen ökade kraven på lärares ämnesutbildning och kompetens, och genom reformen aktualiserades forskningens betydelse inom utbildningsväsendet, vilket ledde till satsningar på fler lektorer i skolan, frågor som drivits fackligt under en tjugoårsperiod.

Sammanfattningsvis är slutsatsen således att det skett en viss reprofessionalisering av lärarkåren såtillvida att vissa strukturella och institutionella betingelser kan sägas vara uppfyllda. Genom den professionsteoretiska analysen har studien visat att de fackliga organisationernas strategier påverkade både den offentliga opinionen och den politiskt lagstiftande makten.
Ur ett läro¬plansteoretiskt perspektiv har ideologiska och juridiska ramar etablerats. Detta kan ses som ett resultat av en politisk konsensualism, som kännetecknade frågor om lärare och lärarutbildning från mitten av 2000-talet, under en period av lärarfacklig mobilisering på en enad front.

En förhoppning är att avhandlingen kan bidra till diskussionen om utbildningens villkor och att staten och huvudmännen ser vikten av att även framgent lyssna på lärarna. Detta är nödvändigt för att på allvar göra verklighet av den politiska retoriken om betydelsen av en stark lärarprofession med syfte att skapa hög kvalitet i undervisningen för alla elever.

Referenser

Abbott, A. (1988). The systems of Professions Andrew Abbot. Chicago: The University of Chicago Press.
Bascia, N. (2015). Perspectives on Teacher Unions: History, Discourse, and Renewal. I N. Bascia (Red.), Teacher Unions in Public Education: Politics, History, and the Future. New York: Palgrave Macmillian.
Baltzer, C. (2020). Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi. En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering. Doktorsavhandling, Vasa: Åbo Akademi.
Carle, T., Kinnander, S., & Salin, S. (2000). Lärarnas Riksförbund 1884–2000 Ett stycke svensk skolhistoria ur fackligt perspektiv. Stockholm: Informationsförlaget.
Florin, C. (2010). Lärarnas professionalisering. Hämtad från: http://www.lararnashistoria.se/article/lararnas_professionalisering
Hallsén, S. (2013). Lärarutbildning i skolans tjänst? En policyanalys av statliga argument för förändring. (Uppsala Studies in Education, No 133). Doktorsavhandling, Uppsala: Uppsala universitet.
Irenius, L. (2016-02-07). Bra lärare betyder allt. Svenska Dagbladet.
Kommittédirektiv 2006:31. Utredning om auktorisation av lärare. Stockholm: Regeringskansliet.
Kommittédirektiv 2006:140 Direktiv till Lärarutredningen – om behörighet och auktorisation (U 2006:07). Stockholm: Regeringskansliet.
Lilja, P. (2014). Negotiating teacher professionalism. On the Symbolic Politics of Sweden's Teacher Unions. (Malmöstudies in educational sciences, No 72). Doktorsavhandling. Malmö: Malmö University. Faculty of Education and Society.
Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: Stockholms universitetsförlag.
Lundgren, U.P. (1979). Att organisera omvärlden En introduktion i läroplansteori. Vällingby: Liber förlag.
Persson, S. (2008). Läraryrkets uppkomst och förändring En sociologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen ca.1800–2000. (Göteborg Studies in Sociology, No 33). Doktorsavhandling, Göteborg: Department of Sociology, University of Gothenburg.
Proposition 2010/11:20, Legitimation för lärare och förskollärare. Stockholm: Regeringskansliet.
Riksdagsskrivelse 2010/11:171 ang bet. 2010/11: UbU5 Legitimation för lärare och förskollärare. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Ringarp, J. (2011). Professionens problematik Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling. Doktorsavhandling, Stockholm: Daidalos.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2010/11:UbU5 Legitimation för lärare och förskollärare. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stenlås, N. (2009:6). En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformer. Stockholm: Finansdepartementet.
Uljens, M. (2018). Non-affirmative education theory and discursive institutionalism as possibilities for curriculum research – A foreword. Transnational Curriculum Inquiry, 2 (15), 1-3.
Uljens, M. & Elo, J. (2019). Reflecting refraction in higher education. Åbo Akademi University, Finland. I P. Sikes & Y. Novakovic (Red.), (in print). Storying the public intellectual. Commentaries on the impact and influence of the work of Ivor Goodson. London: Routledge.
Wahlström, N. (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerup.
Whorton, L. M. (2016). Teachers' Unions and Education Reform in Comparative Contexts. New York: Routledge.

Fler nyheter

Beredskap för en ny organisering

2021-04-08

Oförändrade medlemsavgifter och förberedelse för en eventuell ny organisering – det är ytterligar...

Sju motioner till kongressen

2021-04-08

Statlig styrning Modersmålsundervisning Regionbidrag

Nästan alla i styrelsen får förnyat förtroende

2021-04-08

Ytterligare tre år - en fjärde mandatperiod. Det föreslår en enig valberedning att Sveriges...

Alla skolledare i ett förbund

2021-04-08

Det är ett av Matz Nilssons mål som ordförande nästa period

Så kan arbetsmiljön bli bättre

2021-04-08

Tydligare statlig reglering av rektorsuppdraget även på huvudmannanivå. Gör den nationella...