Nr 3/21 2021-05-25

Krav på bra förutsättningar

En ny utbildningspolitisk policy, förberedelser inför en eventuell ny organisering och oförändrad medlemsavgift de kommande tre åren Det är några av resultatet av förbundets kongress som för första gången genomfördes digitalt.

I slutet av april genomfördes Sveriges Skolledarförbunds 22 kongress under två dagar. första gången digitalt.
Och med lyckat resultat. Tekniken fungerade som den skulle, inte minst omröstningarna.
Matz Nilsson omvaldes enhälligt till en ny tre årsperiod som förbundsordförande. I presidiet blev Erica Andrén, från region Värmland-Dalarna omvald till första vice ordförande och Daniel Söderberg, Småland-Blekinge, till andre vice ordförande. En post som han innehaft tidigare.
Den fråga som kanske engagerade mest var den nya utbildningspolitiska policyn. I den slår förbundet fast att de professionella ledarna i förskola och skola måste ges de rätta förutsättningarna för att kunna fokusera på sitt kärnuppdrag. Finansiellt överskott från fristående skolor ska inte kunna plockas ut som vinster utan ska återinvesteras i verksamheterna för att höja kvaliteten, det är kongressens bestämda mening.
Sveriges Skolledarförbund ska också aktivt följa och medverka i utredningen som ett statligt huvudmannaskap.

I sin proposition till kongressen hade förbundsstyrelsen föreslagit att ett nationellt skoldatasystem i form av en skolplattform ska införas. Där fick styrelsen bakläxa, digitala system för utbildning och administration i skolan behöver utvecklas så att det inte tar fokus från huvuduppdraget, menade kongressdeltagarna, men ville inte att det skulle preciseras.
Staten bör däremot ta ett ökat ansvar för skolans digitalisering.

Hot och våld mot skolledare blir alltmer vanligt. I policyns slår förbundet fast att skolledare måste innefattas i de yrkesgrupper (där till exempel blåljuspersonal finns) där det ses som särskilt allvarligt med hot och våld och där straffbestämmelserna måste skärpas.
Förbundsstyrelsen gavs grönt ljus för att fortsätta samtala med lärarfacken om en eventuell framtida organisering för alla landets skolledare. Samtalen ska ske utifrån de kriterier som förbundsstyrelsen fastslog i somras. Samtalen ska till exempel syfta till att skapa en starkare och mer professionell organisation än idag. Förbundet ska vara en fullvärdig medlem i samtalen och att de ska fokusera på medlemmarnas behov och inte på vad styrelser och kanslier kan ha för eventuella behov.
Kongressen förbundsstyrelsen mandat, om styrelsen anser det är nödvändigt, att återkomma till nästa kongress med ett förslag om ny organisering och om processen kräver det ge förbundsstyrelsen möjlighet att utlysa en ny kongress.

Medlemsavgiften ska vara oförändrad de kommande tre åren. För yrkesverksamma är det 335 kronor i månaden. Men om premien för inkomstförsäkringen ökar, fick styrelsen carte blanche att höja avgiften i motsvarande grad under kongressperioden.

Lön, miljö, rekrytering och inflytande...

Sveriges Skolledarförbunds vision att samla alla skolledare och vara det självklara valet för Sveriges viktigaste chefer, är gäller också för den kommande treårsperioden.

Följande mål antog kongressen för 2021-2024:

  • Lön – som ska motsvara ansvaret och komplexiteten i uppdraget,
  • Arbetsmiljö – skolledare ska ha förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt ledarskap,
  • Ledarskap – skolledare ska ha tillgång till kunskapsmässig breddning och fördjupning under hela karriären,
  • Rekrytering – Sveriges Skolledarförbund ska ses som det attraktiva förbundet för yrkesverksamma skolledare i förskola, skola, vuxenutbildning och andra utbildningsformer.
  • Inflytande och påverkan – skolledarna åsikter och erfarenheter ska tas tillvara för att påverka nationellt och lokalt utvecklingsarbete,

Nya hedersmedlemmar

En kär uppgift för kongressen är att utse hedersmedlemmar. Den här gången blev följande tidigare fackligt aktiva medlemmar utsedda: Leena Nystrand, Ragnar Larsson, Hans-Uno Andersson, Eva Bergman, Tom Haglund och Kurt Westlund.

Förbundsstyrelsen

Här är förbundsstyrelsen som tillträder den 1 juli:
Ordförande Matz Nilsson, Erica Andrén, förste vice ordförande, Värmland-Dalarna, Daniel Söderberg, andre vice, Småland- Blekinge, Maria Hahne, Norrbotten, Ellinor Häreskog, Västerbotten, Anders Ringård, Södra Norrland, Ulf Carlsson, Örebro län-Västmanland, Satu Harnesk, Stockholms län med Uppsala län, Kjell Sjöberg, Stockholms stad med Gotland, Anna Bäckbom, Södermanland-Östergötland, Kristina Ahlström, Västra Götaland Norra, Ulrika Gustafsson, Göteborgsregionen med Halland, samt Torbjörn Hanö, Skåne.

Namninsamling

Sveriges Skolledarförbunds namninsamling för ett nationell rektorslönelyft med drygt 2 000 namn lämnades till utbildningsminister i samband med kongressen. Förbundet upprepade sitt krav på en lönesatsning för Sveriges skolledare, som under de senaste åren inte fått ta del av lönesatsningen på skolans personal. Ansvarsavståndet måste öka, menar förbundet, annars finns det en stor risk att det blir en stor brist på skolledare i framtiden. Redan nu är omsättningshastigheten alldeles för stor enligt Sveriges Skolledarförbund.

Tack från ministern

Riskdagens talman, utbildningsminister Anna Ekström och generaldirektörerna för Skolverket, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten skickade sina hälsningar till kongressen och tackade Sveriges skolledare för en stor insats under pandemin. Josefine Fälth, ordförande för Sveriges elevkårer påminde att skolledarnas jobb är ovärderligt för landets elevkårer: ert arbete är viktigt och bra för dem, sa hon i sin hälsning.

Fler nyheter

Ingen förbättring på tio år

2021-09-15

28 skolor som i tio års tid har haft många elever som inte nått godkänt i alla ämnen, har under...

Mer tid till undervisning

2021-09-15

”Undervisningens kvalitet är viktig. Men undervisningstiden kan inte borträknas om eleverna ska n...

"Det är viktigt att vi skapar en vi-känsla"

2021-09-15

Jan Jämsä Jan Jämsä

Hälften av lärarna på Råsunda skolas mellanstadium är nya, och nästan hälften av eleverna. Arbete...

Målmedvetet arbete gav grön flagg

2021-09-15

Eleverna i årskurs 4-5 rensar ogräs och funderar på vad som ska odlas i pallkragarna. I skolträdgården odlas bland annat potatis, jordgubbar och rabarber. Foto Fredsbergs friskola. Eleverna i årskurs 4-5 rensar ogräs och funderar på vad som ska odlas i pallkragarna. I skolträdgården odlas bland annat potatis, jordgubbar och rabarber. Foto Fredsbergs friskola.

Fredsbergs friskola utanför Töreboda nominerades 2020 till Grön Flaggs utmärkelse Årets hållbara...

Problematisk skolfrånvaro - hur möter vi utmaningen?

2021-09-15

Tobias Forsell är filosofie doktor i pedagogiskt arbete. Han har en bakgrund som förskollärare oc...