Nr 1/21 2021-02-09

Många skolledare ligger nära utmattningssyndrom

I denna artikel berättar vi om bakgrunden till vårt treåriga forskningsprojekt ”Skolledares arbetsmiljö: Ett projekt om organisatoriska förutsättningar, stressrelaterad psykisk ohälsa, personalrörlighet och förbättringspotential”. Dessutom presenterar vi några första resultat och insikter.

Projektet startades för att bidra till en bättre skola genom att öka kunskapen om rektorers och biträdande rektorers arbetsmiljö och hälsa. Vi hade tidigare observerat att lärare i grundskolan hade en belastande arbetsmiljö och att cirka 15 procent av dem rapporterade tecken på utmattning [1, 2]. Samtidigt kunde vi konstatera att kunskapen om svenska rektorers och biträdande rektorers arbetsmiljö och hälsa var knapphändig och behövde kompletteras med aktuell kunskap. Både svensk och internationell forskning framhäver vikten av skolledares arbete för skolutveckling, lärares hälsa och välmående samt elevers resultat [3, 4].

En utgångspunkt är att arbete i grunden är gynnsamt för individen och samhället, även om arbete ibland kan orsaka vantrivsel, ohälsa och sjukskrivningar. Då skolledaryrket är ett mentalt belastande arbete som präglas av komplexitet i ledarskapet, många sociala kontakter och administration, har projektet haft ett särskilt fokus på att undersöka förekomsten av tidiga tecken på utmattning (TTU) och utmattning som riskerar att utvecklas till psykisk ohälsa till exempel utmattningssyndrom (UMS) [5].
I Sverige förorsakar psykisk ohälsa som kopplas till arbetsrelaterad stress, både lidande och sänkt livskvalitet för många individer och stora kostnader för samhället. Särskilt "mildare" former av psykiatriska diagnoser (till exempel depressiv episod och UMS) är sedan 2014 den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige [6].

Kärnan i projektet utgörs av en longitudinell enkätundersökning som har kompletterats med gruppintervjuer och workshops. Parallellt har vi avhållit årliga möten med projektets externa referensgrupp. Denna har bestått av representanter för Sveriges Skolledarförbund, Lärarförbundet skolledare, ett utbildningsföretag, Arbetsmiljöverket samt skolchefer från norra och södra Sverige.
Enkätundersökningarna genomfördes höstarna 2018 och 2019 och riktades till rektorer och biträdande rektorer från förskola till vuxenutbildning i kommunal och fristående verksamhet.
Totalt inkom över 4 300 enkäter från mer än 2 700 unika deltagare från samtliga 21 regioner och 277 av våra 290 kommuner. Genomsnittsåldern var cirka 50 år, vilket stämmer överens med de uppskattningar som gjorts i den senaste TALIS-rapporten [7] samt i SCB:s officiella statistik [8]. Dock tycks andelen kvinnliga skolledare (78procent) vara något högre även om det underliggande mönstret för könsskillnader mellan skolformer är överensstämmande (det vill säga störst andel kvinnliga skolledare i förskolan och minst andel kvinnliga skolledare i gymnasiet och vuxenutbildningen). Våren 2019 genomfördes nio gruppintervjuer med totalt 38 rektorer i norra, mellersta och södra Sverige.

Temat var "belastande förväntningar" och på varje plats intervjuades rektorer från förskola, grundskola och gymnasium. Workshopparna, som syftade till en gemensam diskussion om lösningar på de problem som identifierats i enkäter och intervjuer, var planerade till våren 2020. Dock hann endast en workshop med ett 60-tal deltagare genomföras innan Covid-19-pandemin satte stopp. Hösten 2020 genomfördes tio workshoppar digitalt och totalt har nu 275 skolledare bidragit med förslag på konkreta åtgärder för att förbättra deras arbetsmiljö. I skrivande stund har den vetenskapliga avrapporteringen just börjat och den förväntas pågå ett antal år framöver. Hittills är tre artiklar insända för att granskas för publikation i internationella vetenskapliga tidskrifter, ett bokkapitel är publicerat [9] och en svensk rapport har publicerats under senvåren 2020 [10].
Lite grovt visar resultaten visar att cirka 25 procent av skolledarna i vår undersökning ligger i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom (UMS) om deras situation blir varaktig [10]. Dessutom visar resultaten att kvinnliga skolledare rapporterar något mer utmattning än deras manliga kollegor. Samtidigt rapporterar cirka 78 procent av skolledarna att de uppfattar sin allmänna hälsa som ganska bra eller mycket bra. Även rapporteringen avseende livsstilsfaktorer som rökning och fysisk aktivitet är i paritet, eller något bättre, än vad Folkhälsomyndigheten anger för den allmänna befolkningen i deras olika undersökningar[11].

Inte desto mindre är den höga förekomsten av utmattningstecken en allvarlig varningssignal. Om rektorer och biträdande rektorer på grund av överbelastning inte hinner, orkar eller förmår att uppfatta signaler från anställda och elever, tar hastiga eller ogenomtänkta beslut och får en försämrad förmåga att prioritera, stödja personal och tänka strategiskt, kan detta skapa allvarliga problem för verksamheten och stressade lärare.
Enstaka forskningsstudier har dessutom påvisat möjligheten för överförföringseffekter i bägge riktningar mellan skolledare och lärare [12]. Vi har i vår tidigare forskning sett att lärare i grundskolan som uppfattar att deras rektorers ledarskap är dåligt även rapporterar mer tecken på utmattning och minskat professionellt engagemang [1].
När de gäller skolledarnas organisatoriska förutsättningar visar resultaten att de rektorer och biträdande rektorer som ofta upplever rollkonflikter och rollkrav också värderar sin egen arbetsförmåga som lägre. Motsatt är tillgång till stödjande chefskollegor och möjlighet till verklig avkoppling från arbetet på fritiden associerat med en högre värdering av den egna arbetsförmågan. Tillsammans med rollkonflikter, rollkrav och krav på att härbärgera sina medarbetares frustrationer, ter sig upplevelsen av bristande resurser som en av de mest belastande organisatoriska förutsättningarna.

Samtidigt var bristande resurser inte lika starkt kopplat till värderingen av den egna arbetsförmågan. Då bristande resurser handlar om saker som skolledarna inte har inflytande över, som exempelvis tilldelad budgetram och politiska beslut, kan detta tolkas som att upplevelsen av bristande resurser är en spridd uppfattning som inte är direkt kopplad till skolledarens självupplevda arbetsförmåga.

Att personalomsättningen i skolan är hög är välkänt [13]. Orsakerna är emellertid en komplex fråga och det finns inte särskilt mycket kunskap om varför rektorer så frekvent byter arbete. Dock visar svaren från en mindre grupp av 24 skolledare som deltog i en studie om chefers rörlighet i offentlig sektor, att arbetsbyte ofta sker på eget initiativ och att den vanligaste orsaken är bristande förutsättningar i organisationen för att göra ett bra chefsjobb [14]. Dessa observationer påminner starkt om det vi observerat i våra enkätundersökningar där cirka 18 procent av skolledarna anger att de har skiftat jobb de senaste två åren, och att över 30 procent har tankar om att byta jobb de närmsta två åren.
En central fråga är varför rektorer och biträdande rektorer byter arbete och rapporterar upplevelser av utmattning, bristande resurser, rollkrav, rollkonflikter, och att de behöver härbärgera sina medarbetares frustationer och klagomål.

Det tycks emellertid inte finnas något enkelt svar på denna fråga, även om vi på en övergripande nivå vet att arbetsrelaterad stress är en konsekvens av en bristande passform mellan individen och dennes omgivningsfaktorer. Den problembild som skolledarna själva tecknar, visar att svenska skolledare uppfattar både arbetsplatsnära problem men också problem som tycks vara ett resultat av utbildningsystemets utformning och drift. Då problemen ofta har förgreningar som sträcker sig över flera nivåer i skolans styrkedja kan problemyttringar och lösningar ligga på olika nivåer, varför olika aktörer i utbildningssystemet behöver agera för att förbättra skolledares arbetsmiljö.
Via våra enkäter, intervjuer och workshoppar har vi dock identifierat sex stycken övergripande problemområden: rollkrav och rollkonflikter, stöd i organisationen, resurser och resursfördelning, fortbildning och handledning, rektor som medarbetare, och åtgärder som rektorerna själva kan göra.

För närvarande skriver vi en lägesrapport med åtgärdsförslag som kommer att publiceras i slutet av mars månad. Förhoppningsvis kan åtgärdsförslagen hjälpa arbetsgivare, rektorer och biträdande rektorer att arbeta fram en god praxis.
En god praxis innebär att vara observant på arbetsbelastningar och förhållanden som kan orsaka stress och utmattning, identifiera riskgrupper, samt kontinuerligt värdera om det görs tillräckligt för att skapa en god arbetsmiljö och agera därefter.

Författarpresentationer

Roger Persson, docent i psykologi, universitetslektor vid Institutionen för Psykologi, Lunds Universitet. Projektledare för skolledarprojektet.
Ulf Leo, docent i rättssociologi med inriktning mot utbildningsledarskap, universitetslektor vid Centrum för Skolledarutveckling, Umeå universitet.

Referenser

  1. Arvidsson, I., et al., Burnout among Swedish school teachers - a cross-sectional analysis. BMC Public Health, 2016. 16(1): p. 823.
  2. Arvidsson, I., et al., Burnout among school teachers: quantitative and qualitative results from a follow-up study in southern Sweden. Bmc Public Health, 2019. 19.
  3. Leithwood, K., A. Harris, and D. Hopkins, Seven strong claims about successful school leadership revisited. School Leadership & Management, 2020. 40(1): p. 5-22.
  4. Vetenskapsrådet, Rektor - en forskningsöversikt 2000-2010, in Vetenskapsrådets rapport serie, O. Johansson, Editor. 2011: Stockholm.
  5. Socialstyrelsen, Utmattningssyndrom. 2003, Bjuner & Bruno: Stockholm, Sweden.
  6. Försäkringskassan, Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. 2016, Försäkringskassan: Stockholm, Sweden.
  7. Skolverket, TALIS 2018. En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan. Delrapport 1. . 2019: Stockholm.
  8. SCB, Yrkesregistret med yrkesstatistik 2018. Yrkesstrukturen I Sverige. AM33 - Yrkesregistret med yrkesstatistik. 2020, Joakim Stymne, SCB.
  9. Leo, U., et al., External Expectations and Well-Being, Fundamental and Forgotten Perspectives in School Leadership: A Study on New Leadership Roles, Trust and Accountability, in Re-centering the Critical Potential of Nordic School Leadership Research: Fundamental, but often forgotten perspectives, L. Moos, E. Nihlfors, and J.M. Paulsen, Editors. 2020, Springer International Publishing: Cham. p. 209-229.
  10. Persson, R., et al., Självskattad hälsa och förekomst av utmattningstecken bland Svenska skolledare, in AMM Rapport 3/2020. 2020, Arbets- och Miljömedicin Syd: Lund.
  11. Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten, nationella och regionala resultat. 2020, Folkhälsomyndigheten. Stockholm, Solna, Sweden.
  12. Westman, M. and D. Etzion, The crossover of strain from school principals to teachers and vice versa. J Occup Health Psychol, 1999. 4(3): p. 269-78.
  13. Skolverket, Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2018/19. 2019: Stockholm.
  14. Stengård, J., et al., Chefers rörlighet i offentlig sektor. Rapport från en studie inom CHEFiOS, in ISM-Rapport, G. Ahlborg Jr, Editor. 2013, Västra Götalandsregionen. Hälsan och Stressmedicin: Göteborg.

Fotnot

Projektet har finansierats av AFA försäkringar och genomförts av forskare från Arbets- och miljömedicin och Institutionen för psykologi, Lunds universitet, samt Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet.

Fler nyheter

Beredskap för en ny organisering

2021-04-08

Oförändrade medlemsavgifter och förberedelse för en eventuell ny organisering – det är ytterligar...

Sju motioner till kongressen

2021-04-08

Statlig styrning Modersmålsundervisning Regionbidrag

Nästan alla i styrelsen får förnyat förtroende

2021-04-08

Ytterligare tre år - en fjärde mandatperiod. Det föreslår en enig valberedning att Sveriges...

Alla skolledare i ett förbund

2021-04-08

Det är ett av Matz Nilssons mål som ordförande nästa period

Så kan arbetsmiljön bli bättre

2021-04-08

Tydligare statlig reglering av rektorsuppdraget även på huvudmannanivå. Gör den nationella...