Nr 2/21 2021-04-08

Ny organisation: 180 rektorer har blivit 76

I sommar ska den nya skolenhetsorganisationen för Göteborg vara klar. Då har runt 180 rektorer blivit 76 som var och en ska svara för två till fyra skolor. Det nära arbetet med elever och lärare ska ledas av en biträdande rektor på varje skolenhet.

Några stadsdelar i Göteborg byggde nya skolor för 130–140 elever. I andra stadsdelar var skolorna mycket större. En del stadsdelar satsade på sina skolor, andra inte lika mycket. När Göteborg som sista stora kommun i landet beslutade avskaffa sina stadsdelsförvaltningar och ersätta dem med fackförvaltningar, varav grundskoleförvaltningen är en, var förhoppningen att likvärdigheten för stadens skolor ska bli större.
- Det var något som vi hade efterlyst länge, säger Tomas Johansson, regional facklig förtroendevald för Sveriges Skolledarförbund i Göteborg. Det fanns ingen samordning över staden.
Ledningsstrukturerna var vaga, ibland fanns det biträdande rektorer, ibland inte. Konsekvenserna var också att verksamheten gick med underskott.

Grundskoleförvaltningen och -nämnd inrättades 1 juli 2018 och omfattade då åtta geografiska områden och sju centrala avdelningar med cirka 48 000 elever och 8 000 anställda. Den 1 januari i fjol avvecklades på central nivå en avdelning för samordning och stöd, och en genomlysning resten av avdelningarna gjordes. Parallellt skedde en översyn av grundskolorna.
Skolorna ska nu delas upp i enheter för förskoleklass till årskurs 6 och i högstadieskolor.
Skolenheterna ska "klustras" så att flera enheter får en gemensam skolledning där rektorerna får ett mer likvärdigt uppdrag och förbättrade möjligheter att utveckla sin inre organisation är det tänkt.

För Göteborgs rektorer innebär förändringen att drygt 180 rektorer har blivit 76. Resten av de tidigare rektorerna har erbjudits tjänster som biträdande rektorer.
Rektorerna fick i höstas endast några veckor på att bestämma sig och söka de nya rektorstjänsterna, något som Sveriges Skolledarförbund varit kritiskt till.
- Ja, det gick fort, säger Tomas Johansson.
Några medlemmar har tyckt att förändringen har urholkat begreppet rektor, andra har varit oroade för löneutvecklingen. För förbundet lokalt var det mycket ilska att hantera i början.

När det nu är klart med de nya rektorerna återstår det under våren att tillsätta de biträdande rektorerna. De kommer i princip få samma arbetsuppgifter som hade tidigare, att leda den undervisande personalen. Dock utan de uppgifter som skollagen åligger rektor.
En utgångspunkt är att varje biträdande rektor ska ha runt 25 medarbetare.
Varje rektor ska ansvara för två, tre eller i vissa fall fyra skolor, och även de har 25 medarbetare. Rektorernas chefer är utbildningschefer, en var för de fyra områdena.
De biträdande rektorerna får dock inte något ledningsansvar för elevhälsan. Det ligger på rektorerna. Ett krav som var starkt från elevhälsans personal.
Under vägen har också uppdragsbeskrivningar för rektor respektive biträdande rektor tagits fram.
Alla tillsvidareanställda har garanterats en fortsatt anställning och samma lön.
För de nyinrättade biträdande rektorstjänsterna har ett hundratal visat sitt intresse. I sin intresseanmälan har man också fått önska var i staden man vill jobba. Några skolledare har emellertid lämnat staden för andra huvudmän.
Det är de nya rektorerna som tillsammans med utbildningscheferna som bestämmer vilka som ska få tjänsterna. I slutet av april ska samverkan ske med de fackliga organisationerna.

Fotnot

Grundskoledirektör Bengt Randén intervjuas i Skolledaren nummer 3.

Förbundet kräver ett förtydligande

Skollagen från 2010 reglerar att det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Som i sin tur beslutar om sin inre organisation, till exempel hur skolledningen ska organiseras. Rektor ansvarar också för att fördela resurserna efter elevernas oliks förutsättningar och behov.
Skälet till att lagstiftaren var så bestämd över att en skolenhet skulle ledas av en rektor var att man ville försäkra sig om att det ska vara tydligt och klart för personal, elever och föräldrar vem som har ansvaret för ledning och samordningen av det pedagogiska arbetet och den inre organisationen.
Sedan lagen trädde i kraft har tolkningarna vad som gäller för inre organisation och en skolenhet ökat. Sveriges Skolledarförbund rest kravet på att det sker ett förtydligande av lagtexten. Tolkningsutrymmet är för stort.
-Ja, vi har länge begärt att begreppen inre organisation och skolenhet ska förtydligas. De tillämpas på så olika sätt landet över, säger Matz Nilsson. Hittills har dock inte förbundet fått gehör för det.

Fler nyheter

Beredskap för en ny organisering

2021-04-08

Oförändrade medlemsavgifter och förberedelse för en eventuell ny organisering – det är ytterligar...

Sju motioner till kongressen

2021-04-08

Statlig styrning Modersmålsundervisning Regionbidrag

Nästan alla i styrelsen får förnyat förtroende

2021-04-08

Ytterligare tre år - en fjärde mandatperiod. Det föreslår en enig valberedning att Sveriges...

Alla skolledare i ett förbund

2021-04-08

Det är ett av Matz Nilssons mål som ordförande nästa period

Så kan arbetsmiljön bli bättre

2021-04-08

Tydligare statlig reglering av rektorsuppdraget även på huvudmannanivå. Gör den nationella...