Nr 1/21 2021-02-09

Nyanlända skolledare integreras

Mi Anell och Ramize Kasem Mi Anell och Ramize Kasem
Ramizieh Kasem har arbetat som lärare och rektor i Syrien och arbetar nu i Vällingby Park, i Vällingby i västra Stockholm. ”Att ha någon med Ramziehs bakgrund är lyx för oss”, säger Mi Anell, som är verksamhetsutvecklare på Pysslingen. Foto: Peter Knutsson

Arbetsförmedlingen försöker para ihop nyanlända pedagoger med svenska skolor. Ramzieh Kasem var lärare, och sedan rektor, i Syrien. Nu har hon en ”extratjänst” som lärarassistent på en lågstadieskola. Hon siktar på svensk lärarlegitimation.

Tanken med extratjänster i välfärden är att långtidsarbetslösa och personer som är nya i Sverige ska få in en fot på arbetsmarknaden och samtidigt vara en resurs på sina arbetsplatser (se faktaruta).
Arbetsförmedlingen i Stockholm satsade hösten 2020 särskilt på att matcha nyanlända som har yrkesbakgrund i skolan, med skolor och förskolor. Ett trettiotal personer fick sådana extratjänster. Både Stockholms stad och fristående skolor ingick i samarbetet. Satsningen fortsätter i flera kommuner i regionen.
Bägge parter vinner på extratjänsterna, menar Josefin Nörby, företagsrådgivare på Arbetsförmedlingen.

De nyanlända får inblick i hur svensk skola fungerar och har nytta av sin yrkesbakgrund. Skolorna, som ofta har rekryteringsbehov, får kontakt med välutbildade arbetssökande.
Josefin Nörby intervjuar de sökande innan hon föreslår dem för intervju hos en rektor.
– Vi bygger en bro mellan arbetsgivare och arbetstagare, säger hon. Mitt intryck är att det går bra för dem som är ute nu, de är så välutbildade och alla verkar mycket positiva.
Arbetsförmedlingen brukar kräva att de som får extratjänst samtidigt fortsätter att studera. De erbjuds studievägledning, för att få en bild av vad de behöver komplettera. Målet är en vanlig anställning, eller en mera långsiktig subventionerad tjänst.
– Kruxet är att se till att det blir någon form av fortsättning när stödet försvinner, säger Josefin Nörby. En del är nästan klara med sin svenska lärarlegitimation. Men det är ändå inte så lätt att komma in, eller ens få en timanställning i skolan.

Ramzieh Kasem har sedan i höstas en extratjänst som lärarassistent på Vällingby Park, en Pysslingenskola i västra Stockholm. Hon arbetar i årskurs 2 och på fritids. Hon kom till Sverige från Syrien 2018 som anhörig. Maken flydde 2015, över Medelhavet och norrut.
Ramzieh Kasem har 23 års yrkeserfarenhet från syrisk skola. Hon gick lärarutbildningen och arbetade i grundskolan i elva år innan hon vidareutbildade sig till skolledare. Då kriget bröt ut var hon rektor för en stor grundskola i Damaskus.
Skolan undgick att träffas av bomber, men påverkades hårt av striderna. Flera gånger fick Ramzieh Kasem ta beslut om att stänga, med tanke på barnens säkerhet. Undervisningen avbröts ofta för att eleverna måste föras i skydd.
– Varje dag, varje timma var jag rädd för barnens skull, säger hon. Föräldrarna frågade mig, kan vi skicka barnen till skolan? Ja eller nej? Det var en jättesvår situation.
Gymnasieskolan där dottern gick träffades två gånger och flera elever dog, berättar hon.

När familjen hade återförenats i Stockholm kändes det omöjligt för henne att bara sitta hemma. Hon fick jobb på en snabbmatsrestaurang och läste svenska samtidigt. Nu pluggar hon svenska som andraspråk, nivå 3. Universitetsbetygen i engelska behöver också kompletteras. Inom två, tre år hoppas hon få svensk lärarlegitimation.
– Och jag ska lära mig flytande svenska, säger hon.
Hon ser många likheter – men också skillnader – mellan ländernas skolsystem. Jämförelserna utfaller mest till Sveriges fördel, särskilt i fråga om respekt för eleverna.
– Många lärare i Syrien är jättebra, men ibland är barnen rädda för sin lärare och för rektor. Här är det mer som jag vill att det ska vara, säger Ramzieh Kasem.

Vällingby Parkskolan har fem nyanlända pedagoger på extratjänster.
– På en mångkulturell skola är det en tillgång med olika bakgrund. Ibland kan språket vara nyckeln för att nå fram till ett barn, säger Mi Anell, verksamhetsutvecklare inom Pysslingen.
De nyanländas yrkesbakgrund gör att de kan ta större ansvar, tillsammans med ordinarie pedagog.
– De förstår det vi håller på med, säger Mi Anell. Det är en jätteskillnad! Att ha någon som dessutom är skolledare, det är bara lyx för oss.

Turkiske Hasan Gündüz, som kom till Sverige 2017, har också en extratjänst. Han är lärarassistent i årkurs 4 på Europaskolan, en fristående IB-skola i centrala Stockholm. Han ser arbetet som en bra chans att få inblick i svensk skola.
Han har pluggat svenska inom vuxenutbildningen, enligt en intensivmodell för akademiker, och även läst engelska och datateknik. Under året kommer han att komplettera det som krävs för svensk lärarlegitimation, genom en vidareutbildning för utländska lärare vid Stockholms universitet.
– Jag tror att jag skulle vara användbar som lärare i no, matte och teknik, säger Hasan Gündüz.
I bagaget har han universitetsstudier i kemi och en magisterexamen i pedagogik. Han arbetade 14 år på privata skolor i Västafrika, som drevs av den så kallade Gulenrörelsen. Först som kemilärare, sedan som rektor. Senast var han rektor för en grundskola i Mali, med franska och engelska som undervisningsspråk.

Hans huvuduppgift var att skapa en bra lärmiljö för eleverna, trots svåra materiella förutsättningar. Problem med vatten, elektricitet, lokaler, säkerhet och teknik var återkommande, berättar Hasan Gündüz.
Efter kuppförsöket i Turkiet 2016 sökte han sig till Sverige och fick politisk asyl. Han känner att han står i skuld till det svenska samhället.
– Sverige omfamnade mig och min familj när vi hade det svårt. Det vill jag betala tillbaka genom mitt arbete här.
I november 2020 hade drygt 10 500 personer extratjänst, med kommunerna som överlägset största arbetsgivare, visar Arbetsförmedlingens siffror. Ungefär en fjärdedel hade eftergymnasial utbildning. Hur många som var pedagoger saknar statistiken uppgift om. Enligt en kartläggning från Sveriges Kommuner och Regioner 2018 arbetade majoriteten av de extraanställda inom skola eller omsorg.
Tre månader efter avslutad extratjänst hade ungefär en tredjedel arbete, oftast med något slags subvention.

Extratjänst inom välfärden

Målgruppen för den arbetsmarknadspolitiska åtgärden extratjänst inom välfärden är personer som är nyanlända i Sverige eller långtidsarbetslösa. En extratjänst kan vara tolvmånader och därefter förlängas av Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen står för lönekostnaden upp till 20 000 kronor per månad, plus viss handledning. Lönen ska vara i nivå med kollektivavtalet och arbetsgivaren ska teckna gängse försäkringar. Extratjänstanställda får inte ersätta ordinarie personal.
Extratjänster kan kombineras med studier i linje med arbetet. Anställningen omfattas inte av lagen om anställningsskydd (LAS) och ger inte rätt till a-kassa.
Snabbspår (för vissa bristyrken) är en annan väg för utländska lärare att etablera sig i Sverige. Det innebär bland annat validering, praktik, språkträning och kompletterande utbildning.

Fler nyheter

Krav på bra förutsättningar

2021-05-25

En ny utbildningspolitisk policy, förberedelser inför en eventuell ny organisering och oförändrad...

Göteborgs nya organisation snart färdig

2021-05-25

Nu håller den stora omorganisationen av grundskoleförvaltningen i Göteborg att gå in på sluttampe...

Digital teknik ger utdelning

2021-05-25

- Ansvaret för den digitala utvecklingen kan inte läggas på enskilda lärare, hela skolorganisationen ska arbeta systematiskt och nivåövergripande, säger Annika Agélii Genlott. Foto: SKR - Ansvaret för den digitala utvecklingen kan inte läggas på enskilda lärare, hela skolorganisationen ska arbeta systematiskt och nivåövergripande, säger Annika Agélii Genlott. Foto: SKR

I en aktuell avhandling visar Annika Agélii Genlott hur digital teknik kan förbättra elevernas...

Skolchefen i kläm mellan nationell och lokal kontroll

2021-05-25

Lars Svedberg är docent i pedagogik och legitimerad psykolog. Han har gedigen erfarenhet av...

"Strategisk planering är kontraproduktiv"

2021-05-25

Hur verksamhet leds och medarbetares engagemang ger hög kvalitet, menar Henrik Eriksson, professor vid Chalmers och kvalitetsforskare. Hur verksamhet leds och medarbetares engagemang ger hög kvalitet, menar Henrik Eriksson, professor vid Chalmers och kvalitetsforskare.

Stabilt ledarskap och engagerade medarbetare. Det är nyckelfaktorer för att skapa kvalitet. Men...