Nr 5/21 2021-10-20

Regeringen vill bara ha ett professionsprogram

I mitten av sommaren hamnade förslaget om ett professionsprogram på bland annat Sveriges Skolledarförbunds bord. Trots förhoppningar att det ska vara två professionsprogram, ett för skolledare, ett för lärare, föreslår regeringen ett program.

Det har varit ett långsiktigt påverkansarbete från bland annat Sveriges Skolledarförbund, att skapa ett professionsprogram för skolledare som ska ta vid efter det obligatoriska rektorsprogrammet.
Frågan väcktes på allvar i Skolkommissionens betänkande. Efter Skolkommissionen började också olika skrivningar från regeringen för första gången tala om två olika professioner i skolan.

Men nu väljer regeringen i den promemoria som är ute på remiss, att föreslå ett program, men med två bärande delar. En nationell struktur för professionsprogrammet och ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare.
Professionsprogrammet är också framtaget i "reformvårdande anda", för att ta hand om reformer, till exempel karriärstegsreformen. Förslaget handlar därför i stor uträckning om hur kompetensutveckling och meritering, av lärare ska gå till.
En nationell struktur för kompetensutveckling ska skapas. Det är inte helt klart hur denna nya nationella struktur ska se ut. Men det handlar om att bygga vidare på de strukturer som man kallar det, och det utbud av kompetensutveckling som redan finns för lärare och skolledare, framför allt för lärare, på landets lärosäten. Men det kan även behövas nya insatser, menar regeringen.

Huvudrollen i det nya professionsprogrammen kommer det "råd för professioner i skolväsendet" att spela.
Det ska vara ett partsammansatt råd som inrättas på Skolverket. Men till skillnad från liknande råd vid Skolverket ska inte verkets generaldirektör vara ordförande utan en representant för professionen ska ta ledaruppdraget.
Förslaget följer det som Skolkommissionen skrev fram, att det måste vara verksamhetens behov som ska vara en grund för programmet. Därför får professionens representanter majoritet i rådet. Regeringen vill med det poängtera att professionen - lärare och skolledare - ska ha ett reellt inflytande.

Det är arbetet i rådet som startar professionsprogrammet. Rådet ska enligt regeringens förslag, identifiera yrkeskompetenser som kännetecknar särskilt yrkesskickliga lärare, förskollärare och rektorer, och vilken kompetensutveckling som i så fall behövs för att utveckla den kompetensen och vad som sedan ska erbjudas lärare och rektorer.
Rådet ska också tillsammans med Skolverket följa upp hur många som utnyttjar programmen och vilken kvalitet de har, hur insatser ska utformas och hur skolhuvudmännen "på bästa sätt kan möjliggöra lärares, förskollärares och rektorers deltagande" i kompetensutvecklingen. Vilket kan tolkas som att hålla ett öga på att huvudmännen erbjuder sina anställda att delta i kompetensutvecklingen.

Helt klart är dock att rådets arbete kommer att domineras av det andra benet med professionsprogrammet – att ta fram ett meriteringssystem för lärare, som hakar i karriärlärarreformen. Regeringens promemoria handlar i stor utsträckning om det.
Och det är kanske förklaringen till att det är ett program som föreslås.
Det obligatoriska rektorsprogrammet ska inte ingå i det kommande professionsprogrammet. Det utgör en grund för kommande studier. Däremot kan den förberedande rekryteringsutbildningen till skolledare som redan har startat på en rad lärosäten, ingå i lärardelen av programmet.
Skrivningarna är alltså ganska vaga när det gäller rektorerna kompetensutveckling inom ramen för professionsprogrammet. Men det ska innehålla ett kursutbud som med tiden gör att en rektor når en masterexamen i skolledareskap och därmed får behörighet till forskarutbildning, slår regeringen fast.

Förbundet nöjt - och besviket

Sveriges Skolledarförbund har varit en stark röst för att regeringen ska inrätta professionsprogram för rektorer och lärare. Förbundsordförande Matz Nilsson drev frågan mycket aktivt i Skolkommissionen. Två program, ett för vardera profession, ville förbundet se. Nu får det nöja sig med ett.

Det är dock med stor tillfredställelse förbundet noterar att regeringen nu skickar ut ett förslag om professionsprogram. Det har varit efterfrågat länge och behovet är stort. Men förbundet är samtidigt besviket att det bara blir ett program.
Uppdraget som rektor skiljer sig i stora och väsentliga delar från lärarnas uppdrag. Därför förordar och vidhåller Sveriges Skolledarförbund att det bör beslutas om ett program för rektorer och skolledare, och om ett annat för lärare.

Förbundet vill också att inte bara den som har titeln rektor ska omfattas av professionsprogrammet utan att även biträdande rektorer och andra med skolledande positioner ska får tillgång till insatserna inom programmet.
Förbundet noterar också i sitt remissvar att regeringen använder ordet yrkesväxling när en lärare axlar ett skolledaruppdrag. Om man kan växla från ett yrke, lärare, till ett annat, skolledare, bör det i konsekvensens namn, inrättas två professionsprogram, menar förbundet.

Och ställer sig samtidigt tveksam till att ordet yrkesväxling verkligen motsvarar det skifte av ansvarsnivå som ett skolledaruppdrag innebär. Det finns risk, menar förbundet, att ordet kan uppfattas som om det handlar om två yrken på samma nivå.
Förbundet konstaterar också att förslaget har en stor slagsida mot lärarna och deras professionsutveckling. Det tydliggör hur många satsningar som har faktiskt har gjorts för Sveriges lärare de senaste åren. Denna skevhet kommer förhoppningsvis att rätta till sig på sikt, hoppas Sveriges Skolledarförbund.
Det är dock positivt att regeringen föreslår endast två meriteringsnivåer för lärare. Förbundet har inte drivit att ett motsvarande meriteringssystem ska finnas för rektorerna. Det viktiga har varit att få ett professionsprogram på plats. Men på sikt kommer förbundet tillbaka i den frågan.

Det är också bra att regeringen kopplar lärarnas meriteringsnivåer till förstelärarprogrammet och att det den här gången blir kopplat till formella meriter. Den arbetsuppgift och den påfrestning som implementeringen av till exempel Lärarlönelyftet innebar för många skolledare, bör aldrig upprepas, skriver förbudet med emfas.
Handlar nu professionsprogrammet om fortbildning och eller kompetensutveckling? Sveriges Skolledarförbund efterlyser en mer genomtänkt nomenklatur från regeringens sida i fortsättningen. Och att de utbildningar som ger akademiska poäng bör benämnas på samma sätt som inom högskolesektorn.

Ett sista medskick från förbundet, men nog så viktigt, är att staten är med och garanterar finansieringen av professionsprogrammet. Annars finns risk att skolledares professionsutveckling får stå tillbaka när konkurrensen om resurserna är stor.

Fler nyheter

Pisadeltagandet ska gå rätt till

2021-12-03

Nu ska det bli ordning och reda på (Pisa)torpet. Skolverket redovisar noggrant mått och steg till...

Regeringen vill bara ha ett professionsprogram

2021-10-20

I mitten av sommaren hamnade förslaget om ett professionsprogram på bland annat Sveriges...

Kvartett tar över i Stockholm

2021-10-20

Ulf, Sofie, Emil och Tina – här medlem i Stockholm är dina nya lokala företrädare! Gruppen...

Frossan i titeldjungeln en import från affärsvärlden

2021-10-20

Titlar Bild Anders Gustafsson Titlar Bild Anders Gustafsson

Skolchefen hamnar i kläm mellan nationell och lokal kontroll, konstaterade forskarna Olof...

Hon hyllar traditionell undervisning

2021-10-20

Filippa Mannheimer Foto: Margaretha Holmqvist Filippa Mannheimer Foto: Margaretha Holmqvist

”Jag anklagar…” Filippa Mannerheims uppgörelse med marknadsskolan gav rubriker. Hon blev en...