Nr 2/21 2021-04-08

Så kan arbetsmiljön bli bättre

Tydligare statlig reglering av rektorsuppdraget även på huvudmannanivå. Gör den nationella politikens roll tydlig i förhållandet till rektors uppdrag och skapa rutiner för hantering av anmälningar till Skolinspektionen. Så kan arbetssituationen förbättras för Sveriges rektorer.

I tre år har forskarna Roger Persson och Ulf Leo skickat enkäter och intervjuat svenska rektorer i förskola och skola i ett stort forskningsarbete som går in på slutvarvet. Nu presenteras en rad förslag på åtgärder som kan göra arbetssituationen bättre för Sveriges rektorer.
Det är hög tid, en fjärdedel av kåren riskerar att drabbas av utmattningssyndrom, konstaterar forskarna.
I nummer 1/21 av Skolledaren redovisade Persson och Leo resultaten av enkäter och intervjuer. 25 procent av skolledarna i undersökningen ligger i riskzonen för att utveckla utmattningssymptom. Kvinnor i högre grad än män. De flesta skolledare, 78 procent, uppfattar trots allt sin hälsa som ganska eller mycket bra. Men det är viktigt, menar forskarna att se den höga förekomsten av utmattningstecken som allvarliga varningssignaler.

Vardagen för många skolledare består av rollkonflikter och rollkrav. En stor belastning är också att skolledare får vara en "container" för missnöje från medarbetares frustrationer.
Men det som påverkar arbetet mest är upplevelsen av att resurserna brister.
De resultat som kommer fram i enkäterna stämmer väl överens med tidigare undersökningar och även resultaten i Sveriges Skolledarförbunds medlemsundersökningar.

Det finns dock mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön, visar rektorernas egna förslag. Mycket av det som gör att rektorsuppdraget är komplext och arbetsamt kan hänföras till rollkrav och -konflikter. Man slits mellan administration och bristande tid för pedagogisk utveckling.
Ett sätt att förbättra det vore att skollagens paragraf om rektors mandat att leda och samordna det pedagogiska arbetet gjordes tydligare. Lagens nuvarande skrivning öppnar upp för lokala tolkningar.

Den nationella politiken i förhållande till rektors uppdrag bör också tydliggöras, menar rektorerna. Hur detaljerad ska den vara? Frågan om mobilförbud eller inte, är ett bra exempel.
Men det krävs också en tydlig reglering av rektorsuppdraget på huvudmannanivån, menar rektorerna. Det är för många nivåer mellan rektor och skolchef.
Visst finns det bra exempel där man drar åt samma håll, men också många exempel på motsatsen.

Många rektorer upplever att beslut som påverkar verksamheten, avgörs över deras huvuden. Och att lokala beslutsfattare i nämnder styr i detaljer som är rektors ansvar. Det behövs därför mer och utökad dialog mellan skolans ansvariga och skolans politiker, menar många.
En stor och krävande arbetsuppgift för många rektorer är anmälningarna till Skolinspektionen. Och för att inte hamna i fler anmälningar, uppger många att man "överdokumenterar".
Många skolledare önskar sig ett ökat administrativt stöd för att hantera anmälningarna.

Många efterlyser också arenor där skolledarna själva att tillsammans med kolleger kan föra samtal om skolutveckling med mera. Mycket tid på gemensamma möten går åt, menar många, till driftsfrågor.
En bra introduktion för nya rektorer, som oftast tar steget direkt från lärarjobbet till att bli skolledare, vill många ha, liksom ett bra mentorsprogram.
Rektorer som genomgått rektorsprogrammet säger att de upplever ett tomrum när programmet är slut. Fortbildningen bör vara kontinuerlig. En förhoppning är att de planerade professionsprogrammen kan uppfylla den önskningen.
Det finns dock mycket som skolledarna själva kan göra för att förbättra sin egen arbetsmiljö, framkommer det i studien.

Här är en rad råd som rektorerna ger sig själva och andra:

  • Sätt gränser och prioritera – avgränsa arbete och privatliv så att du får tid till återhämtning, fundera över tillgänglighet och närvaro, ta kommandot över din almanacka och se över antalet möten och prioritera de som håller hög kvalitet. Prioritera också bland arbetsuppgifterna och sätt av tid till reflektion.
  • Delegera och fördela - delegera specifika arbetsuppgifter till andra i högre grad, distribuera delar av ditt ledarskap för skolutveckling till lärare, dela ledarskapet med ledare på samma nivå och delta i kollegialt lärande med din personal och andra ledare.
  • Öka framförhållningen – satsa på ett årshjul för planeringen av det som är återkommande arbetsuppgifter, se till att få regelbunden handledning och kompetensutveckling.
Fler nyheter

Beredskap för en ny organisering

2021-04-08

Oförändrade medlemsavgifter och förberedelse för en eventuell ny organisering – det är ytterligar...

Sju motioner till kongressen

2021-04-08

Statlig styrning Modersmålsundervisning Regionbidrag

Nästan alla i styrelsen får förnyat förtroende

2021-04-08

Ytterligare tre år - en fjärde mandatperiod. Det föreslår en enig valberedning att Sveriges...

Alla skolledare i ett förbund

2021-04-08

Det är ett av Matz Nilssons mål som ordförande nästa period

Så kan arbetsmiljön bli bättre

2021-04-08

Tydligare statlig reglering av rektorsuppdraget även på huvudmannanivå. Gör den nationella...