Nr 2/21 2021-04-08

Sju motioner till kongressen

Statlig styrning Modersmålsundervisning Regionbidrag

Sveriges Skolledarförbund ska verka för en statlig styrning av skolan och att en generell nationell översyn över modersmålsundervisningen kommer till stånd.
Det är några frågor som förbundets medlemmar har motionerat om till kongressen i april.

Totalt har sju motioner kommit in till förbundets kongress. Två av dem handlar om utökade regionbidrag och just in time-kurser för fackligt förtroendevalda. Och region Västerbotten vill ha en rabatt på avgiften till Nordiska Skolledarkongressen.
De övriga tar upp olika utbildningspolitiska ämnen och styrfrågor. Region Stockholm med Gotland anser att dagens "trippla" styrsystem med stat, kommun och Sveriges Kommuner och regioner, SKR, är ett stort problem för skolan. Det bäddar för ett otydligt och icke likvärdigt skolsystem. Därför bör Sveriges Skolledarförbund verka för en statlig finansiering, helt eller delvis, och för ett förenklat och tydligare sätt att fördela pengarna på. Dessutom bör förbundet verka för en ökad statlig styrning över skolan över huvud taget.

Det första kravet är helt i linje med förbundets uppfattning, svarar förbundsstyrelsen på motionen. Staten bör ta över finansieringen, något som förbundet arbetat aktivt för sedan flera år tillbaka. Men en ökad styrning av skolan, är den mer tveksam till. Styrningen är redan stark i dag, till exempel genom styrdokumenten.
Förbundsstyrelsen vill se mer av en tillitsbaserad styrning där de professionella i skolan, läs rektorer och lärare, ges ett större utrymme att använda resurserna för så att måluppfyllelsen blir bättre.
Region Stockholm-Gotland vill också se mer forskning i skolledarskap och att det inrättas professurer inom ämnesområdet – ett förslag som får tummen upp av förbundsstyrelsen. Införandet av professionsprogram de kommande åren gör det tydligare än tidigare att behovet är stort inom forskningsområdet skolledarskap.

Regionens tredje motion handlar om förbundet ska arbeta för att en översyn av modersmålsundervisningen kommer till stånd. Det är svårt att planera och genomföra den undervisningen och den kan vara svår att effektivisera utifrån elevernas behov, skriver motionärerna.
Ja, det är en angelägen fråga, svarar förbundsstyrelsen. Det är problematiskt att bara hälften av dem som är berättigade till undervisningen väljer den. Arbetet med att hitta bättre vägar mot en välfungerande undervisning är viktigt.
Region Västerbottens ser att fler och fler huvudmän instiftar tjänster som biträdande rektorer och att det samtidigt finns det olika uppfattningar vad de biträdande rektorerna ska göra. Här behöver, menar motionärerna, förbundet arbeta för att rollerna mellan rektorer och biträdande rektorer tydliggörs.

Det är inte befogat idag att centralt försöka reglera de två uppdragen, menar förbundsstyrelsens i sitt svar på motionen. Uppdraget som biträdande rektorer är, till skillnad mot rektor och skolchef, inte reglerat i skollagen. Genom att rektor svarar för sin inre organisation är det hen som själv beslutar vilka uppdrag den biträdande rektorn ska ha och vilket ansvar som vilar på personen i fråga.
Det är, enligt förbundets uppfattning, ett brott mot skollagen om inrättandet av tjänster som biträdande rektorer fattas på huvudmannanivå. Men samtidigt poängterar styrelsen att det är viktigt att förbundet bevakar att skolans organisation inte växer med biträdande rektorer som i princip ges samma ansvar men till en lägre lön och utan garanti för utbildning i form av rektorsprogrammet.

Västerbottens skolledare vill också att förbundet verkar för en reduktion för medlemmarna på avgiften till Nordiska Skolledarkongressen. Den frågan ska tas upp i förhandlingarna med Svenska Mässan som arrangerar kongressen tillsammans med förbundet.
Regionen vill också att det tas fram "just in time" utbildningar av förbundet centralt, till exempel inför löneöversyner etcetera. Något som redan är på gång, svarar förbundsstyrelsen. Framtidens fackliga utbildningar kommer att bli både digitala och traditionella. Och passar samtidigt på att uppmärksamma rådgivningsservicen, som under det här året har utökats och också öppnats för icke medlemmar.

I den sista motionen skriver region Värmland-Dalarna att bidragen till regionerna bör öka för att främja lokala aktiviteter. Förbundsstyrelsen hänvisar i sitt svar till en av sina propositioner. I och med att allt fler lokalt förtroendevalda har svårt att hinna med sitt fackliga arbete vid sidan om skolledaruppdraget, vill förbundsstyrelsen stärka kansliet centralt för att kunna ta över fler individärenden. Förbundsstyrelsen föreslår därför en omfördelning av regionsbidragen, som i fortsättningen bör kallas regionanslag.
När förbundsstyrelsen behandlade propositionen om förändrade bidrag, reserverade sig Kjell Sjöberg, Stockholm-Gotland, mot svaret.
Ytterligare en proposition för kongressen att ställning till handlar om en förändring av regionstyrelsernas uppdrag när fler individärenden sköts centralt.

Fler nyheter

Beredskap för en ny organisering

2021-04-08

Oförändrade medlemsavgifter och förberedelse för en eventuell ny organisering – det är ytterligar...

Sju motioner till kongressen

2021-04-08

Statlig styrning Modersmålsundervisning Regionbidrag

Nästan alla i styrelsen får förnyat förtroende

2021-04-08

Ytterligare tre år - en fjärde mandatperiod. Det föreslår en enig valberedning att Sveriges...

Alla skolledare i ett förbund

2021-04-08

Det är ett av Matz Nilssons mål som ordförande nästa period

Så kan arbetsmiljön bli bättre

2021-04-08

Tydligare statlig reglering av rektorsuppdraget även på huvudmannanivå. Gör den nationella...