Nr 2/21 2021-04-08

Skolledare är klämda av mäthysterin

Jonna Bornemark Foto: Robert Blombäck Jonna Bornemark Foto: Robert Blombäck
Skolledare bör skapa en informell miljö för erfarenhetsutbyte tillsammans med sina lärare, menar Jonna Bornemark. Foto: Robert Blombäck

Jonna Bornemark är filosofen som gjort sig känd för sin förödande kritik av mäthysterin inom det offentliga. Hennes första bok Det omätbaras renässans väckte stor uppmärksamhet. I uppföljaren Horisonten finns alltid kvar lyfter hon fram det professionella omdömet som en motkraft mot ”förpappring” och en fördummande kunskapssyn.

Det finns enligt Jonna Bornemark ett grundläggande problem med det styrsystem som följt med välfärdens, och därmed skolornas, marknadisering. Det handlar inte om att privata skolor skulle vara sämre än kommunala. Problemet är att köp- och säljmodellen skapar ett behov av att formulera exakt vad en skola ska ha för att vara bra nog.
- En enorm definitions- och pappersexercis skapas för att kontrollera att en miniminivå hålls. Kommunerna måste definiera vad man köper och sedan granska att det finns på plats vilket leder till en gigantisk administration, säger Jonna Bornemark.
Skolledare befinner sig på ett sätt i kläm i styrsystemet eftersom de både styrs uppifrån och själva leder en verksamhet.
Att rektorer måste navigera mellan pedagogernas behov och det som krävs av myndigheter är i sig inte nytt, men under 2000-talet har situationen förändrats och hårdnat till följd av den ökade administrationen.

En rektor som fokuserar på innehållet och undervisningens kvalitet snarare än på överdrivet pappersarbete måste ofta försvara det uppåt, enligt Jonna Bornemark:
- De fungerar som en fjädring mellan lärarna och myndigheterna. Kloka rektorer försöker fjädra så mycket som möjligt, men det är en svår uppgift.
Dagens styrsystem, New Public Management, NPM, hänger enligt Jonna Bornemark inte bara ihop med marknadiseringen utan också med en viss form av kunskap – den mätbara kunskapen. Hon belyser, bland annat med hjälp av 1400-talsfilosofen Cusanus tankegångar, hur reduktionistisk och begränsad dagens kunskapssyn har blivit.
I boken Det omätbaras renässans resonerar hon kring skillnaden mellan ratio och intellectus.
Ratio står för förnuftet som ordnar sinnesintryck med hjälp av mätbara, definierade begrepp medan intellectus innefattar både sinnlighet, känsla och tanke och används när vi sätter upp våra mål, skapar våra referensramar och värderingar. De behövs båda och samverkar med varandra men i dag är det enligt Jonna Bornemark bara ratio som ses som "riktig" kunskap:
- Konsekvensen blir att vi blir mycket dummare som människor än vad vi skulle behöva vara. När en viss typ av kunskap premieras utvecklas inte människor i sin fulla potential. Det blir en onödig konflikt mellan kunskapsformerna.

Omdömet är en specifik form av intellectus som Jonna Bornemark lyfter fram i sin nya bok Horisonten finns alltid kvar. Hon menar att det inom New Public Management inte finns några tankar om hur ett professionellt omdöme ska fungera. Även om det är självklart positivt laddat och man förutsätter att det finns, så skapas inga upparbetade vägar för att odla det. Alla manualer, matriser och allt pappersarbete riskerar dessutom att kväva omdömet.
Professionellt omdöme är enligt Jonna Bornemark en komplex kunskapsförmåga som handlar om att hantera det som händer här och nu. Det är i relation till eleven och en konkret situation som läraren måste ha ett handlingsutrymme och ett gott omdöme. Det är där som lärargärningen bor:
- Omdömesförmågan bygger på sinnena som knyter oss till situationen, på känslorna som talar om för oss vad som är viktigt och på erfarenhet som gör att vi förstår situationen bättre. Den bygger också på teoretisk kunskap som alltid måste användas på ett visst sätt i den specifika situationen och på riktlinjer och en och annan manual.
Till slut handlar omdömesförmåga också om insikten om att vi inte vet allt och att situationen sträcker sig bortanför det man kan se. Det innebär en ödmjukhet och en insikt i att man måste lyssna, säger Jonna Bornemark.

För att ge goda förutsättningar för det professionella omdömet är det, enligt Jonna Bornemark centralt, att lyssna på lärarna och hur de upplever att deras handlingsutrymme begränsas. Vad lärarna vill lägga sin arbetstid, sitt fokus och sin psykiska energi på.
Det handlar om att fundera på vad som kan tas bort och att ge reflektionsutrymme. Att skapa en informell miljö för erfarenhetsutbyte, där man kan ta itu med de svåra konkreta situationerna.
- Ska man jobba med omdöme så handlar det om en kultur där man är trygg nog att säga Jag. Där man kan vara självkritisk och inte gömmer sig bakom riktlinjer och manualer. Kunskapen måste finnas hos pedagogerna, inte i pappershögarna, säger Jonna Bornemark.

Böckerna

Det omätbaras renässans: en uppgörelse med pedanternas världsherravälde, 2018, Volante
Horisonten finns alltid kvar: om det bortglömda omdömet, 2020, Volante

Fler nyheter

Beredskap för en ny organisering

2021-04-08

Oförändrade medlemsavgifter och förberedelse för en eventuell ny organisering – det är ytterligar...

Sju motioner till kongressen

2021-04-08

Statlig styrning Modersmålsundervisning Regionbidrag

Nästan alla i styrelsen får förnyat förtroende

2021-04-08

Ytterligare tre år - en fjärde mandatperiod. Det föreslår en enig valberedning att Sveriges...

Alla skolledare i ett förbund

2021-04-08

Det är ett av Matz Nilssons mål som ordförande nästa period

Så kan arbetsmiljön bli bättre

2021-04-08

Tydligare statlig reglering av rektorsuppdraget även på huvudmannanivå. Gör den nationella...