Nr 2/21 2021-04-08

Visionen står fast: lön, miljö och ledarskap är våra ledord

Lön, arbetsmiljö, ledarskap, inflytande/påverkan och rekrytering – det ska känneteckna Sveriges Skolledarförbunds kommande kongressperiod. Och visionen står fast, Sveriges Skolledarförbund ska vara det självklara valet för Sveriges viktigaste chefer – skolledarna.

Kongress 2021

I slutet av april samlas Sveriges Skolledarförbund till sin 22:a kongress. Och för första gången sker den helt digitalt. 50 ombud ska peka ut riktningen för förbundet åren 2021 till 2024.
Det är ett förbund som med stor självkänsla som samlas. Medlemsutvecklingen går bra och förbundet har inte tidigare haft så många medlemmar.
Visionen är som tidigare, att samla alla skolledare i Sveriges Skolledarförbund och förbundet ska vara det självklara valet för "Sveriges viktigaste chefer".
Lön, arbetsmiljö och ledarskap är de tre ledorden för förbundet, och de områden som man både centralt och på lokalavdelningsnivå ska satsa hårdast på de kommande åren.

Ett av förbundsstyrelsens viktigaste förslag till kongressen är ett nytt utbildningspolitiskt program.
Styrningen av utbildningssektorn behöver i utökad grad vara tillitsbaserad, där fokus ligger på uppdraget och syftet med verksamheterna. De professionella ledarna i förskola, skola och vuxenutbildning, måste få de förutsättningar som krävs för att kunna fokusera på kärnuppdraget.
Ett nytt tillägg i det utbildningspolitiska programmet är att förbundet anser att staten bör ta fram ett nationellt skoldatasystem i form av en gemensam skolplattform. Det skulle lösa flera problem kopplade till digitaliseringen. En gemensam plattform skulle också ge skolan ägandeskapet över informationen (idag kan skolor få betala för sin egen information), ett nationellt verktyg för resultatuppföljningen och förutsättningar för likvärdiga och digitala prov. Den skulle också kunna användas som en kanal för skolmyndigheternas information, en fråga som fått stor aktualitet under pandemin.

Förbundet upprepar sitt krav på ett nationellt uppföljnings- och utvärderingssystem som skulle kunna ge tidigare och mer tillförlitlig information om elevers kunskapsutveckling än dagens betyg och nationella prov.
Det är framgent förbundets uppfattning, om kongressen säger ja till det utbildningpolitiska programmet, att finansiellt överskott från fristående skolor ska återinvesteras i verksamheten och inte tas ut som vinst. Fristående skolor bör också lyda under offentlighetsprincipen och det medför, menar förbundsstyrelsen, att aktiebolagsformen inte lämplig som driftsform för skolor.

Men som ett övergripande perspektiv över utbildningspolitiken ligger kravet att staten måste ta ett överordnat ansvar för finansieringen av förskola, skola och vuxenutbildning. Under den kommande kongressperioden ska förbundet noga följa och aktivt medverka i utredningen om förutsättningarna för ett statligt huvudmannaskap för grundskolan och gymnasieskolan.
Förbundet följer också noga arbetet med professionsprogram för skolledare, ett påverkansarbete som varit framgångsrikt under den här kongressperioden. Programmen är på gång och det kommer, hoppas förbundet, att möjliggöra ett starkt ledarskap med fokus på höjd kvalitet i undervisningen och att skolan ska ses som en attraktiv arbetsplats.

Hot och våld mot skolledare ökar, och det måste uppmärksammas mer och motverkas. För att skolledare ska kunna stå fria i sitt beslutsfattande, måste de ingå i yrkesgrupper där hot och våld ses som särskilt allvarligt och brotten bör omfattas av skärpta straff. Förbundet har tidigare vänt sig till lagstiftaren med att få samma "ställning" som blåljuspersonal.
Sveriges Skolledarförbund står också starkt bakom förslagen för att minska skolsegregation som finns i utredningen En mer likvärd skola och kommer aktivt arbeta för att de kommer att genomföras.

De utbildningspolitiska visionerna delas också upp i olika skolformer.
För förskolan poängteras att tillgången på legitimerade förskollärare är vital och att förskolans chefer inte ska behöva ansvara för fler enheter än de kan ha fokus på det pedagogiska ledarskapet.
För grundskolan gäller samma vision; att det finns en tillräcklig tillgång på legitimerade lärare. Ett uppföljningssystem krävs för att tidigt upptäcka elevers behov av särskilda insatser och att det finns resurser och kompetens för att möta alla elever, oavsett bakgrund och förutsättningar.
När det gäller gymnasieskolan är förbundets vision att den kännetecknas av goda resultat och hög genomströmningstakt, att det finns en väl utbyggd syv-funktion som redan från grundskolan stöder väl underbyggda studieval, och att en attraktiv yrkesutbildning av hög kvalitet finns tillgänglig för elever över hela landet.

Vuxenutbildningen bör vara flexibel och göra det möjligt för huvudmännen att anpassa verksamheten efter individers eller gruppers behov, och att den regional samverkan av yrkesvux förenklas. Det är också viktig att eleverna i vuxenutbildningen erbjuds adekvat specialpedagogiskt stöd.
Slutligen ska kulturskolan vara tillgänglig för alla, både när det gäller tid och kostnad och folkhögskolan en självklar del av skolsystemet där den fria sökrätten säkerställs genom ett samlat statsbidrag.

Fler nyheter

Beredskap för en ny organisering

2021-04-08

Oförändrade medlemsavgifter och förberedelse för en eventuell ny organisering – det är ytterligar...

Sju motioner till kongressen

2021-04-08

Statlig styrning Modersmålsundervisning Regionbidrag

Nästan alla i styrelsen får förnyat förtroende

2021-04-08

Ytterligare tre år - en fjärde mandatperiod. Det föreslår en enig valberedning att Sveriges...

Alla skolledare i ett förbund

2021-04-08

Det är ett av Matz Nilssons mål som ordförande nästa period

Så kan arbetsmiljön bli bättre

2021-04-08

Tydligare statlig reglering av rektorsuppdraget även på huvudmannanivå. Gör den nationella...