Nr 3/22 2022-05-04

Demokrati i skolan - styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skol-utveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspo-licy och utbildningsledning.

Ett vanligt synsätt på relationen mellan utbildning och demokrati är föreställningen om att det behövs utbildning för och genom demokrati för att bevara och utveckla det demokratiska samhället. Ett förhållningssätt som kan tyckas relativt okomplicerat.

Närmar man sig frågan om vad demokrati och medborgarfostran innebär och vilka förutsätt-ningarna för att genomföra skolans demokratiuppdrag är, blir bilden ganska snart mer kom-plex.
En dimension är själva begreppet demokrati och dess innebörder. Demokrati kan betraktas som en så kallad flytande signifikant, ett begrepp med ett visst värde vilket kan fyllas med olika och stundtals motstridiga innebörder beroende av vilka andra begrepp det länkas till (Cooper, 2019).
En annan dimension är den period under vilken skolans demokratiuppdrag tagit form i relat-ion till skilda politiska och samhälleliga ambitioner. Under de första decennierna i efter-krigstiden betonades samhällets demokratisering, rätten till lika utbildning och det kompen-satoriska uppdraget. 1980- och 90-talen innebar omfattande förändringar för svensk skola i och med decentralisering och ett gradvis införande av nya styrformer där innebörden i lik-värdig utbildning kom att förskjutas mot valfrihet och kvalitet.
Samtidigt lämnar man utbildningspolitiskt den (skenbara) värdeneutralitet som präglat tidi-gare läroplaner i och med 1980 års läroplan där det för första gången klart uttrycks att skolan ska ta ställning och fostra till respekt för demokratiska värderingar.
Detta värdegrundsarbete byggde i mångt och mycket på lärares professionalism men får un-der 2000-talet sällskap av en tilltagande juridifiering (juridisk styrning) som bidrar till att villkora lärares arbete med styrdokumentens kunskaper och värden.
Tidigare forskning har studerat demokrati i skolan genom exempelvis analyser av läromedel, aktörer och policy, interkulturell och mångkulturell utbildning, socialisationsprocesser och ungdomars demokratiska kompetens (se översikt i Cooper, 2019).

Mitt forskningsintresse riktas mot en systematisk och kritisk granskning av hur skolans de-mokratiuppdrag konstrueras och vilka konsekvenser detta får för lärarsubjektet i ett urval utbildningspolitiska texter mellan 2009 och 2018.
I min avhandling studerar jag skolans demokratiuppdrag utifrån poststrukturell diskursteori formulerad av statsvetarna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe (2001).
Diskursteori är på en och samma gång en teori om radikal demokrati, en teori om det socia-las tillblivelse, en maktteori (hegemoni) samt en teori om subjektets identifikation.
Den poststrukturella dimensionen innebär ett synsätt vilket antar att det sociala utmärks av obestämbarhet och kontingens. Det sociala/samhälleliga utgörs av en samling mer eller mindre avlagrade sociala relationer som fungerar som bakgrund och förståelsehorisont för handlingar och meningsskapande. Som exempel kan den beskrivna relationen mellan utbild-ning och demokrati förstås som en socialt avlagrad relation vilken bidrar till att ge fenomen som elevråd, värdegrundsdagar och andra uttryck för demokratiska principer i skolan me-ning och innebörd.

Materialet som analyseras består av cirka 35 utbildningspolitiska texter som inkluderar skol-lagen med förarbeten, läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet samt ett antal av Skolverkets allmänna råd och stödmaterial.
Förutom att generera ett teoretiskt ramverk erbjuder diskursteorin även metodologiska red-skap. Ett centralt begrepp i analysen är diskurs, en tillfällig fixering av betydelse eller iden-titet.
Diskurser centreras kring ett eller flera andra begrepp, ofta en flytande signifikant, som gör diskursen öppen för konkurrerande betydelser.
En flytande signifikant som fungerar som ett diskursivt nav kallas för nodalpunkt medan en mästersignifikant indikerar navet i en subjektposition. För att förstå hur dessa begrepp, som håller ihop en diskurs eller subjektposition, blir meningsbärande undersöks vilka andra be-grepp de står i relation till.
I avhandlingen undersöks vilka sociala avlagringar kring demokrati, utbildning och samhälle som bildar förståelsehorisont i det undersökta materialet. Därefter analyseras hur skolans demokratiuppdrag artikuleras samt vilka subjektpositioner som konstrueras.
Det är främst subjektet lärare som undersöks och här är det viktigt att se att en subjektposit-ion inte beskriver människor av kött och blod. Jag kan därför inte uttala mig om lärares identitet eller vad de faktiskt gör och upplever.

Mina resultat visar hur subjektet lärare positioneras i diskursen om skolans demokratiupp-drag och vilka handlingsanvisningar som därigenom erbjuds. Handlingsanvisningarna visar, menar jag, vad som är möjligt inom ramen för den diskursiva positioneringen men också hur olika handlingsanvisningar konkurrerar med varandra.
Diskursteorin betraktar demokrati som en social fantasi, vilket innebär en diskurs som är så etablerad att den kan utgöra en obegränsad förståelsehorisont för ständigt nya krav. I det undersökta materialet framträder demokrati som starkt influerat av en liberal konception som framhäver pluralism, individens frihet och mänskliga rättigheter.
Demokrati antar en både normativ och formativ funktion genom att dels utgöra de bestämda värden som ska överföras till eleverna, dels utgöra grunden för hur verksamheten utformas.
Den här förståelsen av demokrati sätts i relation till "samhället", i bemärkelsen nationen Sverige. Även nationen som begrepp är en diskursiv konstruktion som bygger på en ideali-serad förståelse av gemensamma värden, traditioner, språk och historia vilka, i utbildnings-sammanhang, ska överföras till eleverna.

Sida vid sida med denna beskrivning poängteras att samhället är ojämlikt och konfliktfyllt och att det på grund av ökande globalisering förändras i snabb takt. Utbildning är, föga över-raskande, en mål- och resultatstyrd verksamhet vilken syftar till att utbilda mot normativa demokratiska ideal.
När texten dekonstrueras diskursanalytisk framträder att då demokrati är både mål och me-del, skapas ett läge där demokrati, som i sin etymologiska betydelse innebär "folkstyre", används som ett redskap för "styrning av folket", såväl under utbildningen som i konstrukt-ionen av den demokratiska medborgaren.
Den sociala fantasin demokrati skapar tillsammans med myten om nationen en kraftfull ho-risont för argumenten för demokratisk utbildning, vilket gör det svårt att ifrågasätta det ena utan att destabilisera det andra.
Mot ovan beskrivna bakgrund eller kontext har tre nodalpunkter urskilts; fostra till demokra-tisk kompetens, rätt till likvärdig utbildning och arbetet mot kränkande behandling. Dessa utgör tillsammans det som håller ihop diskursen om skolans demokratiuppdrag.
Fostran till demokratisk kompetens riktas mot att förstå vad demokratisk kompetens är och hur den uppnås. Eleven ska genom sin utbildning erfara demokrati genom en innehållslig dimension och en handlingsdimension där undervisningen ska genomföras i demokratiska former exempelvis genom att kunna visa i praktiken, möjliggöra diskussioner och låta elever pröva sina ställningstaganden.

Två viktiga performativa redskap är inflytande, som framträder som aktiveringens katalysa-tor – att "skapa" aktiva medborgare - och deliberativa samtal, som bland annat tränar ele-vernas kommunikativa förmågor. Genom texterna framträder deliberativa samtalskvaliteter som en hegemonisk konstruktion som tränger undan andra möjliga samtalsformer.
Rätten till likvärdig utbildning baseras på resonemang som utgår från jämlikhetens och mät-barhetens logiker. Dessa båda logiker förenar en demokratisk strävan att uppväga strukturell ojämlikhet genom kompenserande åtgärder med de styrningsideal som präglat svensk ut-bildning sedan slutet av 1900-talet.
Jämlikhetens logik reartikulerar tidigare jämlikhetsideal men visar också en förskjutning mot mer individualiserad och resultatrelaterad undervisning. Detta ligger i linje med de mätbarhetslogiker där kunskap framställs som mätbar i alla dess aspekter och utgår från ett vetenskapligt förhållningssätt. Det innebär en förhållandevis intressant ekvation där indivi-danpassning av utbildning ställs emot nationella mål, mätbarhet och tolkningsneutralitet när det kommer till bedömning av elevers resultat.
Den tredje nodalpunkten omfattar allt arbete med att förhindra kränkande behandling i sko-lan. Oavsett att en del värdegrundsarbete riktas mot att främja ett gott klimat, samarbete med mera, förefaller den sammanhållande kraften ändå vara arbetet mot kränkande behand-ling.
Att förebygga genom kunskap och kvalitetsarbete där likabehandling och normkritisk arbete är viktigt, pekar ändå mot vikten av att undvika kränkande behandling med stöd i styrdoku-ment, konventioner och lagar.

Gemensamt för de tre nodalpunkterna är att det demokratiska uppdraget artikuleras tillsam-mans med skolan som mål- och resultatstyrd, och att alla tre pekar på en förskjutning mot en allt tydligare juridisk styrning av skolan.
Sammantaget menar jag att mina analyser pekar mot tre möjliga subjektpositioner av lärar-subjektet.
Den position som sammanhänger med demokratisk fostran ställer krav på lärarsubjektet att vara en demokratisk förebild. Läraren ska behärska den svåra konsten att gå från kunskap till handling i såväl undervisningens planering och genomförande som i det förhållningssätt som riktas mot eleverna. Kravet att omsätta demokratiska ideal i undervisningen bidrar till att upprätthålla synen på lärare och skola som ansvariga för demokratins bevarande.
Den andra subjektpositionen konstruerar läraren som ett instrument för mål- och resultatupp-fyllelse där kvalitetssäkring, dokumentation och anpassad undervisning är de handlingsan-visningar som erbjuds läraren.

Den sista positionen konstruerar läraren som ett reglerande subjekt. Läraren har ett långtgå-ende ansvar att förhindra kränkande behandling som innebär att medvetandegöra möjliga risksituationer och agera antingen med lagstöd när så krävs eller genom en svårbalanserad dilemmahantering där det sällan erbjuds några korrekta svar när exempelvis olika demokra-tiska värden kolliderar.
Analysen visar att även om skolans demokratiuppdrag fortfarande artikulerar jämlikhet, är det tydligt att en nyliberal politik har fått inflytande över demokratikonceptionen. Den nära kopplingen till mål och resultat, krav på dokumentation och den vetenskaplig och objektiva mätbarhetens logik kopplar demokratiuppdraget till föreställningar om administration och expertstyre (teknokrati).
Tillsammans med den individualisering som präglar undervisning och annat arbete i skolan där varje enskild elev ska mötas och mätas utifrån de normativa demokratiska idealen, vilka även utgör den förväntade slutdestinationen för det demokratiska subjektet, leder detta till att skolans demokratiuppdrag antar formen av styrning av den demokratiske medborgaren.

Referenser

Cooper, A. (2019). Skolan som demokratiprojekt : en poststrukturell diskursanalys av demo-kratiuppdrag och lärarsubjekt. Doktorsavhandling: Karlstads universitet.
Laclau, E., & Mouffe, C. (2001). Hegemony and socialist strategy: Towards a radical demo-cratic politics (2. ed.). Verso.

Fler nyheter

"Skolledarna blir starkare i ett förbund"

2022-05-04

Lärarfackens planer på att slå sina påsar ihop ritar om den fackliga kartan. Men sammanslagningar...

Skolchefer fick utbildning

2022-05-04

När tidigare skolchefen Peter Fredriksson blev generaldirektör på Skolinspektionen tog han...

"Nya skolan kommer att bli fantastisk"

2022-05-04

Lena Willman Foto: Hans-Peter Bloom Lena Willman Foto: Hans-Peter Bloom

Tre år har förberedelserna pågått och till hösten ska det bli av! Alla F-6-elever i Mörrum flytta...

Mycket jobb kvar för att få skolan digital

2022-05-04

Det går framåt, men en del återstår. Det är Skolverkets något lakoniska sammanfattning av skolans...

Nu väntar den stora utmaningen

2022-05-04

Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – det är regeringens...