Nr 5/22 2022-10-21

Erfarenhet avgörande för alla i Rektorsprogrammet

Rektorer med organisatoriskt förhållningssätt till arbetet använder utbildningen i Rektorsprogrammet för att utveckla sig själva och sina skolor.
Det visar avhandlingen Learning Principalship: Becoming a Principal in a Swedish Context. Avhandlingen utforskar lärande och förståelse av rektorskap i svensk kontext när rektorer socialiseras in i yrket genom utbildning och arbete (Jerdborg, 2022).
I studien undersöks hur rektorer engagerar sig i rektorsutbildning i samspel med yrkesutövningen och hur rektorernas lärprocesser kan förstås och förklaras. Vilken betydelse rektorsutbildning har för formering av en sammanhållen skolledarroll i den samtida skolan är ett centralt tema i avhandlingen.

Forskning om skolledarutbildning har pågått sedan 1950-talet och det finns en hel del kunskap om likheter och skillnader mellan utbildningar världen över (Jensen, 2016).
Generellt sett är skolledarutbildningar utformade för att förbereda rektorer att svara upp mot krav och förväntningar som samhällen har på skolor. Eftersom kraven ser olika ut i olika länder kan utbildningar skilja sig åt (Pont et al., 2009).
I Europa erbjuder majoriteten av länderna någon form av skolledarutbildning. Variationen av upplägg, innehåll och inriktning är stor. I de flesta länder är skolledarutbildning inte obligatorisk och når därför endast en del av rektorskåren (ETUCE, 2012). Forskning om skolledarutbildning i olika länder är viktig eftersom lärandet har visat sig vara knutet till de kontexter där rektorer arbetat (Hallinger, 2018). Trots det tenderar länder att kopiera utbildningars design, innehåll och upplägg utan att göra kontextspecifika anpassningar (Harris et al., 2016).

I Sverige har formell rektorsutbildning funnits under förhållandevis lång tid. Redan på 1930-talet drev Folkskolornas ledare kurser i egen regi och alltsedan 1976 har en statlig rektorsutbildning erbjudits, även om den inledningsvis inte nådde alla verksamma rektorer (Ullman, 1997).
Från och med år 2010 är den statliga befattningsutbildningen Rektorsprogrammet obligatorisk för alla nytillträdda rektorer i läroplansstyrda verksamheter. Det gör det svenska fallet särskilt intressant att undersöka. Den treåriga befattningsutbildningen genomförs parallellt med rektorsarbete och ska slutföras inom rektorns första fyra år i tjänst (SFS 2011:183).

Forskning om skolledarutbildning har kritiserats för att fokusera på deltagares själv¬upplevda nöjdhet (Darling-Hammond et al., 2010). Med tiden har fokus vidgats. Det har visat sig att deltagarcentrerat lärande och tidigare arbetserfarenheter är viktiga faktorer för lärande i skolledarutbildning.
En annan viktig faktor är att rektor, utbildning och huvudman samverkar kring en gemensam inriktning i samklang med rektorns specifika verksamhet. Samtidigt har det framkommit att utbildningsdeltagare uppfattar och använder sig av utbildning på olika vis (Darling-Hammond et al., 2010).

Även i Sverige har deltagares tidigare erfarenheter visat sig ha betydelse för lärande i Rektorsprogrammet (Liljenberg & Wrethander, 2020). Det finns emellertid behov av utförligare kunskap om hur lärande i rektorsutbildning och rektorsarbete sker och vad det betyder för rektorer och skolor i vardagsarbetet. Därför studeras rektorernas deltagande i Rektorsprogrammet i relation till vardagligt rektors¬arbete i avhandlingsstudien (Jerdborg, 2022).
Urvalet av rektorer avspeglar den samtida sammansättningen av svenska grundskolerektorer avseende kön, ansvar för olika årskurser samt kommunal respektive fristående skolhuvudman.
Studien genomfördes genom observationer i kursgrupper i Rektorsprogrammets tredje och sista år vid tre olika lärosäten. I studien ingår intervjuer med 14 grundskolerektorer i kursgrupperna. Rektorerna intervjuas såväl i utbildningen som på sina skolor. Vid skolbesöken skuggades rektorerna i arbetet, därtill intervjuades lärare i skolorna.

Studiens resultat visar att rektorernas medvetenhet om samhälleliga krav på skolor ökar genom deltagande i Rektorsprogrammet. Rektorerna speglar sina verksamheter gentemot insikterna och påbörjar anpassningar av verksamheterna.
Det sätt på vilket rektorerna förstår sitt arbete påverkar emellertid vad de lär i utbildningen och hur de tar sig an rektorsuppdraget, därmed också vilka nya erfarenheter de skapar. Den orientering rektorn tar till arbetet: organisatorisk, uppgift- eller idéorientering, visar sig avgörande.
Rektorer med en organisatorisk orientering uppfattar att deras roll är att leda skolan som en professionell organisation. De använder utbildningen som en kunskapsresurs för sig själva och sina skolor.
Andra rektorer, mer inriktade på att hantera rektorsarbetet genom yrkets olika arbetsuppgifter, uppfattar utbildningen som teoretisk och abstrakt och som något man behöver ta sig igenom. De har svårt att se vad utbildningen kan bidra med till rektorspraktiken och distanserar sig, varvid utbildning och rektorspraktik blir separerade.
I studien återfinns också rektorer huvudsakligen inriktade mot att implementera specifika idéer. De sorterar utbildningsinnehållet utifrån hur väl det gynnar idéerna. På så sätt blir utbildningen begränsad.

Rektorerna kommer därmed från Rektorsprogrammet med olika lärande¬identiteter och sätt att se på och ta sig an rektorsyrket. Organisationsorienterade rektorer använder resurser från utbildningen i sina ledningspraktiker och genererar organisatoriskt lärande i sina skolor. De engagerar sig i att skapa professionella gemenskaper för skolförbättring genom att arbeta på det här sättet.
De uppgiftsorienterade rektorerna lyckas inte med detta. De fortsätter med en traditionell arbetsdelning där de utför egna arbetsuppgifter medan lärarna får sköta sig själva. Idéorienterade rektorer tar med sig argument från utbildningen till rektorspraktiken där de hävdar sitt specifika perspektiv på ett sätt som kan leda till konflikter i skolorna.

Anpassning av skolverksamheter till externa krav kräver kunskap om och förståelse av den lokala skolans kontext och historia. Nya krav behöver meningsförhandlas med medarbetarna för att upplevas legitima.
Resultaten visar att i sådana processer står rektorsrollen på spel genom att rektorn antingen tar rollen som engagerad meningsmäklare utifrån teoretisk förankring med professionella redskap och perspektiv, alternativt tar en mer marginaliserad roll med bristande legitimitet.
När rektorer knyter an sin verksamhet till deltagandet i Rektorsprogrammet och justerar handlingar utifrån praktikens behov främjas processer av lärande genom meningsförhandling runt objekt.
När rektorer i stället avvisar redskap från utbildningen avbryts processer av lärande. Avsaknaden av meningsförhandling medför att förbättringsarbete knyts till rektorn som person och att meningspositioner blir låsta.
Studien visar att rektorernas lärandeprocesser påverkar skolors arbete och kan leda till utveckling eller omkullkasta redan pågående utvecklingsprocesser beroende av rektorns agerande.
Utifrån resultaten argumenteras för att tala om "inkommande rektor" i syfte att förstärka fokus på verksamheten. Resultaten kan hjälpa rektorer att förstå sin professionella bana, sitt professionella lärande och varför de hamnat i svåra situationer i sitt arbete och visa hur man som rektor kan ta sig vidare ur sådana situationer. Rektorer kan också använda resultaten för att förstå medarbetares lärande.

Resultatstyrning ställer höga krav på rektors förmåga att organisera utifrån kompetens och kunnande. I resultaten framkommer att erfarenhet och kompetens är viktiga för rektorernas möjligheter att utöva pedagogiskt ledarskap och att rektorerna behöver tillgång till flera kunskapsområden i ledningsarbetet.
Rektorerna behöver specifika kunskaper om de verksamhetsområden och skolor de leder, liksom kunskaper om skolledning. När rektor saknar kunskap om och erfarenhet av skolans verksamhetsområde hindras de i sitt pedagogiska ledarskap av en begränsad repertoar.
I tidigare studier om svenska rektorer nämns tidsbrist som förklaring till tillkortakommanden vad gäller pedagogiskt ledarskap (Leo, 2015). Så var inte fallet här. I stället uttryckte rektorerna att de inte förstod sig på sina verksamheter. Det gällde främst rektorer i för dem nya verksamhetsområden som blev tvungna att lära sig verksamhetens grunder.
Rektorer som redan arbetat inom det verksamhetsområde där de tar sig an rektorsrollen har därvidlag ett stort försprång. Rektorer som därtill kunde sin specifika skola utan och innan hade goda möjligheter att verka som pedagogiska ledare direkt. När rektorerna saknade erfarenheter av och kunskaper om skolledning hindrades dock lärandet i Rektorsprogrammet av att de saknade en skolledarrepertoar att vidareutveckla.
Tanken med åren i utbildning och arbete är att rektorerna ska utvecklas som ledare, men utan kännedom om verksamheterna fick de dessutom mycket annat som de var tvungna att sätta sig in i. Det handlar om allt ifrån hur lärare arbetar inom verksamhetsområdet till hur elever i de åldrarna lär sig.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att förändrade krav på rektorers arbete har skapat parallella tolkningar av rektorsrollen. Professionell socialisation genom rektorsutbildning övervinner inte det som rektorerna har med sig in i utbildningen.
Däremot lyckas rektorer med tidigare ledningserfarenhet samt tidigare verksamhetsanknuten erfarenhet, vilka har en organisatorisk orientering gentemot arbetet, att vidareutveckla sin kunskap och förståelse genom deltagande i Rektorsprogrammet.
Resultaten har hög relevans för såväl rektorer som för skolhuvudmän, beslutsfattare och skolmyndigheter och ger viktig kunskap för verksamma inom rektorsutbildning.

Referenser

Darling-Hammond, L., Meyerson, D., La Pointe, M., & Orr, M. (2010). Preparing principals for a changing world. San Fransisco: Jossey-Bass.
ETUCE (2012). School leadership in Europe: issues, challenges and opportunities. Brussels: European Trade Union Committee for Education.
Hallinger, P. (2018). Bringing context out of the shadows of leadership. Educational management administration & leadership, 46(1), 5–24.
Harris, A., Jones, M., & Adams, D. (2016). Qualified to lead? A comparative, contextual and cultural view of educational policy borrowing. Educational Research, 58(2), 166-178.
Jensen, R. (2016). School leadership development: what we know and how we know it. Acta Didactica Norge, 10(4), 48-68.
Jerdborg, S. (2022). Learning Principalship: Becoming a Principal in a Swedish Context (Gothenburg studies in educational sciences, 467).
Leo, U. (2015). Professional norms guiding school principals' pedagogical leadership. International Journal of Educational Management, 29(4), 461-476.
Liljenberg, M., & Wrethander, M. (2020). Leadership for school improvement–linking learning to leading over time. Professional Development in Education, 1-15.
Pont, B., Nusche, D., Moorman, H. (2009). Förbättrat skolledarskap Vol. 1 Politik och praktik (Skolverkets rapport).
SFS 2011:183. Förordning om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem.
Ullman, A. (1997). Rektorn: En studie av en titel och dess bärare (Studies in educational sciences, 11). [Doktorsavhandling]. Stockholms Universitet.

Författaren

Stina Jerdborg arbetar som lektor vid Göteborgs universitet med bland annat utbildningar för rektorer och forskning om rektorers lärande och professionella utveckling. Stina disputerade under våren 2022 med sin avhandling Learning Principalship: Becoming a Principal in a Swedish Context.

Fler nyheter

Regeringen har andra planer för dialogerna

2022-12-01

Vi fortsätter med kvalitetsdialogerna. Det beskedet ger Skolverket även om regeringen i sin budge...

Svårt för alla att se om likvärdigheten ökat

2022-12-01

Har svensk skola blivit mer likvärdig med det särskilda statsbidraget som ska stärka likvärdighet...

Ibis ska ge eleverna mer stöd

2022-12-01

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och...

SPSM blir sambo med Skolverket

2022-12-01

Skolverket och SPSM sida vid sida. Härnösand är först ut, fler regionala kontor ligger i pipeline.

Hej då, Skolledaren - och välkommen tillbaka!

2022-12-01

Omslag 1966 Omslag 1966

Året var 1966 när Skolledaren såg dagens ljus och kom ut med sitt första nummer. Men utgivningsbe...