Nr 5/22 2022-10-21

Ny vägledning hur skolor ska byggas

Ånässkolan i Göteborg är ett exempel på en folkskola som är gestaltad nästan som ett palats och ligger centralt på en stor tomt i en stadsdel. Skolan är i bruk än i dag för årskurs F-6. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket Ånässkolan i Göteborg är ett exempel på en folkskola som är gestaltad nästan som ett palats och ligger centralt på en stor tomt i en stadsdel. Skolan är i bruk än i dag för årskurs F-6. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket
Ånässkolan i Göteborg är ett exempel på en folkskola som är gestaltad nästan som ett palats och ligger centralt på en stor tomt i en stadsdel. Skolan är i bruk än i dag för årskurs F-6. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket

Dags för ombyggnad? Eller en helt ny skola? Nu finns en det helt ny vägledning förskolor och skolor ska byggas och hur de ska utformas för att skapa trygga miljöer och ge de bästa förutsättningar för lärande.

När nya Tingvallaskolan skulle ritas och byggas fick arkitektbyrån och byggarna utgå från de krav och specifikationer som byggherren Sigtuna kommun ställde upp. Resultatet av det kunde Tingvallaeleverna och barnen i Aspbackens förskola se i början av hösten när förskolan och skolan stod inflyttningsklar.
Hade projektet börjat idag hade både beställare och utförare haft en sprillans ny vägledning hur man på bästa sätt bygger förskolor och skolor. I somras publicerade Boverket den vägledningen: Vägledning för att utveckla förskolors och skolors fysiska miljö.

Vägledningen handlar lite högtidligt om en kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av förskolors och skolors fysiska miljö. Vägledningen är sprungen ur den arkitekturpolitik som riksdagen tog beslut om 2018, en ny politik för arkitektur, form och design.
Begreppet som används är gestaltad livsmiljö. Regeringen beskriver i sin proposition är det är ett helhetsgrepp på formandet av människans hela livsmiljö.
I och med riksdagsbeslutet fick Boverket att arbeta fram en vägledningen.
Vägledning är precis vad det låter. De finns inga tvingande bestämmelser med.
- Nej, det ska snarare ses som ett diskussionsunderlag när man planerar en ny skola, eller ska bygga om, säger Maria Eggersten Teder, som varit ansvarig för arbetet.
De två första vägledningarna är framtagna för förskola och skola upp till årskurs 9, och för vården.
-Det är två områden som berör många människor. Och det är inga valbara miljöer för dem som vistas där, säger Maria Eggersten Teder.

Fruntimmersföreningens barnkrubba i Lund

Fruntimmersföreningens barnkrubba inrättades 1894 av Lunds frivilliga förening för de fattigas vård i ett befintligt bostadshus. Symptomatiskt nog i arbetarstadsdelen som senare fick namnet Nöden. I dag finns skylten kvar. Foto: Otto Ryding/Boverket

Även om det inte finns några tvingande bestämmelser i vägledningen ser Boverket det "angeläget" att byggnaderna och utemiljön utformas med utgångspunkt från verksamhetens behov och att det stöder lärandet i förskolor och skolor.
Det spelar roll hur vi utformar miljöer, gestaltar dem, menar Eggerstn Teder. Gestaltningen sker i planeringsskedet men fortsätter hela tiden under byggets gång. Men också hur man sedan tar hand om förvaltar byggnaderna.
Det behöver byggas många nya förskolor och skolor de kommande åren i Sverige, men samtidigt är behovet av ombyggnad stort.
Det kan uppstå nya behov i verksamheten, man vill kanske bygga om för att ta ett nytt pedagogiskt grepp. Här ska förhoppningsvis vägledningen också komma till användning.
En önskan är att de som planerar och bygger får insikt om att fysiska miljöer kan underlätta, men också försvåra, den verksamhet som bedrivs.

Boverkets vägledning är uppdelad i sex delar:

  • strategiska vägval
  • förskola och skola som en del av samhällsbygget
  • byggnad och utemiljö, lagar, andra regler och politiska mål
  • planera, bygga, förvalta
  • exempelsamling.

- Texterna är baserade på aktuell forskning och den dokumenterade erfarenheter, säger Maria Eggersten Teder. Och handlar om vad man ska göra och tänka när det uppstår ett förändringsbehov. Behövs fler platser/ytor eller ska vi arbeta på ett annat sätt.
- Det är inte säkert att det är nybyggnad som behövs, det är kanske lämpligt att bygga om. Och om man har för mycket yta, vad gör man då?

Vägledningen riktar sig såväl till planerare, arkitekter och byggare, som till den pedagogiska personal som är ansvarig för verksamheten.
Under arbetet har Boverket tagit hjälp av en referensgrupp bestående av bland andra Sveriges Kommuner och regioner, SKR, Skolverket, yrkesnätverk inom arkitektprofessionen (Skolhusgruppen), lärosäten som högskolan i Gävle (som specialiserar sig mycket på skolans fysiska miljö), Tekniska högskolan i Stockholm, Lantbruksbruksuniversitet i Alnarp och Lärarförbundet (Sveriges Skolledarförbund har dock inte medverkat i arbetet) och representanter för en rad kommuner.
Det finns inga tvingande bestämmelser i Boverkets skrivning, det är just en vägledning.
- Förutsättningarna är så olika, så det är svårt att gå in och säga hur det ska vara, säger Maria Eggersten Teder. Vi väljer att tala om vilka kvaliteter som behövs.

Boverkets tolkning

Så här tolkar Boverket sitt uppdrag:
"Barn och unga tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskolans och skolans inom- och utomhusmiljöer. Väl planerade, byggda och förvaltade kan dessa miljöer göra stor skillnad för barns och ungas lärande, hälsa och välbefinnande. Boverket har därför fått i uppdrag att ta fram en vägledning för kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av förskolors och skolors fysiska miljö" Här finns vägledningen: boverket.se

 

Fler nyheter

Regeringen har andra planer för dialogerna

2022-12-01

Vi fortsätter med kvalitetsdialogerna. Det beskedet ger Skolverket även om regeringen i sin budge...

Svårt för alla att se om likvärdigheten ökat

2022-12-01

Har svensk skola blivit mer likvärdig med det särskilda statsbidraget som ska stärka likvärdighet...

Ibis ska ge eleverna mer stöd

2022-12-01

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och...

SPSM blir sambo med Skolverket

2022-12-01

Skolverket och SPSM sida vid sida. Härnösand är först ut, fler regionala kontor ligger i pipeline.

Hej då, Skolledaren - och välkommen tillbaka!

2022-12-01

Omslag 1966 Omslag 1966

Året var 1966 när Skolledaren såg dagens ljus och kom ut med sitt första nummer. Men utgivningsbe...