Nr 3/22 2022-05-04

"Skolledarna blir starkare i ett förbund"

Lärarfackens planer på att slå sina påsar ihop ritar om den fackliga kartan. Men sammanslagningar är en trend som pågått länge, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

De fackliga organisationerna i Sverige blir färre, men större. År 1950 fanns det 151 fackförbund med minst 150 medlemmar. Sjuttio år senare hade antalet förbund sjunkit till 53.
I maj förändras landskapet igen, förutsatt att de berörda förbunden inom skolan slutligt säger ja på respektive kongress. I så fall bildas två separata fackförbund, Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare, med ett gemensamt samarbetsorgan kallat Facken inom utbildning.
Med över 300 000 medlemmar blir lärarna då Sacos största yrkesgrupp. Sveriges Skolledare skulle bestå av Skolledarförbundets dryga 7 000 medlemmar och cirka 10 000 skolledare som än så länge tillhör Lärarförbundet.
Utvecklingen mot större fackförbund gäller hela arbetsmarknaden, enligt professor Anders Kjellberg, som länge forskat om svensk fackföreningsrörelse. I tidskriften Nio-fem (nr 1 2021) beskriver han lärarfackens utveckling sedan sent 1800-tal. Artikeln heter Lärarnas successiva samgående.
– Särskilt Lärarförbundet är resultat av sammanslagning på sammanslagning, säger han. Den senaste var 1991, då Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund gick samman till Lärarförbundet. De två förbunden var i sin tur resultat av en serie sammanslagningar.
I LR har ett antal föreningar för specifika grupper, som lektorer, adjunkter och syokonsulenter, gått upp i förbundet. Sveriges Skolledarförbund i sin tur bildades genom en sammanslagning på 1960-talet.

Fackförbund går ihop av flera skäl, beskriver Anders Kjellberg.
Ökad förhandlingsstyrka är ett av dem. Då det finns flera fack kan arbetsgivare spela ut dem mot varandra. Samgående kan även ge en starkare röst i förhållande till politiker och i samhällsdebatten.
Ur lärarnas synvinkel var det olyckligt att de bägge förbunden i många år intog olika ståndpunkter i skolfrågor, anser han. Nu tycker de lika i de flesta.
– Historiskt är det Lärarförbundet som varit drivande för samgående. Men även ledningen för Lärarnas Riksförbund har varit positiv länge, medan medlemmarna sagt nej. Nu blev det ju en stor medlemsmajoritet i omröstningen i alla tre förbunden.
För LR:s ledning fanns hotet om marginalisering med i bilden, fortsätter han. Om Lärarförbundet skulle välja att avveckla Lärarnas samverkansråd, hade LR kunnat hamna utanför avtalsförhandlingarna.
Effektivisering är ett annat skäl att gå ihop, medlemmarna ska få "mer fack för pengarna". Facken vill samla sina ekonomiska resurser och slippa höja medlemsavgiften om medlemsantalet minskar.
– Det är väldigt viktigt att hålla medlemsavgiften nere. Många är tveksamma till att gå med i facket, eller går ur om avgiften är för hög.
Vissa förbund går ihop för att medlemsunderlaget blivit för litet då arbetsmarknaden förändrats. Exempelvis gick Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet, med cirka 1 000 medlemmar, upp i Unionen 2019.
Flera Sacoförbund har bildats genom utbrytningar från TCO-förbund, men det är ovanligt att hela förbund byter centralorganisation, som Lärarförbundet.

Sammanslagningar blir ofta lyckosamma, enligt Anders Kjellberg. Paradexemplet är jätteförbundet Unionen som bildades 2008 då industritjänstemän i Sif och handelstjänstemän i HTF, båda TCO-förbund gick ihop.
– Det är värt att notera att det var PTK, dominerat av Unionen, som slöt det nya Las-avtalet med Svenskt Näringsliv. LO var på grund av intern splittring inte med i slutskedet, även om man gått in i avtalet senare. Det är exempel på en styrkeförskjutning som beror på att antalet tjänstemän har ökat, medan antalet arbetare har sjunkit. Den styrkan hade man antagligen inte fått om inte HTF och Sif gått samman, säger han.
I stora, breda förbund finns dock risken att någon grupp känner sig bortglömd. Barnmorskeförbundet bröt sig till exempel ur samarbetet med Vårdförbundet (TCO) för ett par år sedan och blev en del av SRAT inom Saco. Drygt en femtedel av barnmorskorna följde med över, enligt tidningen Vårdfokus.
Risken för något liknande är inte så stor i det nya lärarfacket, menar Anders Kjellberg. Modellen med skolformsföreningar med mera inom Sveriges Lärare gör att olika grupper ska kunna driva sina frågor och behålla sin identitet. Det motstånd mot samgående som hittills funnits, tydligast inom LR, lär klinga av, tror han.
Obehöriga lärare är en stor, spretig grupp där många jobbar för privata huvudmän. De hamnar nu utanför, vilket han ser som ett problem. Befintliga medlemmar utesluts inte, men inga nya tas in.
– De förbund de hänvisas till, som Akademikerförbundet SSR, kan företräda dem om det blir tvist med arbetsgivaren i något ärende, men inte driva deras lönefrågor.

Skolledarna blir troligen starkare och tydligare av att samlas i ett förbund, säger Anders Kjellberg. Särskilt då det kompletteras av samverkan med lärarna, i Facken inom utbildning. Namnvalet ger en vink om att förbunden inspirerats av det breda fackliga samarbetet inom Facken i industrin.
– Där sätter man till och med märket för lönerna på hela den svenska arbetsmarknaden.

Fler nyheter

"Skolledarna blir starkare i ett förbund"

2022-05-04

Lärarfackens planer på att slå sina påsar ihop ritar om den fackliga kartan. Men sammanslagningar...

Skolchefer fick utbildning

2022-05-04

När tidigare skolchefen Peter Fredriksson blev generaldirektör på Skolinspektionen tog han...

"Nya skolan kommer att bli fantastisk"

2022-05-04

Lena Willman Foto: Hans-Peter Bloom Lena Willman Foto: Hans-Peter Bloom

Tre år har förberedelserna pågått och till hösten ska det bli av! Alla F-6-elever i Mörrum flytta...

Mycket jobb kvar för att få skolan digital

2022-05-04

Det går framåt, men en del återstår. Det är Skolverkets något lakoniska sammanfattning av skolans...

Nu väntar den stora utmaningen

2022-05-04

Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – det är regeringens...