Nr 5/22 2022-10-21

Skolverkets målsättning missar det viktigaste: undervisningen

Skolverket borde ta chansen med nationella målsättningar och kvalitetsdialoger att ta taktpinnen och skapa och leda processer som i förlängningen förbättrar resultaten. Men ta då också med det väsentliga: undervisningen, skriver Martin Persson.

Skolverket har fått ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram nationella målsättningar för skolan med delmål och indikatorer. Myndigheten har kommit med en rapport som syftar till att utgöra stöd till huvudmännens eget kvalitetsarbete. Det nationella kvalitetssystemet syftar således till förbättringar av svensk skola.
Men Skolverket missar det väsentliga i skolan, undervisningen.
För grundskolans del redovisar Skolverket en övergripande målsättning som lyder: "I grundskolan möter alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet som ger dem goda möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper och värden som ger en god grund för fortsatt utbildning".

Delmålet föreslås vara "alla elever ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling". Så långt allt väl, dessa skrivningar stämmer väl med skrivningar i läroplan och skollag.
Indikatorer ska mäta hur utvecklingen går mot mätpunkten, delmålet. De indikatorer som Skolverket föreslår handlar samtliga om faktiska kunskapsresultat för eleverna såsom betyg och resultat på nationella prov. Faktiska kunskaper som mäts i form av betyg och provresultat är en konsekvens av undervisningen. Indikatorn tas således fasta endast på resultatet och inte på hur resultaten har åstadkommits.
Kvalitetsskillnaderna mellan lärarna är betydande i alla utbildningssystem. Samtliga lärare behöver få återkoppling på sin undervisning och underlag för att träna och bli bättre på att undervisa.

Läraryrket brukar numera betraktas som en profession och i dess natur ligger förmågan att förbättra sig.
Den stora utvecklingspotentialen i svensk skola är således att förbättra lärarnas kapacitet, och det är något som Skolverket helt utelämnar i sin delredovisning av sitt uppdrag med ett nationellt kvalitetssystem.
Risken med att utelämna det väsentliga är givetvis att det mesta förblir som det är och att ledningsprocesserna fortsättningsvis också kommer att bestå av analyser på en hög abstraktionsnivå med behörigt avstånd från "sanningens ögonblick", undervisningen.
Indikatorerna kommer att ha en styrande effekt på skolorna och då måste fokus vara på undervisningsprocessen och inte bara på elevernas kunskapsresultat.

Det som skolan kan påverka är undervisningen och det är där resultaten genereras. Förbättringspotentialen är betydande.
Förslag på en indikator som tar sikte på att huvudmannen arbetar med fokus på att förbättra undervisningens kvalitet skulle kunna vara, "skolans kvalitetsarbete omfattar strukturer och systematik för att ge återkoppling och stöd till lärares förbättringsarbete".
Genom att formulera indikatorer som tar fokus på skolans kärnuppdrag, undervisningen, kan Skolverket styra huvudmän och skolor i Sverige att börja arbeta med detta mer systematiskt. Då kommer den kapacitet och utvecklingspotential som finns hos den svenska lärarkåren att på sikt generera utveckling av undervisningens kvalitet och därmed förbättrade kunskapsresultat.

Att år efter år arbeta som lärare och inte få någon återkoppling av ledning eller kolleger på sin undervisning är självklart förödande för den enskilde lärarens motivation och engagemang på sikt. Att inte tillsammans med sina kolleger få analysera undervisningen tillsammans i strukturerade och systematiska former är minst lika förödande för den professionella utvecklingen hos lärarkåren.
Skolverket skriver att en rad utmanande vägval och prioriteringar behöver göras i det fortsatta arbetet för att kvalitetssystemet ska upplevas som relevant och gå att överblicka.
Det är knappast rätt utgångspunkt. Ett kvalitetssystems funktion är att förbättra den verksamhet som systemet är till för. I vårt fall utbildningen och elevernas kunskapsresultat.

Skolverket har nu med sitt nuvarande regeringsuppdrag chansen att bli en myndighet som tar taktpinnen och sporrar huvudmän till att skapa och leda processer som långsiktigt och hållbart förbättrar lärarnas kapacitet att utveckla undervisningen.
Effekterna kommer att visa sig i form av förbättrade kunskapsresultat för eleverna.

Martin Persson
F d skolchef

Fler nyheter

Regeringen har andra planer för dialogerna

2022-12-01

Vi fortsätter med kvalitetsdialogerna. Det beskedet ger Skolverket även om regeringen i sin budge...

Svårt för alla att se om likvärdigheten ökat

2022-12-01

Har svensk skola blivit mer likvärdig med det särskilda statsbidraget som ska stärka likvärdighet...

Ibis ska ge eleverna mer stöd

2022-12-01

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och...

SPSM blir sambo med Skolverket

2022-12-01

Skolverket och SPSM sida vid sida. Härnösand är först ut, fler regionala kontor ligger i pipeline.

Hej då, Skolledaren - och välkommen tillbaka!

2022-12-01

Omslag 1966 Omslag 1966

Året var 1966 när Skolledaren såg dagens ljus och kom ut med sitt första nummer. Men utgivningsbe...